Rasistiska symboler
Praxisgenomgång och analys
Betänkande av Utredningen om rasistiska symboler
Stockholm 2019
SOU 2019:27
SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon:
Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad
En kort handledning för dem som ska svara på remiss.
Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet
Omslag: Elanders Sverige AB
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2019
ISBN
ISSN
Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet
Regeringen beslutade den 5 juli 2018 att låta en särskild utredare gå igenom hur brottet hets mot folkgrupp hittills har tillämpats när det gäller rasistiska och liknande symboler samt ta ställning till om den nuvarande straffrättsliga lagstiftningen om sådana symboler är ända- målsenligt utformad eller om den behöver förtydligas eller komplet- teras (dir. 2018:61).
Hovrättspresidenten Charlotte Brokelind utsågs att från och med den 1 september 2018 vara särskild utredare.
Som experter i utredningen förordnades från och med den 3 okto- ber 2018 jur.kand. Benjamin Boman (Juridikfronten), advokaten Percy Bratt (Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling), rättssakkunniga Johanna Gustafsson (Justitiedepartementet), enhetschefen Thomas Hvitfeldt (Brottsförebyggande rådet), kammaråklagaren Magnus Johansson (Åklagarmyndigheten), forskaren Lisa Kaati (Totalför- svarets forskningsinstitut), chefsrådmannen Jennie Mellbin (Göte- borgs tingsrätt), juristen Mattias Råbe (Polismyndigheten) och före- draganden Helen Ziobro (Justitiekanslern).
Hovrättsassessorn Karl Fredriksson har varit utredningens sekre- terare från och med den 1 september 2018.
Utredningen har antagit namnet Utredningen om rasistiska sym- boler (Ju 2018:03).
Utredningen överlämnar härmed betänkandet Rasistiska symboler. Praxisgenomgång och analys (SOU 2019:27). Arbetet har bedrivits i nära samråd med experterna. Betänkandet är därför formulerat i
Utredningens uppdrag är därmed slutfört.
Jönköping i maj 2019
Charlotte Brokelind
/Karl Fredriksson
Innehåll
2.2.2Grundläggande förutsättningar
2.5.2Vårt uppdrag är inte begränsat till rasistiska
symboler................................................................... |
5
Innehåll |
SOU 2019:27 |
3.3.3Hets mot folkgrupp som tryck-
eller yttrandefrihetsbrott........................................ |
3.3.4Hets mot folkgrupp i relation till
4.4Praxis avseende tryck- och yttrandefrihetsbrottet
hets mot folkgrupp................................................................. |
|
och yttrandefrihetsbrott) ....................................... |
|
6
SOU 2019:27Innehåll
5.5Organiserad brottslighet, hets mot folkgrupp,
6.2.2Allmänna förutsättningar för en ändrad
6.3.3De flesta domstolsprövningar har lett
till fällande dom ..................................................... |
6.3.4Inte bara symboler med koppling till
|
||
6.3.6Olika bedömning i fråga om krav
|
på kännedom.......................................................... |
|
7
Innehåll |
SOU 2019:27 |
6.3.8JK:s bedömningar kan förklaras av det tryck-
|
||
6.4Bör den straffrättsliga regleringen i fråga om symboler
8
Sammanfattning
Vårt uppdrag
Vi har fått i uppdrag att se över den straffrättsliga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler och vid behov föreslå förändringar. I uppdraget ingår det att
•göra en genomgång av domstolarnas och Justitiekanslerns (JK) praxis avseende hur straffansvaret för hets mot folkgrupp hittills har tillämpats i fråga om symboler,
•ta ställning till om den nuvarande straffrättsliga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler är ändamålsenligt utformad,
•överväga behovet av och förutsättningarna för att förtydliga eller komplettera dagens lagstiftning, och
•lämna författningsförslag om vi kommer fram till att lagstiftningen bör ändras.
Bakgrund och utgångspunkter
Rasistiska symboler behöver kunna motverkas
En förutsättning för ett väl fungerande, tryggt och demokratiskt sam- hälle är att det finns möjligheter att motverka hatbrott. Det förut- sätter att lagstiftningen, t.ex. om hets mot folkgrupp, är ändamåls- enligt utformad. Det är viktigt att lagstiftningen effektivt kan motverka sådana rasistiska och liknande uttryck som lagstiftningen om hets mot folkgrupp tar sikte på, även i de fall där uttrycken består i användning av symboler. Samtidigt innebär kriminaliseringen av hets mot folk- grupp, och andra förbud mot yttranden, en inskränkning av yttrande- friheten som är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle.
9
Sammanfattning |
SOU 2019:27 |
Den straffrättsliga regleringen av hets mot folkgrupp är central i den svenska lagstiftningen mot rasism och annan intolerans. I korthet straffbeläggs spridande av meddelanden som uttrycker hot mot eller missaktning för en grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Regleringen omfattar inte endast muntliga och skriftliga uttryck utan även t.ex. symboler.
Ökad aktivitet i vit
De senaste åren har det skett en ökad aktivitet i extremistiska miljöer. Extremistiska organisationer inom bl.a. den s.k. vit
Detta har föranlett en diskussion om hur straffbestämmelserna om hets mot folkgrupp kan tillämpas när det gäller rasistiska och liknande symboler. Diskussionen har framför allt gällt tyrrunan. Tyrrunan används av Nordiska motståndsrörelsen (NMR), som är en national- socialistisk organisation. Organisationen har arrangerat flera demon- strationer och andra manifestationer som har fått stor uppmärksam- het i medier.
Det sprids en otrygghet hos enskilda i samband med att vissa orga- nisationer genomför demonstrationer eller på annat sätt uttrycker sig, med eller utan symboler. Användande av vissa rasistiska och liknande symboler är dock redan i dag straffbart som hets mot folkgrupp. Det är vidare vår uppfattning att det inte i första hand är symbolerna i sig som är problemet, utan nämnda organisationers ideologier och skräm- selkapital samt beteende i form av ordningsstörningar och utövande av våld, hot och trakasserier.
Förutsättningar för ändring av dagens lagstiftning
Vi ska enligt våra direktiv överväga förutsättningarna för att förtydliga eller komplettera dagens straffrättsliga lagstiftning i fråga om symboler. En sådan förändring kan göras på två sätt. Ett alternativ är att justera straffansvaret för hets mot folkgrupp i något avseende. Det andra alternativet är att införa ett särskilt förbud mot offentlig användning
10
SOU 2019:27 |
Sammanfattning |
av vissa symboler som komplement till straffansvaret för hets mot folkgrupp.
Oavsett hur en sådan förändring närmare genomförs skulle den, utifrån vårt uppdrag, ta sikte på att utvidga det straffbara området eller på annat sätt förtydliga dagens lagstiftning. Det innebär att en ändring endast är påkallad om användande av symboler som borde vara straffbelagda inte redan är det eller om det annars behövs ett för- tydligande avseende det straffbara området.
Att utvidga det kriminaliserade området är en åtgärd som kräver ingående överväganden. För att kriminalisera något som inte tidigare varit straffbart bör det finnas ett påtagligt behov av detta. Dessutom skulle ett förtydligande av eller en komplettering till den straffrätts- liga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler komma att beröra grundläggande fri- och rättigheter, framför allt yttrande- friheten, men eventuellt även föreningsfriheten, demonstrationsfri- heten, mötesfriheten och religionsfriheten. En eventuell nytta av att förtydliga eller komplettera den straffrättsliga regleringen måste vägas mot intresset av att inte inskränka dessa fri- och rättigheter.
Vad är rasistiska och liknande symboler
Vårt uppdrag handlar om att se över den straffrättsliga lagstiftningen i fråga om rasistiska och liknande symboler. Frågan är vad som inklu- deras i detta begrepp.
Vi har bedömt att begreppet rasistiska och liknande symboler bör omfatta symboler som kan uttrycka hot mot eller missaktning för någon av de grupper som skyddas av bestämmelserna om hets mot folkgrupp, dvs. förutom rasistiska och främlingsfientliga inkluderas t.ex. antisemitiska och homofobiska symboler.
Begreppet symbol kan ha många olika betydelser och är inte helt lätt att definiera. Det kan ha en väldigt bred betydelse. När det handlar om rasistiska och liknande symboler kan det vara rimligt att även inklu- dera symboliska handlingar, såsom Hitlerhälsningar, och symboliska uttryck, såsom ”sieg heil”, samt det omfattande bildspråk som bl.a. finns på internet. I vår genomgång av praxis har vi dock av praktiska skäl begränsat oss till symboler som utgörs av figurer, bilder och tecken. Vi har alltså i genomgången inte tagit med nämnda handlingar och
11
Sammanfattning |
SOU 2019:27 |
uttryck och vi har endast i mycket begränsad omfattning inkluderat bildspråk.
Vår genomgång av praxis
Vi har gjort en omfattande genomgång av domstolarnas praxis från de senaste drygt 20 åren avseende hur straffansvaret för hets mot folkgrupp har tillämpats i fråga om symboler. Vi har gått igenom cirka 130 domar, varav ett femtontal avser tryck- eller yttrandefri- hetsbrottet hets mot folkgrupp. Dessutom har vi gått igenom cirka 120 beslut av JK rörande symboler. JK är ensam åklagare på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området.
Hets mot folkgrupp är, förutom att vara kriminaliserat i brotts- balken, ett brott enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets- grundlagen. Hets mot folkgrupp kan därför utgöra tryck- eller yttrandefrihetsbrott om yttrandet faller inom nämnda grundlagars tillämpningsområde. Om t.ex. gärningen utgörs av bärande av en
Högsta domstolen har endast meddelat ett avgörande som gäller hets mot folkgrupp avseende symboler (rättsfallet NJA 1996 s. 577). Av avgörandet framgår att användande av symboler kan utgöra hets mot folkgrupp, förutsatt att symbolen entydigt förmedlar ett straff- bart budskap.
Vid bedömningen av om användandet av en symbol utgör hets mot folkgrupp måste sammanhanget beaktas. Det går därför inte att kategoriskt säga att en viss symbol är olaglig att använda. Med detta sagt finns det ändå symboler som domstolarna närmast utgår från att är olagliga att använda om inte omständigheterna talar emot det. Det tydligaste exemplet på en sådan symbol är hakkorset.
12
SOU 2019:27 |
Sammanfattning |
Av vår genomgång av domstolspraxis framkommer i övrigt bl.a. följande.
•Ett trettiotal olika symboler har prövats av domstol. Den symbol som oftast förekommer i domstolspraxis är hakkorset.
•I stor utsträckning är det symboler med en koppling till national- socialismen som har prövats av domstol, men även spridande av andra symboler, t.ex. med koppling till Ku Klux Klan, har prövats och ansetts utgöra hets mot folkgrupp.
•I de flesta domar som vi har gått igenom har den tilltalade dömts för hets mot folkgrupp.
•När den tilltalade har frikänts har det ofta varit på grund av bevis- frågor, såsom att det inte ansetts bevisat att det var den tilltalade som målat hakkors på en vägg. Det har även varit fråga om fall där symbolen sedd i sitt sammanhang inte ansetts utgöra hets mot folkgrupp.
•I endast några domar har den tilltalade frikänts på grund av att dom- stolen ansett att spridande av den aktuella symbolen inte inneburit hot eller missaktning. Det har ofta rört sig om symboler som i andra domar och sammanhang ansetts utgöra hets mot folkgrupp.
•I några domar har fråga uppkommit om det för straffansvar krävs att en symbols budskap är känt för en bredare allmänhet eller för de personer som symbolen har spridits till. Det har i dessa få fall gjorts olika bedömning. I de allra flesta domar berörs frågan över- huvudtaget inte. Vår bedömning är att det för straffansvar i vart fall är tillräckligt att de personer som symbolen har spridits till måste anses ha haft kännedom om dess budskap.
•Tyrrunan har endast prövats en gång av domstol och då ogillades åtalet. Symbolen förekommer nu på nytt i ett åtal som kommer att prövas av domstol.
•JK har beslutat att väcka åtal endast för ett fåtal symboler. JK har bedömt tyrrunan i många ärenden och har i samtliga fall bedömt att spridande av symbolen inte utgjort hets mot folkgrupp.
13
Sammanfattning |
SOU 2019:27 |
•JK:s bedömningar görs på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området och JK har att beakta de särskilda förutsättningar som gäller där. Utöver att yttrandefriheten har ett särskilt starkt skydd på det området innebär detta att JK inte har möjlighet att göra samma helhetsbedömning som när det gäller brottsbalksbrottet hets mot folkgrupp.
Den nuvarande regleringen är ändamålsenlig
För att det ska göras någon förändring i den nuvarande lagstift- ningen bör det finnas ett påtagligt behov. En sådan förändring måste vara förenlig med skyddet för grundläggande fri- och rättigheter som finns i våra grundlagar och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Utifrån vår genomgång av praxis är det vår bedömning att den nu- varande straffrättsliga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler är ändamålsenligt utformad. Det medför att vi anser att bestämmelserna om hets mot folkgrupp inte bör ändras och att det inte bör införas något särskilt förbud mot användning av vissa symboler.
Bestämmelserna om hets mot folkgrupp har redan ett vidsträckt tillämpningsområde och det står klart att symboler kan omfattas av bestämmelserna. Med undantag för rena bevisfrågor, t.ex. om den tilltalade spridit en viss symbol, har de allra flesta åtal för spridande av rasistiska och liknande symboler lett till fällande dom. Det befint- liga straffbara området får bedömas som tillräckligt och vi har därför inte lämnat något författningsförslag.
14
Summary
Our remit
We have been tasked with reviewing the criminal law regulations regarding racist and similar symbols and, if necessary, proposing amendments. The remit includes:
•conducting a review of practice by the courts and the Chancellor of Justice on how criminal liability for agitation against a popula- tion group has been applied so far in matters concerning symbols;
•deciding whether the current criminal law regulations regarding racist and similar symbols are appropriately designed;
•considering the need for, and possibilities of, clarifying or supple- menting current legislation; and
•presenting legislative proposals if we conclude that the legislation should be amended.
Background and premises
It must be possible to combat racist symbols
For a society to be
15
Summary |
SOU 2019:27 |
against expressing opinions entail restrictions on freedom of expres- sion, which is a cornerstone of a democratic society.
The criminal law regulations on agitation against a population group are central to the Swedish legislation against racism and other forms of intolerance. In brief, it is punishable to spread messages that express threats against, or contempt for, a population group with allusion to race, colour, national or ethnic origin, religious faith, sexual orientation or transgender identity or expression. The regulation is not limited to oral or written expressions, but also covers expressions such as symbols.
Increased activity in the white power environment
Activity in extremist environments has increased in recent years. Extremist organisations including in the white power environment have become increasingly prominent in public spaces. This increased visibility contributes to the feeling that the threat that extremist en- vironments represent is increasing as more people are exposed to their intimidation capital.
This has resulted in a discussion on how the penal provisions on agitation against a population group can be applied concerning racist and similar symbols. The discussion has primarily focused on the Tyr rune. The Tyr rune is used by the Nordic Resistance Movement (NMR), which is a national socialist organisation. It has organised several demonstrations and other rallies that have attracted major media attention.
Insecurity is spread among individuals when certain organisations conduct demonstrations or in some other way express themselves, with or without symbols. However, the use of certain racist and similar symbols is currently punishable as agitation against a population group. Furthermore, we consider that it is not primarily the symbols as such that are the problem, but rather the
16
SOU 2019:27 |
Summary |
Possibilities of amending current legislation
Under our terms of reference, we are to consider the possibilities of clarifying or supplementing current criminal law legislation regarding symbols. An amendment of this kind can be done in two ways. One option is to adjust the criminal liability for agitation against a popula- tion group in some regard. The other option is to introduce a specific prohibition against the public use of certain symbols as a supplement to the criminal liability for agitation against a population group.
Regardless of how such an amendment is implemented, it would
–based on our remit – focus on expanding the punishable area or in some other way clarify current legislation. This means that an amend- ment is only necessary if the use of symbols that should be punish- able has not already been designated as such, or if a clarification regard- ing the punishable area is otherwise necessary.
Expanding the criminalised area is a measure that requires exten- sive consideration. Criminalising something that was not previously punishable should require that there is an obvious need for doing so. In addition, a clarification of, or a supplement to, the criminal law regulations regarding racist and similar symbols would affect funda- mental rights and freedoms, primarily freedom of expression, but pos- sibly also freedom of association, freedom to demonstrate, freedom of assembly and freedom of religion. A possible benefit of clarifying or supplementing the criminal law regulations must be balanced against the interest of not limiting these rights and freedoms.
What are racist and similar symbols?
Our remit deals with reviewing the criminal law legislation regarding racist and similar symbols. The question is what this concept includes.
We consider that the term racist and similar symbols should cover symbols that can express threats against, or contempt for, any of the groups protected by the provisions on agitation against a population group; i.e., in addition to racist and xenophobic symbols, this includes
The term symbol can have many different meanings and is not easy to define. It can have a very broad meaning. Regarding racist and similar symbols, it may be reasonable to also include symbolic actions, such as Nazi salutes, and symbolic expressions, such as sieg heil, and
17
Summary |
SOU 2019:27 |
also the extensive imagery available on such media as the internet. For practical reasons, we limited our examination of practice to symbols comprised of illustrations, images and signs. Accordingly, our exa- mination did not include the
Our examination of practice
We conducted an extensive examination of court practice from the past 20 years regarding how criminal liability for agitation against a population group has been applied regarding symbols. We examined some 130 judgments, of which 15 or so referred to the offence ‘agita- tion against a population group’ as expressed in freedom of the press or freedom of expression. In addition, we examined some 120 decisions on symbols handed down by the Chancellor of Justice. The Chancellor of Justice is the sole prosecutor in cases concerning offences against freedom of the press and freedom of expression.
Besides being criminalised in the Swedish Penal Code, agitation against a population group is an offence under the Freedom of the Press Act and the Fundamental Law on Freedom of Expression. Agitation against a population group can thus constitute an offence under freedom of the press or freedom of expression if the opinion expressed falls under the scope of the
The Supreme Court has only handed down one judgment regarding agitation against a population group involving symbols (case NJA 1996 p. 577). The decision shows that the use of symbols may constitute agitation against a population group, provided that the symbol clearly conveys a punishable message.
When assessing whether the use of a symbol comprises agitation against a population group, account must be taken of the context. It is therefore not possible to categorically say that using a certain sym- bol is illegal. That said, there are still symbols that courts basically
18
SOU 2019:27 |
Summary |
assume to be illegal to use unless the circumstances indicate other- wise. The clearest example of such a symbol is the swastika.
Below are some of the other findings produced by our examination of court practice:
•Some thirty different symbols have been examined by the courts. The most prevalent symbol in court practice is the swastika.
•To a great extent, courts examined symbols linked to national socia- lism, but even the spread of other symbols, such as those linked to the Ku Klux Klan, have been examined and considered to con- stitute agitation against a population group.
•In most judgments that we examined, the defendant was con- victed of agitation against a population group.
•In cases where the defendant was acquitted, it was often due to evidentiary issues, such as that it was not considered proven that the defendant painted a swastika on a wall. There have also been cases where the symbol, seen in its context, was not considered to constitute agitation against a population group.
•In only a few judgments was the defendant acquitted on the grounds that the court did not consider that spreading the relevant symbol did not involve a threat or contempt. This often concerned symbols that in other judgments and contexts were considered to constitute agitation against a population group.
•Questions have arisen in some judgments as to whether criminal liability requires that a symbol’s message is known to a wider public or to the persons with whom the symbol has been spread. Differ- ent assessments have been made in these cases. Most judgments do not consider this issue whatsoever. We consider that to establish criminal liability, it is at least sufficient that it must be assumed that the persons to whom the symbol has been spread had knowledge of its message.
•The Tyr rune has only been examined by a court once, and that case was dismissed. The symbol now figures once again in a case that will be examined by a court.
•The Chancellor of Justice has decided to initiate legal proceedings with regard to only a few symbols. The Chancellor has considered
19
Summary |
SOU 2019:27 |
the Tyr rune in many cases and consistently concluded that spread- ing the symbol did not constitute agitation against a population group.
•The Chancellor of Justice’s assessments are made in the area of free- dom of the press and freedom of expression, and the Chancellor must take account of the special conditions that apply there. Be- sides the fact that freedom of expression has particularly strong protection in this area, this means that the Chancellor is not able to make the same overall assessment as can be made when it comes to the offence ‘agitation against a population group’ under the Swedish Penal Code.
The current regulations are appropriate
If the current legislation is to be amended, there should be an obvious need for doing so. An amendment of this kind must be compatible with the protection for the basic rights and freedoms contained in our fundamental laws and the European Convention for the Protec- tion of Human Rights and Fundamental Freedoms.
Based on our examination of practice, it is our assessment that the current criminal law regulations on racist and similar symbols are appropriately designed. It follows from this that the provisions on agitation against a population group should not be amended and that a special prohibition against the use of certain symbols should not be introduced.
The area of application for the provisions on agitation against a population group is already broad, and it is clear that symbols can be covered by them. With the exception of purely evidentiary issues, such as whether the defendant spread a certain symbol, most legal proceedings for spreading racist and similar symbols have resulted in convictions. We consider the existing punishable area to be suffi- cient, and have therefore not submitted any legislative proposals.
20
Förkortningar
bet. |
betänkande |
Brå |
Brottsförebyggande rådet |
dir. |
kommittédirektiv |
dnr |
diarienummer |
Ds |
departementsserien |
Europadomstolen |
Den europeiska domstolen för de mänskliga |
|
rättigheterna |
Europakonventionen |
Europeiska konventionen den 4 november |
|
1950 om skydd för de mänskliga rättighet- |
|
erna och de grundläggande friheterna |
FN |
Förenta nationerna |
hbtq |
homosexuella, bisexuella, transpersoner och |
|
personer med queera uttryck och identiteter |
HD |
Högsta domstolen |
HMF |
hets mot folkgrupp |
JK |
Justitiekanslern |
JO |
Justitieombudsmannen |
JuU |
justitieutskottet |
NJA |
Nytt juridiskt arkiv |
prop. |
proposition |
RB |
rättegångsbalken |
RF |
regeringsformen |
|
21 |
Förkortningar |
SOU 2019:27 |
RH |
Rättsfall från hovrätterna |
rskr. |
riksdagsskrivelse |
SOU |
Statens offentliga utredningar |
SvJT |
Svensk Juristtidning |
SÖ |
Sveriges internationella överenskommelser |
TF |
tryckfrihetsförordningen |
uniformslagen |
lagen (1947:164) om förbud mot politiska |
|
uniformer |
YGL |
yttrandefrihetsgrundlagen |
22
1Utredningens uppdrag och arbete
1.1Uppdraget
Regeringen beslutade den 5 juli 2018 att ge en särskild utredare i upp- drag att se över den straffrättsliga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler och vid behov föreslå förändringar. Bakgrunden till uppdraget är att de senaste åren har extremistiska organisationer framför allt inom vit
Som anges i våra direktiv är en förutsättning för ett väl funge- rande, tryggt och demokratiskt samhälle att det finns möjligheter att motverka hatbrott, något som förutsätter att lagstiftningen, t.ex. om hets mot folkgrupp, är ändamålsenligt utformad. Det är viktigt att lagstiftningen effektivt kan motverka sådana rasistiska och liknande uttryck som lagstiftningen om hets mot folkgrupp tar sikte på, även i de fall där uttrycken består i användning av symboler.
Mot ovan angiven bakgrund ingår det i uppdraget att
•göra en genomgång av domstolarnas och Justitiekanslerns (JK) praxis avseende hur straffansvaret för hets mot folkgrupp hittills har tillämpats i fråga om symboler,
•ta ställning till om den nuvarande straffrättsliga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler är ändamålsenligt utformad,
23
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2019:27 |
•överväga behovet av och förutsättningarna för att förtydliga eller komplettera dagens lagstiftning, och
•lämna författningsförslag om vi kommer fram till att lagstiftningen bör ändras.
Kommittédirektivet (dir. 2018:61) bifogas som bilaga 1.
1.2Arbetet
Utredningsarbetet påbörjades den 1 september 2018. Arbetet har be- drivits på det sätt som är vanligt i enmansutredningar. Olika avsnitt i betänkandet har diskuterats vid regelbundna möten med experterna. Sammanlagt har fem sådana möten hållits. Det har därutöver före- kommit kontakter med experterna.
Utredningen har deltagit i heldagskonferensen Räcker lagstiftningen till för att motverka hets mot folkgrupp, rasism och rasistiska organisa- tioner? anordnad av Svenska kommittén mot antisemitism. Vi har även haft ett möte med företrädare för Nationellt
I utredningens uppdrag har det ingått att göra en genomgång av domstolarnas och JK:s praxis avseende hur straffansvaret för hets mot folkgrupp har tillämpats i fråga om symboler. En betydande del av arbetet har ägnats åt att samla in och gå igenom domar och beslut samt att sammanställa och analysera dessa. Experterna, särskilt Helen Ziobro och Benjamin Boman, har varit mycket behjälpliga i arbetet med att samla in domar och beslut. Vi har härutöver fått tag i rele- vanta domar och beslut genom sökningar i sedvanliga rättsdatabaser och kontakter med domstolar. Vidare har vi via Polismyndigheten fått del av ett omfattande material, särskilt avseende beslut av JK. Vårt arbete i denna del och resultatet av arbetet behandlas närmare i kapitel 4.
24
SOU 2019:27 |
Utredningens uppdrag och arbete |
1.3Hur betänkandet är disponerat
Betänkandet är indelat i sex kapitel.
I detta kapitel 1 behandlas utredningens uppdrag och arbete. Där- efter följer kapitel 2 som ägnas åt en bakgrundsbeskrivning och all- männa utgångspunkter för utredningen. I det kapitlet diskuterar vi begreppet rasistiska och liknande symboler samt redogör något för förutsättningarna för en utvidgad kriminalisering. Vi har även med en kort beskrivning av vit
I kapitel 3 redogör vi för författningar och konventioner som är av betydelse för vårt uppdrag. En stor del av kapitlet ägnas åt en beskrivning av bestämmelserna om hets mot folkgrupp. Eftersom en ändring eller komplettering av dessa bestämmelser kan innebära in- skränkningar i grundläggande fri- och rättigheter samt i övrigt beröra våra grundlagar har vi även med en beskrivning av regeringsformen (RF), tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) samt den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) i relevanta delar.
I kapitel 4 redovisar vi den genomgång som vi har gjort av dom- stolarnas och JK:s praxis avseende hets mot folkgrupp i fråga om symboler. Det som redovisas i kapitel 4 är en sammanställning och en mer fullständig förteckning och sammanfattning av de domar och beslut som vi har gått igenom finns i bilaga
Därefter, i kapitel 5, följer en genomgång av tidigare utredningar som handlar om eller berör straffrättsliga regleringar i fråga om sym- boler. I kapitlet redogör vi även för den tidigare gällande s.k. uniforms- lagen.
Det avslutande kapitlet, kapitel 6, innehåller våra överväganden i fråga om bestämmelserna om hets mot folkgrupp bör förtydligas eller kompletteras. Vår bedömning är att det saknas skäl att genom- föra några förändringar i eller kompletteringar till den nuvarande
25
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2019:27 |
straffrättsliga regleringen av rasistiska och liknande symboler. Vi har därför inte lämnat något författningsförslag. Eftersom vi inte har lämnat något författningsförslag har vi inte heller gjort någon kon- sekvensutredning.
26
2Bakgrund och allmänna utgångspunkter
2.1Inledning
De senaste åren har extremistiska organisationer framför allt inom vit
Vårt uppdrag handlar om att ta ställning till om den nuvarande straffrättsliga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler är ändamålsenligt utformad. I detta kapitel diskuterar vi vad som menas med rasistiska och liknande symboler.
Vi ska vidare överväga behovet av och förutsättningarna för att förtydliga eller komplettera dagens lagstiftning. Inledningsvis i detta kapitel redogör vi för några allmänna förutsättningar för kriminali- sering. I anslutning till det redogör vi även något för bakgrunden till lagstiftningen om hets mot folkgrupp.
Den nuvarande straffrättsliga regleringen av rasistiska och liknande symboler finns främst i bestämmelserna om hets mot folkgrupp. Att
vianvänder ”bestämmelser” i plural beror på att hets mot folkgrupp förutom att vara kriminaliserat i 16 kap. 8 § brottsbalken även är ett brott enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrund- lagen (YGL). Vi redogör närmare för regleringen av hets mot folkgrupp
ikapitel 3 nedan.
27
Bakgrund och allmänna utgångspunkter |
SOU 2019:27 |
2.2Avvägningar vid förbud mot yttranden
2.2.1Utgångspunkter
Det demokratiska samhället vilar på en grundsyn som utgår från att alla människor är lika värda och att varje individ ska behandlas med samma hänsyn och respekt. I 1 kap. 2 § regeringsformen (RF) slås det fast att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla män- niskors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdig- het, liksom att diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person ska motverkas.
Rasism, främlingsfientlighet, antisemitism, homofobi, transfobi och liknande anses oförenligt med sådana grundläggande värderingar. Arbetet för att motverka rasism och liknande intolerans är därför en viktig samhällsfråga. Detta arbete sker genom olika insatser på flera nivåer och inom olika delar av samhället. En effektiv lagstiftning är dock nödvändigt för att kunna bekämpa sådana handlingar som kränker principen om alla människors lika värde. Bestämmelserna om hets mot folkgrupp är centrala i den svenska lagstiftningen mot rasism m.m. I korthet straffbelägger bestämmelserna spridande av meddelanden som uttrycker hot mot eller missaktning för vissa särskilt angivna grupper av personer.
Samtidigt innebär kriminaliseringen av hets mot folkgrupp, och andra förbud mot yttranden, en inskränkning av yttrandefriheten som är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle. En viktig åtgärd mot rasism och liknande intolerans anses vara en öppen debatt. De åsikter som intoleransen grundas på kan då påverkas i grunden. Även Europa- domstolen har pekat ut yttrandefriheten som en av de grundläggande förutsättningarna för ett demokratiskt samhälle (se Europadomstolens dom den 7 december 1976 i målet Handyside mot Förenade kunga- riket, serie A nr 24).
28
SOU 2019:27 |
Bakgrund och allmänna utgångspunkter |
2.2.2Grundläggande förutsättningar för utvidgad kriminalisering
Vårt uppdrag går i huvudsak ut på att överväga behovet av och förut- sättningarna för att förtydliga eller komplettera den nuvarande straff- rättsliga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler. Vi återkommer till dessa frågor i kapitel 6 nedan. Vi vill dock redan här något beröra vilka frågor man ställs inför vid överväganden av utökad kriminalisering.
Att utvidga det kriminaliserade området, dvs. att belägga ytterligare förfaranden med straff, är en åtgärd som kräver ingående överväganden. För att kriminalisera beteenden, som inte tidigare varit straffbara, bör det finnas ett påtagligt behov av detta. Vilka närmare kriterier som ska vara styrande för om det är motiverat med kriminalisering är en omdiskuterad fråga i rättspolitiska sammanhang. Åklagarutred- ningen (Ett reformerat åklagarväsende, SOU 1992:61) angav fem kri- terier som borde vara uppfyllda för att en kriminalisering ska framstå som befogad. Regeringen och riksdagen ställde sig i allt väsentligt bakom kriterierna (se prop. 1994/95:23 s. 55, bet. 1994/95:JuU2 och rskr. 1994/95:40). Kriterierna var följande:
1.Ett beteende kan föranleda påtaglig skada eller fara,
2.alternativa sanktioner står inte till buds, skulle inte vara rationella eller skulle kräva oproportionerligt höga kostnader,
3.en straffsanktion krävs med hänsyn till gärningens allvar,
4.straffsanktionen ska utgöra ett effektivt medel för att motverka det icke önskvärda beteendet samt
5.rättsväsendet ska ha resurser att klara av den eventuellt ytterligare belastning som kriminaliseringen innebär.
Under senare tid har frågan om när det är motiverat med kriminali- sering analyserats av Straffrättsanvändningsutredningen i betänkandet Vad bör straffas? (SOU 2013:38, se särskilt s. 481 ff.).
Behovet av en utvidgad kriminalisering måste vidare alltid vägas mot andra intressen. I vårt uppdrag är det härvid framför allt grund- läggande fri- och rättigheter som aktualiseras. Ett förtydligande av eller en komplettering till den straffrättsliga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler berör nämligen fri- och rättigheter
29
Bakgrund och allmänna utgångspunkter |
SOU 2019:27 |
i form av främst yttrandefriheten, men eventuellt även förenings- friheten, demonstrationsfriheten och mötesfriheten. Eftersom vissa av de symboler som här kan vara aktuella även har använts och fort- farande används i religiösa sammanhang kan dessutom religionsfri- heten komma att beröras. Dessa fri- och rättigheter är grundlagsfästa i RF och kan endast begränsas under vissa angivna förutsättningar, bl.a. med hänsyn till ändamålet med begränsningen. De är även skyd- dade av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Yttrandefriheten är vidare, såvitt gäller vissa typer av framställningar, särskilt skyddad av TF och YGL. En ändring av den straffrättsliga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler skulle även föranleda fråga om ändring av dessa grundlagar. Med hänsyn bl.a. till den stabilitet som bör prägla grundlagarna, och att fråga är om grundlagsskyddade fri- och rättigheter, bör det krävas starka skäl för en sådan grundlagsändring. Ett eventuellt behov av en utökad krimi- nalisering måste därför vägas mot intresset av att bibehålla grund- lagsskyddade fri- och rättigheter oinskränkta.
2.3Bakgrund till regleringen av hets mot folkgrupp
Hets mot folkgrupp anses vara ett s.k. hatbrott. Hatbrott är ett samlingsbegrepp och inte ett specifikt brott. De brott som brukar inrymmas i begreppet är, förutom hets mot folkgrupp, olaga diskri- minering samt andra brott där ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekän- nelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet.
Kriminaliseringen av hatbrott har sin grund i de brott som begicks under andra världskriget. Efter kriget, 1948, antog Förenta nationerna (FN) en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna som slog fast människors lika värde och rättigheter. I förklaringen definieras grundläggande fri- och rättigheter och det anges att var och en är berättigad till alla dessa rättigheter utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan upp- fattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställ- ning i övrigt.
30
SOU 2019:27 |
Bakgrund och allmänna utgångspunkter |
Härefter, 1965, antog FN:s generalförsamling konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Av artikel 4 i kon- ventionen framgår att konventionsstaterna fördömer all propaganda och alla organisationer som grundar sig på föreställningar eller teorier om att någon ras eller persongrupp av viss hudfärg eller visst etniskt ursprung skulle vara överlägsen någon annan, eller som söker rätt- färdiga eller främja rashat och diskriminering i någon form. I arti- kel 4
a)förklara som brottslig gärning som är straffbar enligt lag allt spridande av idéer grundade på rasöverlägsenhet eller rashat, uppmaning till ras- diskriminering, liksom alla våldshandlingar eller uppmaning till sådana handlingar mot en viss ras eller en grupp av personer av annan hudfärg eller annat etniskt ursprung och även lämnande av stöd i någon form till rasistiska aktiviteter, inklusive finansiering av sådana aktiviteter,
b)olagligförklara och förbjuda organisationer samt organiserad propa- ganda och all annan propaganda som främjar och uppmanar till ras- diskriminering, samt förklara deltagande i sådana organisationer eller i sådan verksamhet som brottslig gärning som är straffbar enligt lag, samt
c)inte tillåta offentliga myndigheter eller offentliga institutioner, vare sig nationella eller lokala, att främja eller uppmana till rasdiskriminering.
Sverige tillträdde konventionen 1971, vilket påverkade utformningen av bestämmelserna om hets mot folkgrupp. Sverige anser att konven- tionens krav i artikel 4 b är uppfyllda bl.a. genom att lagstiftningen om hets mot folkgrupp tvingar rasistiska organisationer till passivitet.
Sedan
Brottsförebyggande rådet har redovisat polisanmälningar från 2013 som förutom ett identifierat hatbrottsmotiv även uppvisar bruk av högerextrema och nationalsocialistiska symboler och yttringar (se Hat- brott 2013, Brottsförebyggande rådets rapport 2014:14, s. 104 ff.).
31
Bakgrund och allmänna utgångspunkter |
SOU 2019:27 |
Det året, som var det senaste som detta redovisades, förekom upp- skattningsvis knappt 600 sådana anmälningar. Av dessa anmälningar var majoriteten (80 procent) främlingsfientliga/rasistiska och drygt 190 av anmälningarna uppvisade koppling till en specifik högerextrem eller nationalsocialistisk organisation. Den vanligaste brottsplatsen var allmän plats (28 procent), men även internet var en vanlig brotts- plats (18 procent). Endast två procent av hatbrottsanmälningarna som uppvisade bruk av högerextrema och nationalsocialistiska sym- boler 2012 personuppklarades. Brottsförebyggande rådet framhåller att statistiken kan ge indikationer på hur hatbrott uppmärksammas i polisanmälningarna och strukturen på de anmälda händelserna, men att den säger mycket lite om förekomsten av hatbrott i samhället efter- som de flesta brottsliga händelser inte polisanmäls.
2.4Vit
2.4.1En av tre extremistiska miljöer
Säkerhetspolisen bedömer att det i dagsläget huvudsakligen finns tre extremistmiljöer i Sverige: den autonoma miljön, vit
Underlaget till detta avsnitt har vi – om inte annat anges – fått från offentligt tillgängliga rapporter från Säkerhetspolisen och Brotts- förebyggande rådet samt rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige
–nuläge och tendenser (Ds 2014:4). Vi har även tagit del av material till- gängligt på stiftelsen Expos webbplats, särskilt deras årliga samman- ställningar av vit
32
SOU 2019:27 |
Bakgrund och allmänna utgångspunkter |
2.4.2Något om ideologin
Kortfattat kan vit
Det finns inom miljön en uppfattning om att människor kan delas in i raser, där den så kallade vita rasen anses stå överst, och att raser inte bör blandas med varandra. Vissa individer och grupper har dock börjat använda begrepp som etnicitet i stället för ras. Inom vit makt- miljön finns det vidare en uppfattning om ett starkt judiskt inflytande i samhället och en judisk konspiration som hotar den vita rasen. Ut- över antisemitism är bl.a. afrofobi och islamofobi liksom motvilja mot
De ideologiska influenser som finns inom vit
2.4.3Aktuell situation
Under de senaste åren har det skett relativt stora förändringar inom vit
Säkerhetspolisen har under flera år noterat en ökad aktivitet i bl.a. vit
33
Bakgrund och allmänna utgångspunkter |
SOU 2019:27 |
upplevelse av vilket hot extremistmiljöerna utgör ökar, något som också leder till att de får ett skrämselkapital. Det gör att de inte alltid behöver begå brott för att uppfattas som hotfulla och därmed påverka människor i deras uppdrag, yrkesutövning eller upplevda möjlighet att utöva sina grundlagsfästa fri- och rättigheter, något som i förläng- ningen är ett hot mot demokratin. Säkerhetspolisen noterar även att den vit
Vit
Även Expo har noterat att vit
Avslutningsvis kan något nämnas om vit
34
SOU 2019:27 |
Bakgrund och allmänna utgångspunkter |
vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer, november 2017). I rap- porten studeras bl.a. NMR:s webbplats Nordfront. Det framgår att antalet aktiva användare på Nordfront har ökat med ungefär 500 per år sedan 2015 och i oktober 2017 fanns det 4 451 användare.
2.5Rasistiska och liknande symboler
2.5.1Frågeställningar
Vårt uppdrag handlar om att se över den straffrättsliga lagstiftningen i fråga om rasistiska och liknande symboler. I detta avsnitt diskuterar
vivad som kan avses med sådana symboler. Avslutningsvis säger vi något om hur dessa symboler används. I samband med det ger vi även några hänvisningar till var man kan få mer information om symboler.
2.5.2Vårt uppdrag är inte begränsat till rasistiska symboler
Det finns olika definitioner av begreppet rasism och det används i olika sammanhang utan någon egentlig specificering. Enligt en snävare defi- nition av begreppet rasism fokuserar man på biologiska skillnader mellan olika folkgrupper (som då betecknas som olika raser). Rasismen beskrivs då ofta som en ideologi om överlägsna och underlägsna raser. Andra, bredare definitioner, inkluderar sådana faktorer som nationell, kulturell, etnisk och religiös överlägsenhet i begreppet rasism, och är därmed inte strikt fokuserade kring rasideologin. Rasism kopplas ofta samman med nationalsocialism (nazism). Rasismen finns dock spridd även utanför nationalsocialistiska grupperingar. Främlingsfientlighet kan ses som ett vidare begrepp än rasism, eftersom det inte inkluderar någon ideologi, eller tanke, om olika folkgruppers överlägsenhet.
I direktiven anges vårt uppdrag handla om rasistiska och liknande symboler. Som ovan har framhållits är begreppet rasism inte ett en- tydigt begrepp. Vårt uppdrag kan inte heller vara begränsat till rasis- tiska symboler. Eftersom vi ska gå igenom och se över straffansvaret för hets mot folkgrupp i fråga om symboler kan det vara rimligt att förstå begreppet rasistiska och liknande utifrån utformningen av hets- bestämmelserna. De som skyddas av bestämmelserna om hets mot folkgrupp är ”folkgrupp eller annan sådan grupp av personer” när angreppet sker ”med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt
35
Bakgrund och allmänna utgångspunkter |
SOU 2019:27 |
ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck”. I begreppet rasistiska och liknande symboler innefattas därmed rimligen symboler som har någon sådan nämnd anspelning. Förutom rasistiska och främlingsfientliga symboler kan således t.ex. antisemitiska, kristofobiska, islamofobiska, homofo- biska och transfobiska symboler innefattas.
2.5.3Symboler kan vara ett brett begrepp
Begreppet symbol kan ha många olika betydelser och är inte helt lätt att definiera. I Svenska Akademins ordlista definieras symbol som ”tecken; bild”. En något utförligare definition finns i Svensk ordbok:
1.(skriven eller ritad) figur med viss avsedd innebörd el. med innebörd i kombination med andra liknande figurer. 2. företeelse som på ett kon- centrerat sätt ger uttryck för viss annan företeelse mer el. mindre tydligt.
I Nationalencyklopedin anges att symbol är ett mångtydigt begrepp samt att en symbol ofta är något tydligt och konkret som står för något som är abstrakt och svårt att greppa.
Utifrån definitionerna ovan står det klart att begreppet symbol kan ha en väldigt bred betydelse. När det handlar om rasistiska och liknande symboler kan det vidare vara rimligt att inkludera inte endast skrivna eller ritade tecken, figurer och bilder utan även symboliska handlingar, såsom Hitlerhälsningar, och symboliska uttryck, såsom ”sieg heil”. Härutöver skulle det omfattande bildspråk som bl.a. finns på internet kunna inkluderas.
Utöver att en symbol kan ha en bred betydelse kan det i det enskilda fallet vara svårt avgöra om något är en symbol eller inte. Exempelvis har uttrycket ”sieg heil” en viss konkret betydelse även om de flesta sannolikt associerar det till
Vi återkommer något till frågan om hur begreppet symbol kan bestämmas i samband med våra överväganden i kapitel 6. I kapitel 4 har vi preciserat vilken typ av symboler som innefattas i vår genomgång av praxis.
36
SOU 2019:27 |
Bakgrund och allmänna utgångspunkter |
2.5.4Beskrivning av symboler
Användning av symboler är ett sätt för medlemmarna i en grupp att dels visa varandra grupptillhörighet, dels visa utåt att de representerar gruppen. Detta gäller även för rasistiska och liknande symboler. Huvudfunktionen för sådana symboler är att skapa samhörighet och gemenskap i gruppen. Samtidigt kan de också vara en hotfull mar- kering som berättar vilka värderingar bäraren har.
Antalet symboler som används i rasistiska och liknande samman- hang är stort. En vanlig källa är de fornnordiska runorna, men symboler hämtas även från andra historiska sammanhang. Det förekommer även ett stort antal olika bildsymboler. Härutöver kan siffer- och färgsymbolik användas på ett genomtänkt sätt. Dessutom används fraser eller ord med omkastade bokstäver (t. ex. ”heig isel” för ”sieg heil”). Som ovan har nämnts kan även symboliska handlingar och uttryck inkluderas i den rasistiska symboliken. Vi har enbart i vår genomgång av domstolspraxis uppmärksammat ett trettiotal olika symboler. Då har vi inte inkluderat symboliska handlingar och ut- tryck, och inte heller det omfattande bildspråk som förekommer.
Det kan framstå som naturligt att i en utredning om rasistiska och liknande symboler visa symbolerna i bild eller i vart fall beskriva dem i ord. Det skulle även kunna underlätta för en läsare att direkt kunna se hur en viss symbol som det hänvisas till ser ut och få en förklaring till vad symbolen kan stå för i dag och hur den har använts och upp- fattats historiskt eller i andra samhällen. Vi har dock valt att inte ha med någon förteckning eller beskrivning av symboler. Det finns flera anledningar till detta.
En anledning är att det redan finns flera sammanställningar av rasis- tiska och liknande symboler. Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet håller för närvarande på att ta fram en publikation som enligt uppgift ska innehålla information om symboler. Stiftelsen Expo har ett symbollexikon publicerat på internet och Riks- polisstyrelsen gav på
Dessutom skulle urvalet och utformningen av de symboler som presenteras innebära svårigheter. Med hänsyn till mängden rasistiska
37
Bakgrund och allmänna utgångspunkter |
SOU 2019:27 |
och liknande symboler skulle en förteckning inte kunna bli fullstän- dig. Vi skulle därför behöva begränsa oss till att återge vissa symboler och det skulle kunna uppfattas som att vi t.ex. tagit med de symboler som vi anser vara mest straffvärda eller t.o.m. att sådana symboler som inte är medtagna är fritt tillåtna att använda. Ett återgivande av en viss symbol, i ett visst utförande, skulle därmed kunna förstås som att vi gett den symbolen en särskild status. Vidare kan innebörden av en symbol ändras med tiden och nya symboler kan tillkomma, vilket inte skulle kunna beaktas i betänkandet.
38
3 Rättslig reglering av betydelse
3.1Inledning
I detta kapitel redogör vi för rättsliga regleringar som är av betydelse för vårt uppdrag. Vi ska enligt våra direktiv göra en genomgång av praxis avseende hur ansvaret för hets mot folkgrupp har tillämpats i fråga om symboler och ta ställning till om nuvarande reglering är ända- målsenligt utformad. Mot den bakgrunden redogör vi relativt utför- ligt för bestämmelserna om hets mot folkgrupp. Vi redogör kort- fattat för andra brott som kan vara av betydelse för vårt uppdrag.
En ändring eller komplettering av regleringen av hets mot folkgrupp kan innebära inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter samt i övrigt beröra våra grundlagar, särskilt regeringsformen (RF), och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättig- heterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Vi redogör här kortfattat för vad dessa fri- och rättigheter innebär och möjligheterna att begränsa dem.
Hets mot folkgrupp är, förutom att vara kriminaliserat i 16 kap. 8 § brottsbalken, ett brott enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Av våra direktiv framgår att tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp även fortsättningsvis bör motsvara brottsbalkens straffbestämmelse fullt ut (se även prop. 2017/18:59 s. 17 med hänvisningar). En ändrad lagstiftning kan således komma att beröra TF och YGL och vi har därför med en beskrivning av dessa grundlagar i relevanta delar.
39
Rättslig reglering av betydelse |
SOU 2019:27 |
3.2Fri- och rättigheter
3.2.1Regeringsformen
Grundläggande fri- och rättigheter
RF har alltsedan den antogs 1974 innehållit bestämmelser till skydd för grundläggande fri- och rättigheter. Sådana bestämmelser finns i 2 kap. RF. I 2 kap. 1 § RF stadgas bl.a. att var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad
•yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
•mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för fram- förande av konstnärligt verk,
•demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstra- tioner på allmän plats,
•föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och
•religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra ut- öva sin religion.
Begränsning av fri- och rättigheter
Skyddet för ovan angivna fri- och rättigheter är inte absolut utan får begränsas genom lag (2 kap. 20 § RF). Begränsningar får dock inte göras för vilka ändamål eller i vilken omfattning som helst, utan en- dast i den utsträckning som medges i 2 kap.
40
SOU 2019:27 |
Rättslig reglering av betydelse |
begränsning får inte heller göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning (2 kap. 21 § RF).
Härutöver finns det särskilda bestämmelser som ska beaktas vid begränsningar av vissa av fri- och rättigheterna (2 kap.
Det är av vikt att lagstiftaren, när en fri- och rättighetsinskrän- kande lag beslutas, noga redovisar sina syften (se prop. 1975/76:209 s. 153 f.). Det är inte endast i ett lagstiftningsärende som ovan nämnda bestämmelser måste beaktas. Om en domstol finner att det i en viss situation skulle stå i strid med RF att fälla en tilltalad till ansvar för brottet, får domstolen inte tillämpa straffbestämmelsen (11 kap. 14 § RF). Högsta domstolen (HD) har klargjort att frågan om en fällande dom skulle komma i konflikt med bl.a. skyddet för yttrande- friheten i första hand bör prövas enligt bestämmelserna i 2 kap. RF (se rättsfallet NJA 2012 s. 400). Om så anses vara fallet finns det inte anledning att undersöka om en fällande dom även skulle komma i konflikt med Europakonventionen. I målet framhöll HD vidare att en sådan prövning bör göras i flera steg med utgångspunkt i de ovan nämnda bestämmelserna, dvs. 2 kap. 20, 21 och 23 §§ RF.
Särskilt om yttrandefriheten
Det har i förarbetena framhållits att yttrandefriheten med fog kan betecknas som den viktigaste fri- och rättigheten samt att det därför är naturligt att lagstiftaren ska iaktta största möjliga restriktivitet när det gäller att begränsa denna frihet (se prop. 1975/76:209 s. 108). Vid bedömande av vilka begränsningar som får göras ska vidare sär- skilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet i politiska, reli- giösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter (2 kap.
41
Rättslig reglering av betydelse |
SOU 2019:27 |
23 § andra stycket RF). Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida yttran- den anses dock inte som en begränsning av yttrandefriheten (tredje stycket i samma bestämmelse).
Det kan avslutningsvis nämnas att inte alla slags yttranden omfattas, och skyddas, av RF:s yttrandefrihetsbegrepp. Således anses flera straff- bestämmelser, såsom förmögenhetsbrott, ofredande och förargelse- väckande beteende, inte utgöra begränsningar av den yttrandefrihet som RF skyddar. Det framhölls i förarbetena att det ligger i sakens natur att grundlagsskyddet för en viss rättighet inte sträcker sig längre än vad som följer av det syfte som från demokratisk synpunkt bär upp rättigheten i fråga (se prop. 1975/76:209 s. 139 ff.). Yttranden som förmedlas genom kläder och symboler kan emellertid inte anses sakna sådant samband med den fria åsiktsbildningen i samhället att de definitionsmässigt faller utanför yttrandefrihetsbegreppet (se prop. 1975/76:209 s. 139 och rättsfallet NJA 1996 s. 577).
3.2.2Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen
Tillämpningsområde
TF gäller enligt huvudregeln för skrifter som framställs i tryckpress (1 kap. 2 § TF). Uttrycket tryckpress får anses avse alla metoder för mångfaldigande som innebär att färgen överförs från tryckmediet till tryckbäraren genom en direktkontakt och ett fysiskt tryck mellan dem (se bl.a. Mediegrundlagsutredningen i Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet. Utvidgat grundlagsskydd och andra frågor om tryck- och yttrandefrihet, SOU 2001:28 s. 359 f. och 368 f.). Därutöver omfattas skrifter som har mångfaldigats genom fotokopiering eller någon liknande teknik, men endast om utgivningsbevis finns för skriften eller om skriften har försetts med särskilda s.k. ursprungsuppgifter. Frågan om en skrift är framställd i tryckpress, eller annars faller under TF:s tillämpningsområde, ska uteslutande prövas som en processför- utsättning, dvs. för att avgöra om TF är tillämplig. För TF:s tillämp- lighet är det tillräckligt att det vid en samlad bedömning framstår som mer sannolikt att en skrift är framställd i tryckpress än att så inte är fallet (se HD:s dom den 10 april 2019 i mål B
42
SOU 2019:27 |
Rättslig reglering av betydelse |
gränser, 1984, s. 24). Det är vidare inte endast texter som är att anse som skrift och kan omfattas av TF. Härutöver kan t.ex. bilder, symboler, ritningar, fotografier och teckningar omfattas, oavsett om dessa åtföljs av text eller inte. En symbol på t.ex. en tröja, armbindel, flagga eller banderoll kan således omfattas av TF. Det avgörande är att skriften i fråga är tryckt eller försedd med ursprungsuppgifter. För att TF ska vara tillämplig krävs dessutom att skriften är utgiven. En skrift anses utgiven när den blivit utlämnad till försäljning eller för spridning på annat sätt i Sverige (1 kap. 3 § TF). När det gäller tryckta tröjor, plakat, affischer eller liknande kan utgivning ske t.ex. genom att tröjan bärs omkring i en folksamling eller genom att affischen anslås offentligt (se HD:s beslut den 21 februari 2019 i mål Ö
YGL är i huvudsak tillämplig på två olika kommunikationstekniker: dels överföringar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektro- magnetiska vågor, t.ex. radio och tv, dels tekniska upptagningar (1 kap.
Sammantaget innebär det ovan nämnda att grundlagsregleringen av tryck- och yttrandefriheten är så konstruerad att den bara omfattar vissa kommunikationstekniker. De tre huvudsakliga förmedlingssätten som omfattas är maskinellt framställda skrifter, tekniska upptagningar och elektromagnetiska vågor. Detta omfattar t.ex. böcker, tidningar,
Både TF och YGL innehåller vissa uttryckliga undantag från sitt tillämpningsområde (se 1 kap.
43
Rättslig reglering av betydelse |
SOU 2019:27 |
21§ YGL angående skildring av barn i pornografisk bild). Härutöver görs det, framför allt på straffrättens område och i fråga om den kom- mersiella reklamen, s.k. materiella undantag från grundlagarna efter en ändamålstolkning (jfr 1 kap. 1 § TF och 1 kap. 1 § YGL). Detta innebär att om ett visst yttrande inte omfattas av TF:s eller YGL:s innebörd och syfte så är inte de grundlagarna tillämpliga på yttrandet utan ligger utanför deras materiella tillämpningsområde. Det kan bli fallet om ett grundlagsskyddat medium används för att begå t.ex. bedrägeri och gärningen prövas då i stället enligt brottsbalken.
Grundprinciper
Både TF och YGL bygger på ett antal grundprinciper som syftar till att ge ett särskilt starkt skydd för tryck- och yttrandefriheten i tryckta skrifter och vissa andra medieformer. Dessutom skyddas denna tryck- och yttrandefrihet av att inga andra begränsningar i den får göras än som följer av TF och YGL. Till skillnad mot yttrandefriheten enligt RF, som kan inskränkas genom vanlig lag, förutsätter alltså begräns- ningar i TF och YGL grundlagsändring.
De grundprinciper som TF och YGL bygger på kan benämnas som principerna om förbudet mot censur och hindrande åtgärder som bl.a. innebär förbud att på grund av det väntade innehållet i ett yttrande hindra dess offentliggörande, etableringsfrihet, ensamansvar, meddelar- skydd, särskild brottskatalog och särskild rättegångsordning. Det är framför allt ensamansvaret och brottskatalogen som är av intresse för denna utredning och dessa principer beskrivs närmare nedan.
Principen om ensamansvar innebär att endast en av de personer som har deltagit i tillkomsten av en grundlagsskyddad framställning bär det straffrättsliga ansvaret för innehållet i denna och att det i grund- lagarna anges vem denna person är (se 8 kap. TF och 6 kap. YGL). Ansvaret är således exklusivt och vanliga straffrättsliga regler om ansvar för medverkande tillämpas inte. Härutöver är ansvaret successivt och följer en ”ansvarskedja” som anger vem ansvaret faller på om inte per- sonen närmast före i kedjan kan åläggas ansvar. Slutligen är ansvaret formellt i den meningen att det faller på den i TF eller YGL utpekade personen oavsett hur han eller hon har bidragit till framställningen eller vad han eller hon har känt till om innehållet i denna. För att illustrera ensamansvarets utformning kan ansvarskedjan för tryckt
44
SOU 2019:27 |
Rättslig reglering av betydelse |
skrift, som inte är periodisk, ges som exempel. Något förenklat är följande personer ansvariga: i första hand författaren, i andra hand utgivaren, i tredje hand förläggaren, i fjärde hand den som tryckt skriften och i femte hand utspridaren, men endast om det på skriften saknas uppgift om vem som har tryckt den eller om sådan uppgift är oriktig, och utspridaren känner till det.
Om TF eller YGL är tillämplig gäller den lagen ensam som straff- och processlag (1 kap. 9 § TF och 1 kap. 14 § YGL). TF innehåller en fullständig uppräkning, en s.k. brottskatalog, av de gärningar som kan utgöra tryckfrihetsbrott när de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt vanlig lag (7 kap. TF). En av dessa gärningar är hets mot folkgrupp (7 kap. 6 § TF). I brottskatalogen finns även bl.a. äre- kränkningsbrott (dvs. förtal och förolämpning) och flera brott som innefattar hot i olika avseenden (olaga hot, hot mot tjänsteman och övergrepp i rättssak), men däremot inte t.ex. förargelseväckande beteende. Genom en hänvisning i YGL ska tryckfrihetsbrotten anses som yttrandefrihetsbrott om de begås i en framställning som omfattas av YGL och är straffbara enligt lag (5 kap. 1 § YGL). När det gäller påföljder för tryck- och yttrandefrihetsbrott hänvisar TF och YGL till brottsbalken.
För ansvar för tryck- och yttrandefrihetsbrott krävs, utöver att brottet måste finnas i TF:s brottskatalog, att gärningen också är straff- bar enligt vanlig lag. Man brukar säga att det krävs ”dubbel täckning” för att ett brott ska vara straffbart som tryck- eller yttrandefrihets- brott. Detta innebär att ansvarsområdet för sådana brott kan inskränkas men inte utvidgas utan ändring av TF eller YGL. En utvidgning av straffansvaret för t.ex. hets mot folkgrupp i brottsbalken förutsätter alltså en motsvarande ändring i TF för att få genomslag för tryck- eller yttrandefrihetsbrottet. En inskränkning i brottsbalken får där- emot omedelbart genomslag för tryck- eller yttrandefrihetsbrottet.
Instruktionen m.m.
Vid bedömningen av om en gärning är att anse som tryck- eller ytt- randefrihetsbrott ska syftena bakom en allmän yttrandefrihet beaktas (se 7 kap. 1 § TF och 5 kap. 1 § YGL). Tryck- och yttrandefriheten enligt TF och YGL syftar till att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande (1 kap.
45
Rättslig reglering av betydelse |
SOU 2019:27 |
1 § TF och 1 kap. 1 § YGL). Den s.k. instruktionen i 1 kap. 10 § TF och 1 kap. 15 § YGL kan sägas komplettera dessa syften (se NJA II 1949 s. 386 f. och prop. 1990/91:64 s. 109). Instruktionen innebär att den som dömer över missbruk av tryck- eller yttrandefriheten eller vakar över dessa friheter alltid ska ha i åtanke att de utgör grundvalar för ett fritt samhällsskick, alltid uppmärksamma ämnet och tanken mera än uttrycket, liksom syftet mera än framställningssättet samt i tveksamma fall hellre fria än fälla.
Preskription
I TF och YGL finns särskilda regler för beräkning av tiden för åtals- preskription. Dessa regler innebär bl.a. att preskriptionstiden för brott mot de grundlagarna är betydligt kortare än vad som normalt gäller för brott mot vanlig lag och att starttidpunkten för preskriptions- tiden är särskilt bestämd.
Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott ska väckas inom sex månader från utgivningen om det är fråga om periodisk skrift för vilken utgiv- ningsbevis gällde vid utgivningen och inom ett år från det skriften utgavs för andra skrifter (9 kap. 5 § TF).
På YGL:s område gäller som huvudregel en ettårig preskriptions- tid för tekniska upptagningar, t.ex.
HD har nyligen uttalat sig om bevisbörda och beviskrav rörande frågor om preskription i denna typ av mål (HD:s beslut den 21 feb- ruari 2019 i mål Ö
46
SOU 2019:27 |
Rättslig reglering av betydelse |
Ett yttrandefrihetsbrott i en databas, t.ex. på en webbplats, betrak- tas som pågående (perdurerande). Det betyder att brottet fullbordas när uppgiften publiceras i databasen och därmed tillhandahålls allmän- heten. Brottet anses därefter pågå ända fram till dess att uppgiften tas bort och därmed inte längre tillhandahålls. Preskriptionstiden räknas från när uppgiften tas bort (7 kap. 3 § YGL). Sedan den 1 januari 2019 finns det en särskild ansvarsfrihetsregel för dessa fall (6 kap.
3.2.3Europakonventionen
Europakonventionen gäller sedan 1995 som svensk lag (se lagen, 1994:1219, om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna). Konven- tionen har getts en särskild konstitutionell ställning genom ett förbud mot att meddela lag eller annan föreskrift i strid med konventionen (2 kap. 19 § RF). HD har varit obenägen att tillämpa svensk lag på ett sätt som inte står i överensstämmelse med Europakonventionen (se t.ex. rättsfallet NJA 2005 s. 805). Konventionens efterlevnad kon- trolleras av Europadomstolen. Hos Europadomstolen kan såväl mellan- statliga mål som enskilda klagomål prövas.
Europakonventionens bestämmelser kan ses som ett komplement till fri- och rättighetsreglerna i 2 kap. RF. De måste även beaktas när TF eller YGL är tillämplig (se rättsfallet NJA 2007 s. 805 II). I kon- ventionen och senare antagna tilläggsprotokoll slås ett antal grund- läggande mänskliga rättigheter fast. Av särskild betydelse för denna utredning är skyddet för yttrandefriheten som återfinns i artikel 10. Enligt artikeln ska envar äga rätt till yttrandefrihet. Denna rätt sägs innefatta åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning. Det görs inte någon skillnad mellan olika former och uttryckssätt. Härutöver kan även
47
Rättslig reglering av betydelse |
SOU 2019:27 |
nämnas religionsfriheten (artikel 9) samt friheten att delta i samman- komster och föreningsfriheten (artikel 11).
Ovan angivna rättigheter får endast underkastas sådana inskränk- ningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till olika skyddsaspekter, som beträffande yttrandefriheten bl.a. kan vara den allmänna säkerheten och före- byggande av oordning eller brott.
Särskilt om yttrandefrihet enligt Europakonventionen
Europadomstolen har i ett antal rättsfall framhållit betydelsen av yttrandefriheten i politiska sammanhang. Yttrandefriheten omfattar rätten att framföra sådan information och sådana åsikter och tankar som kränker, chockerar eller stör. Det saknar betydelse om åsikterna kan förknippas med värderingar som tar avstånd från dem som är gängse i samhället. Yttrandefriheten omfattar även rätten att ge uttryck för åsikter genom att bära eller visa kläder och symboler. (Se hänvis- ningar till Europadomstolens avgöranden i rättsfallen NJA 2005 s. 805, NJA 2006 s. 467 och NJA 2007 s. 805 samt, särskilt angående använ- dande av nationalsocialistiska och andra symboler, även Europadom- stolens domar den 8 juli 2008 i målet Vajnai mot Ungern, 33629/06, den 3 november 2011 i målet Fratanoló mot Ungern, 29459/10, den 24 juli 2012 i målet Fáber mot Ungern, 40721/08, och den 5 april 2018 i målet Hans Burkhard Nix mot Tyskland, 35285/16.)
Undantag från yttrandefriheten måste ges en restriktiv tolkning och behovet av inskränkningar måste redovisas på ett övertygande sätt. Konventionsstaterna har dock i allmänhet en viss frihet (”margin of appreciation”) vid reglering av yttrandefriheten, särskilt beträffande sådant som kan kränka djupt personliga uppfattningar i moralfrågor eller religionsfrågor.
I avsnittet om hets mot folkgrupp nedan behandlas det brottet i relation till Europakonventionen och hur svenska domstolar har be- aktat konventionen vid prövningen av ansvar för hets mot folkgrupp.
48
SOU 2019:27 |
Rättslig reglering av betydelse |
3.3Hets mot folkgrupp
3.3.1Lydelse, bakgrund och syfte
Bestämmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken har sedan den 1 januari 2019 följande lydelse.
Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ur- sprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.
Om brottet är grovt döms för grov hets mot folkgrupp till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.
Brottet hets mot folkgrupp infördes ursprungligen 1948 i dåvarande strafflagen. Bestämmelsen överfördes senare till brottsbalken och där- efter har lagändringar genomförts 1971, 1983, 1989, 2003 och 2019 (årtalen avser ikraftträdande av respektive lagändring).
•Den ursprungliga lydelsen innebar att gärningspersonen offent- ligen hotade, förtalade eller smädade en grupp av befolkningen med viss härstamning eller trosbekännelse (se prop. 1948:80).
•I anslutning till Sveriges tillträde till Förenta nationernas (FN) konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (se kapitel 2 ovan) utvidgades tillämpningsområdet. Utvidgningen genomfördes 1971 och innebar bl.a. att skyddsobjekten ändrades till att avse folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg, av visst natio- nellt eller etniskt ursprung eller med viss trosbekännelse. Avsik- ten var att anpassa svensk lagstiftning till konventionens artikel 4. Dessutom byttes rekvisiten ”förtal” och ”smädelse” mot ”uttrycker missaktning för”. Vidare utvidgades bestämmelsen till att förutom offentliga uttalanden även omfatta andra uttalanden som sprids bland allmänheten. (Se prop. 1970:87.)
•Bestämmelsen utvidgades därefter 1983 genom att ”annan sådan grupp av personer” lades till, för att klargöra att även andra kollek- tiv än ”folkgrupp”, såsom invandrare, skyddas av bestämmelsen. I propositionen föreslogs även att rekvisitet ”missaktning” skulle
49
Rättslig reglering av betydelse |
SOU 2019:27 |
bytas mot ”förakt”, men förslaget i den delen kom inte att genom- föras. (Se prop. 1981/82:58.)
•Bestämmelsen innehåller i sin nuvarande utformning ett krav på spridning av meddelandet. I den delen fick bestämmelsen sin ut- formning 1989 då det tidigare kravet att uttalandet eller medde- landet skulle ha gjorts offentligen eller spritts bland allmänheten togs bort. I propositionen angavs som bakgrund till ändringen att det är ett starkt samhälleligt intresse att med all kraft motverka rasistiska organisationer. Den dåvarande bestämmelsen ansågs visserligen kraftigt begränsa utåtriktad verksamhet från rasistiska organisationer, men med ändringen var avsikten att förhindra även sådana organisationers interna verksamhet. Det utrymme som sådana organisationer hade att verka skulle därmed i praktiken för- svinna. Genom lagändringen var tanken att bl.a. spridning av rasis- tiska och liknande uttalanden även inom en förening skulle bli straffbar. (Se prop. 1986/87:151, särskilt s. 104 ff.)
•Tillämpningsområdet utvidgades 2003 till att även omfatta hets med anspelning på sexuell läggning (se prop. 2001/02:59).
•Den 1 januari 2019 vidgades tillämpningsområdet till att även om- fatta hets med anspelning på könsöverskridande identitet eller uttryck (se prop. 2017/18:59).
Kriminaliseringen av hets mot folkgrupp utgör en begränsning av den i RF, och Europakonventionen, grundlagsfästa yttrandefriheten, närmast med hänvisning till allmän ordning och säkerhet (se bl.a. prop. 2001/02:59 s. 14.). Att det är frågan om ett undantag från en grundlagsskyddad rättighet ger särskild anledning till restriktivitet vid tolkningen av bestämmelsen.
Vid bestämmelsens tillkomst uttalades – mot bakgrund av tidi- gare diskussioner om att införa bestämmelser mot hetspropaganda, framför allt den antisemitiska propagandan, som riktade sig mot vissa särskilt utsatta grupper i samhället – att rashets och liknande former av propaganda mot särskilda folkgrupper kan anses straffvärda ur tre olika synpunkter enligt nedan (se prop. 1948:80 s. 443).
Till en början bör beaktas, att en sådan hatpropaganda kan leda till mot- sättningar och lidelser, vilka äro ägnade att äventyra ordning och säker- het i landet; på denna väg kunna ytterst förutsättningar skapas för för- följande och utrotande av den minoritet mot vilken propagandan riktar
50
SOU 2019:27 |
Rättslig reglering av betydelse |
sig. För det andra är att märka, att eftersom det strider mot själva grund- valarna för vår civilisation att förfölja människor för deras härstamnings eller religions skull, en propaganda som går ut härpå måste antagas väcka förargelse inom de vidaste kretsar; alldeles särskilt gäller detta om den, såsom ofta är fallet, ikläder sig en sadistisk eller eljest särskilt anstötlig form. För det tredje slutligen är det tydligt, att en propaganda av ifråga- varande slag är ägnad att åstadkomma ett oförskyllt psykiskt lidande för de individer som tillhöra den förföljda folkgruppen.
Bestämmelsen är i dag intagen i 16 kap. brottsbalken, om brott mot allmän ordning. När bestämmelsens förenlighet med Europakonven- tionen har prövats har vidare dess syfte, i det sammanhanget, ansett vara att skydda annans goda namn och rykte eller rättigheter (se rätts- fallen NJA 2005 s. 805 och NJA 2006 s. 467). När kravet på spridning infördes 1989 – vilket ersatte det tidigare kravet på offentliggörande eller spridning bland allmänheten – angavs syftet vara att förhindra rasistiska organisationers verksamhet, även den interna verksam- heten (se prop. 1986/87:151 s. 104 och 109 f.).
Det kan inte förekomma någon målsägande vid hets mot folk- grupp (se rättsfallet NJA 1978 s. 3 och justitieutskottets uttalanden i JuU 1979/80:7). I linje med detta anses kriminaliseringens skydds- intresse vara allmän ordning, inte de personer som hoten eller miss- aktningen riktas mot (se
51
Rättslig reglering av betydelse |
SOU 2019:27 |
3.3.2Närmare om utformningen och tillämpningen
Beskrivningen av brottet hets mot folkgrupp i brottsbalken är upp- byggd på tre rekvisit. Gärningen ska
1.ske i uttalande eller i annat meddelande som sprids (nedan oftast gemensamt endast uttryckt som meddelande),
2.bestå i hot eller uttryck för missaktning samt
3.avse en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, tros- bekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
För att dömas till ansvar krävs även att gärningen begås med uppsåt.
Uttalande eller annat meddelande som spridits
Ett meddelande kan lämnas muntligen eller skriftligen men kan också lämnas på annat sätt. Bestämmelsen omfattar alltså inte endast muntlig eller skriftlig framställning utan även t.ex. gester, tecken, bilder och symboler (se prop. 1970:87 s. 37 och 73 och rättsfallet NJA 1996 s. 577).
Meddelandet ska ha spridits. Med spridning avses överförande av budskapet till andra personer utanför den helt privata sfären. Detta innebär att spridning också inom en sammanslutning eller annars till en begränsad krets kan omfattas av straffansvaret. Det finns inget krav på att budskapet eller meddelandet ska vara spritt bland allmänheten. Som ovan angetts togs det kravet bort 1989 i syfte att förhindra rasis- tiska organisationers verksamhet (se prop. 1986/87:151 s. 104 ff.).
Spridningsrekvisitet anses uppfyllt om ett meddelande gjorts till- gängligt för en grupp, som är fler än ett fåtal. Det kan alltså räcka med att t.ex. ett muntligt uttalande fällts inför en folksamling på ett sätt som gjort det ägnat att uppfattas av denna. I vad mån personerna i folksamlingen tillgodogjort sig innehållet i uttalandet påverkar inte ansvarsfrågan (se rättsfallet NJA 1999 s. 702). I rättsfallet RH 1998:77 ansåg hovrätten att en man som burit en armbindel med en national- socialistisk symbol, en s.k. varghake, under en promenad hade spritt
52
SOU 2019:27 |
Rättslig reglering av betydelse |
budskapet eftersom han kunde förväntas möta människor (jfr rätts- fallet RH 1997:28 där hovrätten inte ansåg att spridningsrekvisitet var uppfyllt, men se även RH 2000:72).
Hot eller uttryck för missaktning
Begreppet hot är att förstå enligt gängse språkbruk och omfattar inte endast sådana handlingar som kriminaliserats genom bestämmelserna om olaga hot och olaga tvång.
Med begreppet missaktning avses inte endast förtal eller smädelser utan även andra kränkande omdömen. Inte endast direkta, utan också indirekta, uttryck för missaktning faller inom det straffbara området. I rättsfallet NJA 1982 s. 128 bedömde HD att texten ”Zigenare får ej beträda campingen” på en skylt vid infarten till en campingplats indirekt uttryckte ett omdöme om ”zigenares” egenskaper och upp- trädande, som måste anses nedsättande för folkgruppens anseende. Gärningen bedömdes som hets mot folkgrupp. I rättsfallet NJA 1996 s. 577, som närmare behandlas i kapitel 4 nedan, bedömdes bärande av symboler, som ansågs förknippade med
Bedömningen av om ett meddelande uttrycker hot mot eller miss- aktning för en skyddad grupp bör göras utifrån de värderingar som gäller vid tidpunkten för uttalandet eller meddelandet (se t.ex. rätts- fallet RH 2002:40). Uttalandet eller meddelandet ska prövas utifrån det innehåll som det faktiskt förmedlar snarare än från en textkritisk granskning av den exakta ordalydelsen. En utgångspunkt för pröv- ningen bör nämligen vara hur en mottagare av uttalandet eller med- delandet måste uppfatta det (se rättsfallet NJA 2005 s. 805).
Bestämmelsen om hets mot folkgrupp innebär en inskränkning av yttrandefriheten. Mot den bakgrunden har det i förarbetena framförts att avsikten med bestämmelsen inte varit att straffbelägga alla uttalan- den eller meddelanden av nedsättande eller förnedrande natur. Utta- landen som inte kan anses överskrida gränserna för en saklig kritik av vissa grupper faller utanför det straffbara området. För straffbarhet krävs enligt förarbetena att det är fullt klart att uttalandet överskridit
53
Rättslig reglering av betydelse |
SOU 2019:27 |
gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande gruppen i fråga. Hänsyn till opinionsfriheten och kritikrätten får dock inte åbe- ropas som skydd för uttalanden som uttrycker missaktning för en hel folkgrupp på grund av att den t.ex. tillhör en viss nationalitet och av denna anledning skulle vara mindre värd. (Se bl.a. prop. 1970:87 s. 130, prop. 2001/02:59 s. 15,
Vid prövningen av om en gärning utgör straffbar hets mot folk- grupp ska uttalandet eller meddelandet bedömas i sitt sammanhang. Motiven för gärningen ska därvid beaktas. Ett visst utrymme för straffria kritiska eller liknande uttalanden och meddelanden måste finnas. Meddelandet måste, vid en objektiv bedömning och med hän- syn tagen till sammanhanget, framstå som innefattande hot mot eller uttryck för missaktning för en sådan grupp som avses i bestämmelsen. Även vid uppsåtsbedömningen, som behandlas nedan, måste hänsyn tas till sammanhanget. (Se bl.a. prop. 2001/02:59 s. 41 och 60.)
De grupper som skyddas av bestämmelsen
De grupper som skyddas genom bestämmelsen om hets mot folkgrupp är ”folkgrupp eller annan sådan grupp av personer” när angreppet sker med anspelning på, dvs. tar sin utgångspunkt i, ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Något krav på att hotet eller uttrycket för missaktning direkt avser någon sådan grund ställs dock inte upp. Även uttalanden som innefattar kränkande be- skyllningar om mindervärda egenskaper eller nedsättande handlingar men endast medelbart grundas på exempelvis etniskt ursprung faller under bestämmelsen. Det krävs inte heller att någon bestämd folk- grupp pekas ut, utan även allmänna uttalanden, som t.ex. prisar en viss förment ras, exempelvis ”den vita rasen”, på ett sådant sätt att andra förmenta raser måste anses angripna, är straffbara. (Se prop. 1970:87 s. 61 och prop. 2001/02:59 s. 16.)
Bestämmelsen tar sikte på angrepp som riktas mot kollektivt be- stämda grupper och kollektiv av sådana grupper (t.ex. ”befolknings- gruppen invandrare”), något som i lagtexten markeras genom ordvalet ”folkgrupp eller annan sådan grupp av personer” (se prop. 1981/82:58 s.
54
SOU 2019:27 |
Rättslig reglering av betydelse |
heller finnas någon målsägande vid brottet hets mot folkgrupp (se rättsfallet NJA 1978 s. 3 och JuU 1979/80:7). Rasistiska och liknande angrepp som riktas direkt mot en individ på grund av t.ex. dennes nationella ursprung kan i stället vara straffbart som bl.a. förolämpning, olaga hot eller ofredande. I ett hovrättsavgörande dömdes således den tilltalade för ofredande, i stället för hets mot folkgrupp, för att ha spottat en person i ansiktet och uttalat sig nedsättande till denna och ytterligare två personer med syftning på deras ursprung. Hovrätten fann att det inte kunde vara fråga om hets mot folkgrupp eftersom uttalandena riktat sig direkt mot de tre personerna (Hovrätten för Västra Sveriges dom den 6 maj 2015 i mål B
Uppsåt
För att dömas för hets mot folkgrupp måste det, med hänsyn till sam- manhanget, stå klart att gärningsmannens uppsåt med meddelandet varit att sprida ett sådant meddelande som innefattar hot mot eller missaktning för gruppen i fråga (se rättsfallet NJA 2005 s. 805).
Grovt och ringa brott
Den särskilda straffskalan för grova brott infördes 2003. I förarbetena angavs att det mot bakgrund av det stora antal rasistiska samman- slutningar som vuxit fram i Sverige under
55
Rättslig reglering av betydelse |
SOU 2019:27 |
3.3.3Hets mot folkgrupp som tryck- eller yttrandefrihetsbrott
Förutsättningar för ansvar
Hets mot folkgrupp upptas i TF:s brottskatalog (7 kap. 6 § TF). Hets mot folkgrupp kan därför utgöra tryck- eller yttrandefrihets- brott om gärningen begås i en av TF eller YGL skyddad framställ- ning. Vem som kan bli ansvarig för brott enligt TF och YGL, den s.k. särskilda ansvarsordningen, har det redogjorts för ovan i detta kapitel i samband med behandlingen av TF och YGL.
I TF finns en särskild brottsbeskrivning för tryckfrihetsbrottet, och därmed även yttrandefrihetsbrottet, hets mot folkgrupp. Den måste vara uppfylld för ansvar enligt TF eller YGL, men motsvarar vad som gäller enligt 16 kap. 8 § brottsbalken. De grundläggande, objektiva, förutsättningarna för ansvar enligt TF och YGL är således desamma som när det gäller ansvar enligt brottsbalken. Vad gäller den subjektiva sidan finns det dock en skillnad. Den som är ansvarig för en framställning enligt TF eller YGL ska nämligen anses ha haft kännedom om innehållet i framställningen (8 kap. 14 § TF och 6 kap. 9 § YGL). Den ansvarige personen anses därmed – förutom under extrema omständigheter – ha haft uppsåt i förhållande till innehållet (se rättsfallet NJA 1991 s. 155).
Annorlunda bedömning?
Det finns skillnader vid bedömningen av ansvar för hets mot folkgrupp när denna görs utifrån TF eller YGL jämfört med brottsbalken. Dessa grundlagar innehåller den s.k. instruktionen som är avsedd att inskärpa tryck- och yttrandefrihetens betydelse och som är direkt riktad till rättstillämparen (1 kap. 10 § TF och 1 kap. 15 § YGL) och yttrandefri- heten har ansetts ha ett särskilt starkt skydd på det grundlagsskyddade området (jfr t.ex. JK:s beslut den 16 maj 2014, dnr
1944 års tryckfrihetssakkunniga uttalade i betänkandet Förslag till tryckfrihetsförordning i huvudsak att vissa bestämmelser i TF, såsom ansvarighetsreglerna och reglerna om övervakning av tryckta skrifter, förutsätter att skriftens brottslighet kan bedömas med ledning av dess innehåll (SOU 1947:60 s. 120, se även Massmedieutredningens betänkande Massmediegrundlag, SOU 1975:49 s. 197). HD har i rätts- fallet NJA 1976 s. 150 gjort vissa principiella uttalanden om vad som
56
SOU 2019:27 |
Rättslig reglering av betydelse |
kan beaktas vid bedömningen av om ett yttrande är brottsligt enligt TF. Av rättsfallet framgår att ett tryckfrihetsbrott fullbordas i och med att den tryckta skrift som innehåller det otillåtna yttrandet utges. Härutöver tydliggörs att bedömningen av om ett tryckfrihetsbrott begåtts ska begränsas till en enskild skrift. Yttranden, som före- kommer i skilda skrifter, kan alltså inte anses utgöra ett brott i TF:s mening. Vid bedömningen av om ett yttrande i en skrift är brottsligt i TF:s mening kan därmed inte hänsyn tas till vad som yttrats i en annan, senare utgiven skrift. Däremot kan flera särskilda avsnitt i en och samma skrift konstituera ett tryckfrihetsbrott när de samman- ställs med varandra, även om varje avsnitt sett för sig inte är brottsligt. Härutöver kan uppgifter som getts spridning i en eller flera tidigare utgivna skrifter beaktas vid bedömningen. Enligt
Även vid en prövning av hets mot folkgrupp enligt TF eller YGL måste hänsyn tas till de grundläggande fri- och rättigheterna i Europa- konventionen och de principer och bedömningar som Europadom- stolen har utvecklat i sin praxis. Vid denna bedömning – om en tillämp- ning av bestämmelsen skulle strida mot Europakonventionen – kan, utöver meddelandets innehåll, behöva beaktas vem det riktar sig till, dess syfte och i vilket sammanhang det sprids (se NJA 2007 s. 805 II, men även NJA 2005 s. 805 och NJA 2006 s. 467, som behandlas nedan; se även JK:s beslut den 22 oktober 2015, dnr
Det kan avslutningsvis nämnas att det på olika håll kortfattat fram- hållits att TF och YGL indirekt kan ge ett visst skydd även för yttran- den utanför deras tillämpningsområde, bl.a. genom vad som brukar
57
Rättslig reglering av betydelse |
SOU 2019:27 |
kallas TF:s och YGL:s paraplyeffekt. Ett skäl för att yttranden på så sätt skulle ges ett starkare skydd än vad som annars skulle vara fallet är i huvudsak att det kan framstå som meningslöst att ingripa mot ett yttrande som faller utanför grundlagarnas tillämpningsområde, om samma yttrande kan spridas straffritt genom ett grundlagsskyddat medium. (Se bl.a. Yttrandefrihetsutredningens betänkande Värna yttrandefriheten, SOU 1983:70 s. 79, Tryck- och yttrandefrihetsbered- ningens delbetänkande Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrande- friheten?, SOU 2006:96 s. 45, Mediegrundlagskommitténs betänkande Ändrade mediegrundlagar, SOU 2016:58 s. 298 samt Göran Regner i SvJT 1996 s. 450.)
3.3.4Hets mot folkgrupp i relation till Europakonventionen
Bestämmelserna om hets mot folkgrupp innebär en inskränkning i såväl RF:s som Europakonventionens skydd för yttrandefriheten. Det får anses klarlagt att brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp principiellt sett har ett sådant legitimt syfte som anges i artikel 10 Europakonventionen (se Europadomstolens dom den 9 februari 2012 i målet Vejdeland och andra mot Sverige, 1813/07). I varje enskilt fall måste det dock prövas om en tillämpning av bestäm- melserna strider mot grundlag eller mot Europakonventionen. Detta framgår av rättsfallen NJA 2005 s. 805, NJA 2006 s. 467 och NJA 2007 s. 805, som närmare redovisas nedan.
NJA 2005 s. 805
Detta mål gällde en pastor som inför ett antal personer hade hållit en predikan under rubriken ”Är homosexualitet en medfödd drift eller onda makters spel med människor”. HD fann att rekvisiten för hets mot folkgrupp var uppfyllda sett utifrån lagtext och förarbeten. HD prövade dock därefter om hänsyn till religions- och yttrandefrihets- intressena enligt Europakonventionen medför en mer restriktiv tolkning av bestämmelsen, särskilt av begreppet missaktning.
Av HD:s skäl framgår att den avgörande frågan var om inskränk- ningen av den tilltalades frihet att predika var nödvändig i ett demo- kratiskt samhälle och om begränsningen av hans religionsfrihet och yttrandefrihet var proportionerlig i förhållande till intresset av att
58
SOU 2019:27 |
Rättslig reglering av betydelse |
skydda gruppen homosexuella från den kränkning som innehållet i uttalandena utgjorde. HD menade att under de omständigheter som uttalandena hade gjorts var det sannolikt att Europadomstolen skulle finna att inskränkningen inte är proportionerlig och därmed skulle utgöra en kränkning av Europakonventionen. Mot denna bakgrund konstaterade HD, utifrån en samlad bedömning av omständigheterna, att ansvarsbestämmelsen om hets mot folkgrupp i detta fall bör tolkas mer restriktivt än vad dess förarbeten ger vid handen för att en kon- ventionsenlig tillämpning ska uppnås. En sådan tillämpning antogs inte ge utrymme för en fällande dom.
Det bör beaktas att fallet rörde uttalanden i ett religiöst samman- hang och primärt får anses beröra artikel 9 (religionsfriheten) i Europa- konventionen.
NJA 2006 s. 467
I målet hade de tilltalade i en skola spridit flygblad med vissa uttalanden om homosexuella.
Även i detta mål gjorde HD en konventionsenlig tillämpning av bestämmelsen om hets mot folkgrupp. HD ansåg att den avgörande frågan var om inskränkningen i de tilltalades yttrandefrihet (frihet att sprida flygblad med aktuella meddelanden) var nödvändig i ett demokratiskt samhälle och om begränsningen var proportionerlig i förhållande till intresset av att skydda gruppen homosexuella från den kränkning som innehållet i meddelandet utgör. Till skillnad mot NJA 2005 s. 805 gällde det alltså endast prövning i förhållande till artikel 10, om yttrandefrihet, i Europakonventionen, och inte även religionsfriheten. I fallet var vidare sammanhanget vid spridningen ett annat än i 2005 års rättsfall.
HD uttalade, med hänvisning till flera domar från Europadom- stolen, att Europadomstolens bedömning vid en tillämpning av arti- kel 10 i Europakonventionen sker utifrån de konkreta omständig- heterna i det enskilda fallet. I denna bedömning läggs särskild vikt vid innehållet i yttrandet och syftet med det, till vem eller vilka yttrandet riktar sig samt i vilket sammanhang och i vilken egenskap någon sprider yttrandet.
59
Rättslig reglering av betydelse |
SOU 2019:27 |
I målet tog HD hänsyn till att spridningen skett i en skola på ett sådant sätt att ungdomarna inte kunde välja om de ville ta emot flyg- bladen och att de tilltalade inte haft fritt tillträde till lokalerna som utgjorde en relativt skyddad miljö. Vidare var syftet med spridningen visserligen att initiera en debatt men HD ansåg att enligt artikel 10 i Europakonventionen har den som sprider yttranden en plikt att så långt möjligt undvika uttalanden som är omotiverat kränkande för andra. Enligt HD hade syftet med flygbladen kunnat uppnås utan nedsättande uttalanden. Mot denna bakgrund fann HD att en konven- tionsenlig tillämpning av bestämmelsen om hets mot folkgrupp tillät att ansvar dömdes ut och de tilltalade dömdes för hets mot folkgrupp.
Europadomstolens dom i Vejdeland och andra mot Sverige
Europadomstolen har i målet Vejdeland och andra mot Sverige prövat huruvida HD:s dom i NJA 2006 s. 467 innebar en kränkning av Europakonventionens artikel 10 (Europadomstolens dom den
9februari 2012, 1813/07). Domstolen fann att så inte var fallet efter- som inskränkningen i yttrandefriheten sågs som nödvändig för att skydda andras rykte och rättigheter. I avgörandet pekade Europa- domstolen bl.a. på att flygbladen som delades ut inte uppfattades som ett försök att starta en debatt, att utdelandet skedde i en skola där de tilltalade inte gick och dit de inte hade fri tillgång samt att de personer flygbladen lämnades till var i lättpåverkad och känslig ålder. Vidare fann domstolen att de utdömda påföljderna (villkorlig dom och böter respektive skyddstillsyn) inte var överdrivna med hänsyn till gärningen.
NJA 2007 s. 805 II
Rättsfallet handlade om artiklar om homosexuella och romer. Artik- larna hade publicerats på en nationalsocialistisk webbplats som omfat- tades av YGL. Det gällde alltså – till skillnad mot de två ovan behand- lade
60
SOU 2019:27 |
Rättslig reglering av betydelse |
att skydda homosexuella och romer från den kränkning som inne- hållet i meddelandena utgjorde. Härutöver pekade HD dock på de särskilda förutsättningar som gäller för en prövning av brott enligt YGL, framför allt utgivarens ensamansvar och den s.k. instruktionen. Vidare beaktade HD att uttalandena visserligen fanns på internet och därmed hade bred tillgänglighet, men att de endast nådde per- soner som aktivt uppsökte webbplatsen. Sammantaget fann HD att det inte fanns tillräckliga skäl för en fällande dom.
Sammanfattning och slutsatser av rättsfallen
Av rättsfallen framgår att prövningen av en inskränkning i yttrande- friheten bör göras med tillämpning av de principer och bedömningar som Europadomstolen har utvecklat i sin praxis. Vidare framgår att bestämmelserna om hets mot folkgrupp i vissa fall bör tolkas mer restriktivt än vad de svenska förarbetena ger vid handen för att tillämp- ningen ska vara förenlig med Europakonventionen. Det måste göras en prövning av om en inskränkning i någons rättighet att sprida det åtalade meddelandet är nödvändig i ett demokratiskt samhälle. In- skränkningen måste vara proportionerlig till det legitima ändamål som ska tillgodoses av inskränkningen – intresset av att skydda en viss grupp. Bedömningen behöver göras utifrån de konkreta omständig- heterna i det enskilda fallet och särskild vikt ska läggas vid
•innehållet i yttrandet,
•syftet med yttrandet,
•till vem eller vilka yttrandet riktar sig,
•i vilket sammanhang yttrandet har spridits och
•i vilken egenskap någon sprider yttrandet.
Det har nu gått ett antal år sedan HD avgjorde målen ovan. De prin- ciper som där framkommit har dock fortsatt tillämpas i underrätts- praxis (se t.ex. rättsfallet RH 2017:14).
Det kan avslutningsvis framhållas att HD i ett senare avgörande har klargjort att frågan om en fällande dom skulle komma i konflikt med skyddet för yttrandefriheten i första hand bör prövas enligt bestämmelserna i 2 kap. RF och alltså först om inte så bedöms vara
61
Rättslig reglering av betydelse |
SOU 2019:27 |
fallet finns det anledning att gå vidare till en prövning enligt Europa- konventionen (se rättsfallet NJA 2012 s. 400).
3.4Andra brott
Utöver bestämmelserna om hets mot folkgrupp, finns det andra straff- rättsliga bestämmelser som direkt eller indirekt tar sikte på eller annars skulle kunna tillämpas på handlingar med rasistiska och liknande inslag. Vi redogör kortfattat för några sådana bestämmelser nedan.
Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot (4 kap. 5 § brottsbalken). Enligt bestämmelsen är det tillräckligt att hotet är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för att hotet ska verkställas. I det ligger att man framför allt fäster avseende vid hur situationen har tett sig från den hotades synpunkt. Användande av en symbol som förknippas med en våldsam organisation kan förstärka eller förtydliga ett hotfullt budskap (jfr prop. 2015/16:113 s. 65). Olaga hot är även ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. Även den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande kan hållas straff- rättsligt ansvarig, men då för ofredande (4 kap. 7 § brottsbalken).
Av 5 kap. 1 § brottsbalken framgår att den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller som på något annat sätt lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning döms för förtal. Den som i stället, på annat sätt, riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet, för förolämpning (5 kap. 3 § brottsbalken). Det som är utmärkande för förolämpningsbrottet – och en skillnad från förtalsbrottet – är att uttalandet ska riktas till den berörda per- sonen själv. I rättsfallet NJA 1989 s. 374 bedömde HD att uttalandet ”jävla svartskalle” hade syftat till och var ägnat att kränka målsägandens självkänsla. Uttalandet bedömdes därför som förolämpning. I ett hov- rättsavgörande bedömdes dock uttalande av ”sieg heil” och utförande av en Hitlerhälsning mot målsäganden inte som förolämpning (se Hovrätten över Skåne och Blekinges dom den 13 juli 2015 i mål B
62
SOU 2019:27 |
Rättslig reglering av betydelse |
var mycket olämpliga medförde inte dessa att målsäganden skulle anses personligen smädad eller förolämpad. Utpekanden av någon som rasist eller nazist kan i vissa fall utgöra förtal (jfr t.ex. Svea hov- rätts dom den 12 oktober 2011 i mål FT
Att bland eller till allmänheten uppmana till brottslig gärning, svi- kande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet, kan vara straffbart som uppvigling (16 kap. 5 § brottsbalken). Upp- vigling kan också utgöra tryck- och yttrandefrihetsbrott.
Enligt 16 kap. 9 § brottsbalken stadgas ansvar för olaga diskrimi- nering för en näringsidkare som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekän- nelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck genom att inte gå personen till handa på de villkor som närings- idkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra. De angivna grupperna som skyddas är sålunda desamma som i bestämmelserna om hets mot folkgrupp, men till skillnad från de bestämmelserna, skyddar bestämmelsen om olaga diskriminering individer som tillhör någon av de angivna grupperna.
Den som bland barn eller ungdom sprider en skrift, bild eller teknisk upptagning, som genom sitt innehåll kan verka förråande eller på något annat sätt medföra allvarlig fara för de ungas sedliga fostran, döms för förledande av ungdom (16 kap. 12 § brottsbalken). I rek- visitet ”förråande” torde t.ex. rashetspropaganda kunna innefattas (se Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget, SOU 2016:4 s. 134 med hänvisningar).
Den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende (16 kap. 16 § brottsbalken). Brottet förargelseväckande beteende tar alltså sikte på beteenden som är ägnade att väcka förargelse. Det anses däremot inte få tillämpas så att det inkräktar på åsikts- eller yttrandefriheten (se bl.a. prop. 2001/02:59 s. 19 f. och rättsfallet SvJT 1964 rf s. 19).
Enligt lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor kan tillhandahållaren av en interaktiv webbplats under vissa särskilda förutsättningar hållas straffrättsligt ansvarig för vad annan publicerar på webbplatsen, bl.a. om denne inte tar bort ett sådant meddelande
63
Rättslig reglering av betydelse |
SOU 2019:27 |
som har ett uppenbart straffbart innehåll. Lagen är subsidiär i för- hållande till brottsbalken och praxis är mycket knapphändig (se dock rättsfallet NJA 2007 s. 805 I).
Slutligen kan straffskärpningsgrunden i 29 kap. 2 § 7 brottsbalken nämnas. Bestämmelsen innebär att domstolarna vid påföljdsbestäm- ningen ska ta hänsyn till om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet.
64
4Praxis avseende hets mot folkgrupp
4.1Inledning
4.1.1Vårt uppdrag och vår genomgång av praxis
I vårt uppdrag ingår det att göra en genomgång av domstolarnas och Justitiekanslerns (JK) praxis avseende hur straffansvaret för hets mot folkgrupp hittills har tillämpats i fråga om symboler. Den genom- gång som vi har gjort redovisas i detta kapitel och i bilaga
Det finns endast ett avgörande från Högsta domstolen (HD) som gäller hets mot folkgrupp avseende symboler. Det avgörandet med- delades 1996 (NJA 1996 s. 577). Vi har därför valt att studera praxis, i huvudsak, i tiden efter det avgörandet och därefter till och med den 1 mars 2019. Vår genomgång omfattar alltså de senaste drygt 20 åren. Det fåtal domar som vi har gått igenom och redovisar från tiden före HD:s avgörande rör symboler som endast har prövats i något enstaka avgörande i tiden därefter eller annars är av betydelse för utredningen.
Vår ambition har varit att studera samtliga domar – meddelade under nämnda tidsperiod – som rör hets mot folkgrupp avseende rasistiska och liknande symboler. Vi har gått igenom och redovisar cirka 130 avgöranden. Även om vi sannolikt inte har lyckats identifiera samtliga domar bör vår genomgång och sammanställning av domarna ge en god överblick av hur domstolarna har tillämpat bestämmelserna om hets mot folkgrupp i fråga om symboler. I dessa domar före- kommer ett trettiotal olika symboler.
65
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
Som har beskrivits i kapitel 3 är hets mot folkgrupp även ett brott enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Vår genomgång av praxis omfattar även avgöranden på det grundlagsskyddade området. Som utvecklas nedan i detta kapitel är domstolspraxisen på detta område mycket begränsad. Ett femtontal av de domar som vi har gått igenom avser tryck- eller yttrandefri- hetsbrottet hets mot folkgrupp och det bör vara de flesta domar som har meddelats under tidsperioden. Det kan noteras att en stor andel av dessa domar är från de fyra senaste åren.
För att tydliggöra om en dom avser tryck- eller yttrandefrihets- brottet hets mot folkgrupp eller inte, har vi benämnt brott utanför det grundlagsskyddade området som hets mot folkgrupp enligt brotts- balken.
Eftersom JK är ensam åklagare på tryck- och yttrandefrihetens område har vi även gått igenom beslut av JK som gäller hets mot folk- grupp avseende symboler. Vi har även i denna del begränsat vår genomgång till perioden efter 1996 års rättsfall och fram till och med den 1 mars 2019. JK har meddelat ett stort antal sådana beslut under perioden och vi har i denna utredning inte ansett det vara möjligt eller nödvändigt att gå igenom samtliga dessa. Vi har gått igenom runt 120 beslut och dessa beslut avser omkring 25 olika symboler. Mot bakgrund bl.a. av de begränsade möjligheter som finns att söka specifikt efter beslut avseende symboler har vår genomgång framför allt omfattat sådana beslut som vi inom utredningen känt till eller annars fått kännedom om. Även med beaktande av denna urvalsprincip och att vi inte har gått igenom samtliga beslut som har meddelats av JK bör vi ha gått igenom tillräckligt många beslut för att få en god bild av de symboler som har bedömts.
Som vi närmare redovisar i kapitel 1 har vi fått tillgång till domarna och besluten genom bl.a. rättsdatabaser, kunskap hos experterna och kontakter med domstolar.
4.1.2Preciseringar
Som ovan nämnts har vi i princip begränsat vår genomgång av praxis till tiden efter
66
SOU 2019:27 |
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
Det skulle kunna vara av intresse att, utöver beslut av JK, även gå igenom åklagares beslut på brottsbalksområdet. Det skulle nämligen kunna ge en bild av vilka symboler som det inte väcks åtal för. Om en sådan genomgång ens skulle vara möjlig, skulle den bli synnerligen omfattande. Vi har därför inte gjort en sådan genomgång. I detta kapitel redovisar vi dock några enstaka beslut av åklagare som vi har fått kännedom om och som kan vara av betydelse för uppdraget.
Vi har i kapitel 2 redogjort för begreppet symboler och att det begreppet är mångtydigt. Som vi där har angett kan det argumenteras för att en utredning om symboler rimligen borde inkludera inte endast figurer, bilder och tecken som kan förmedla ett indirekt budskap, utan även vad som kan kallas symboliska handlingar, såsom Hitler- hälsningar, och symboliska uttryck, såsom ”sieg heil”. En genomgång av praxis avseende sådana handlingar och uttryck torde dock bli väldigt omfattande (jfr Brottsförebyggande rådets rapport Hets mot folkgrupp, 2001:7, där det framgår att en betydande andel av alla domar av- seende hets mot folkgrupp under en viss tidsperiod avsåg just sådana handlingar och uttryck). För att möjliggöra en kvalitativ genomgång av praxis har vi därför valt att begränsa den till symboler som utgörs av figurer, bilder och tecken. Vi har tagit med siffror och enstaka bok- stäver, t.ex. ”18”, ”88” och ”C 18”, men inte ord såsom ”sieg heil” (siffran 18 kan stå för den första och den åttonde bokstaven i alfa- betet, dvs. A och H, vilket är Adolf Hitlers initialer, siffran 88 kan på motsvarande sätt stå för HH, vilket är en förkortning för ”Heil Hitler”, och C 18 kan stå för organisationen Combat 18). Vi har vidare i endast mycket begränsad omfattning tagit med bildspråk. Med bildspråk menar vi här bilder som får anses förmedla ett mer direkt budskap, t.ex. nidbilder. Det bildspråk som vi redovisar ska ses som exempel och vi har med det för att åskådliggöra att det förekommer rasistiskt och liknande bildspråk som kan utgöra hets mot folkgrupp.
4.1.3Disposition
Det mest uppmärksammade avgörandet på området, och det enda avgörandet från HD som gäller hets mot folkgrupp och symboler, är som ovan nämnts rättsfallet NJA 1996 s. 577. Detta avgörande redo- visar vi under ett eget avsnitt. Det bör noteras att avgörandet avser
67
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
ansvar för hets mot folkgrupp enligt brottsbalken och att fråga alltså inte är om tryck- eller yttrandefrihetsbrott.
Därefter följer en genomgång av praxis från tings- och hovrätterna samt från JK. Vi har delat upp vår behandling av praxis på så sätt att
viförst går igenom avgöranden som avser hets mot folkgrupp enligt brottsbalken och därefter avgöranden som avser tryck- och yttrande- frihetsbrottet hets mot folkgrupp. Som vi har redovisat i kapitel 3 kan det nämligen ha betydelse för bedömningen om fråga är om brotts- balksbrott eller om brott enligt TF eller YGL. Om en gärning som påstås utgöra hets mot folkgrupp ska prövas enligt TF/YGL beror på om yttrandet faller inom nämnda grundlagars tillämpningsområde eller inte. Om gärningen t.ex. utgörs av bärande av en
I anslutning till genomgången av domstolspraxis avseende tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp, går vi även igenom JK:s praxis på området.
Av våra direktiv framgår att bakgrunden till vårt uppdrag är en diskussion om tillämpningsområdet för hets mot folkgrupp och hur rasistiska och liknande symboler bör bedömas straffrättsligt samt att dessa diskussioner framför allt har gällt tyrrunan. Vi har därför särskilt uppmärksammat avgöranden avseende den symbolen i vår genomgång.
Avslutningsvis har vi i en sammanfattande diskussion närmare redo- gjort för hur domstolarna och JK har motiverat sina domar och beslut. Vi har i denna del även gjort en jämförelse mellan de bedömningar som gjorts på brottsbalksområdet respektive det grundlagsskyddade området. Härutöver har vi särskilt berört frågan om en symbols bud- skap behöver vara känt bland allmänheten eller liknande för att kunna utgöra hets mot folkgrupp.
4.1.4 Generell anmärkning
I detta kapitel har vi på ett relativt komprimerat sätt redovisat de domar och beslut som vi har gått igenom. Vi har därvid bl.a. i några tabeller redovisat hur domstolar och JK har bedömt vissa symboler.
68
SOU 2019:27 |
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
Denna redovisning kan möjligen förmedla intrycket att vissa sym- boler är tillåtna att använda medan andra är att bedöma som hets mot folkgrupp och därmed olagliga. Någon sådan kategorisk uppdelning på lagliga respektive olagliga symboler går dock inte att göra vilket
vihar försökt förmedla. Eftersom det rör sig om straffrättsliga bedöm- ningar är vidare inte endast de objektiva omständigheterna, såsom typen av symbol, av betydelse, utan även uppsåtet hos den som använder symbolen. Vidare kan det sammanhang i vilket symbolen används vara av avgörande betydelse.
Härutöver bör följande noteras. I de domar och beslut som vi har gått igenom framgår inte alltid den närmare utformningen eller färgen på en symbol eller om sådana omständigheter har påverkat dom- stolens eller JK:s bedömning. När utformning och färg inte framgår av domen eller beslutet har vi inte heller redovisat dessa omständig- heter i denna sammanställning. Att sådana omständigheter kan ha betydelse för bedömningen av om användandet av en symbol utgör hets mot folkgrupp får dock anses stå klart. Dessutom bör det beaktas att bedömningen av en symbol kan förändras över tid, särskilt om värderingarna i samhället ändras (se rättsfallet RH 2002:40) eller om uppfattningen av vilket budskap symbolen förmedlar ändras (se sista avsnittet nedan).
4.2Rättsfallet NJA 1996 s. 577
4.2.1Bakgrund
I tiden innan HD:s dom i rättsfallet NJA 1996 s. 577 rådde en osäkerhet hur bärandet av rasistiska och liknande symboler var att bedöma straffrättsligt. Detta hade sin bakgrund i att man hade antagit att bärande av sådana symboler skulle kunna bestraffas enligt den då gällande s.k. uniformslagen. I några hovrättsavgöranden kom dock personer som hade burit sådana symboler att frikännas från ansvar för brott mot uniformslagen med motivering att den lagen uppenbart stred mot grundlagen och därför inte kunde tillämpas (se t.ex. rättsfallet RH 1997:47). I kapitel 5 nedan beskriver vi uniforms- lagen närmare.
69
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
4.2.2HD:s dom
I NJA 1996 s. 577 hade HD att ta ställning till frågan om bärande av symboler som kan förknippas med nationalsocialistiska rörelser och deras idéer kan vara att bedöma som hets mot folkgrupp. Den i målet åtalade gärningen bestod i huvudsak i att den tilltalade på allmän plats synligt hade burit vissa märken med olika symboler som åklagaren påstod representerade en våldsinriktad ideologi med förhärligande av den ariska rasen. De aktuella symbolerna var följande:
•Kelterkors med kugghjul och sädesax (enligt åklagaren utgjorde symbolerna tillsammans märket för Frisinnade unionspartiet),
•fristående kelterkors (i åklagarens gärningsbeskrivning kallas kelter- korsen för solkors),
•örn med lagerkrans och odalruna,
•fristående odalruna samt
•Livets träd.
HD konstaterade inledningsvis att bärande av emblem eller uppträ- dande i viss klädsel kan vara att uppfatta som ett meddelande enligt bestämmelsen om hets mot folkgrupp, under förutsättning att em- blemet eller klädseln otvetydigt ger en koppling till en viss åsikts- riktning. Bland märkena på den tilltalades klädsel ansåg HD att örnen och lagerkransen, genom sin likhet med symboler, frekvent använda i
Vissa vid nyssnämnda tid förekommande symboler får idag anses vara starkt förknippade inte endast med de nämnda rörelserna i och för sig utan i hög grad också med idéerna om rasöverlägsenhet och rashat som ledde till förföljelse och utrotning särskilt av människor av judisk här- komst och som är intimt förbundna med dessa rörelsers ideologi. Exempel på en sådan symbol som, i linje med det sagda, numera också förknippas med en allmän nedvärdering av andra folkgrupper än den nordiska utgör hakkorset. Till väsentligen samma kategori får hänföras också det märke med örn och lagerkrans som den tilltalade bar. De övriga symboler som omfattas av åtalet är närmast ägnade att förstärka det budskap som örn- märket sålunda får anses förmedla. Det kan för övrigt anmärkas att bärande av märken som kanske inte ensamma kan anses sprida ett meddelande
70
SOU 2019:27 |
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
av angivet slag kan innebära en sådan spridning när de bärs tillsammans med t ex klädsel av viss färg och visst snitt.
Avslutningsvis konstaterade HD att den tilltalade, genom att bära märkena bland andra människor på en allmän plats, spritt ett sådant budskap som tidigare berörts, att han måste insett detta och att bud- skapet uttryckte missaktning mot människor tillhörande andra folk- grupper än den nordiska. Gärningen bedömdes som hets mot folk- grupp.
Skiljaktig mening
Ett justitieråd var skiljaktigt och ville ogilla åtalet. Han ansåg att bäran- det av märkena gav uttryck för sympati för den nationalsocialistiska rörelsen i Tyskland under 1930- och
I fall åtgärder, som i och för sig enbart utgör sympatiyttring för en poli- tisk eller liknande rörelse med mer eller mindre starka rasistiska inslag på sitt program, anses innefatta uttryck för sådant hot eller sådan miss- aktning som anges i bestämmelsen blir straffansvaret mycket långt- gående. Bestämmelsen får då också en vag och oklar innebörd vilket kan föranleda betydande svårigheter i tillämpningen. Mot bakgrund av vad nu sagts bör det för straffansvar vid bärande av märken eller symboler och andra liknande åtgärder krävas att hot mot eller missaktning för viss person- grupp har kommit till ett mera konkret och därmed klart och otvetydigt uttryck.
4.2.3Sammanfattning och slutsatser av HD:s dom
Nedan följer en sammanfattning och några slutsatser som kan dras av HD:s dom.
•Avgörandet avser ansvar för hets mot folkgrupp enligt brotts- balken. Det är därmed inte säkert att samma bedömning hade gjorts om fråga hade varit om tryck- eller yttrandefrihetsbrott.
•Bärande av emblem eller uppträdande i viss klädsel, som kan inne- bära indirekta åsiktsyttringar, kan vara att se som ett meddelande enligt bestämmelsen om hets mot folkgrupp.
71
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
•Ett krav för att en indirekt åsiktsyttring, såsom emblem eller klädsel, ska anses som ett meddelande är att emblemet och/eller klädseln otvetydigt ger en koppling till en viss åsiktsriktning. Detta krav bör även kunna uttryckas så att den indirekta åsiktsyttringen en- tydigt ska förmedla ett budskap.
•Nationalsocialistiska rörelsers ideologi, under 1930- och
•En symbol som kan kopplas till eller förknippas med inte bara nationalsocialistiska rörelser under 1930- och
•Hakkorset samt örnen med lagerkransen förknippas med en allmän nedvärdering av andra folkgrupper än den nordiska.
•Enligt HD kan även övriga i målet aktuella symboler förknippas med symboler använda av ovan nämnda rörelser. I målet anges att de symbolerna ”är närmast ägnade att förstärka det budskap som örnmärket sålunda får anses förmedla”. Avgörandet kan inte anses ge ett klart svar på hur en bedömning endast av dessa symboler hade fallit ut.
•Vid bedömningen av om en symbol innebär hot mot eller miss- aktning för en skyddad grupp ska sammanhanget beaktas. HD uttrycker detta på så sätt att ”bärande av märken som kanske inte ensamma kan anses sprida ett meddelande av angivet slag kan innebära en sådan spridning när de bärs tillsammans med t.ex. klädsel av viss färg och visst snitt”.
72
SOU 2019:27 |
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
4.3Praxis avseende hets mot folkgrupp enligt brottsbalken
I detta avsnitt redogör vi för vår genomgång av rättspraxis avseende hets mot folkgrupp enligt brottsbalken. De domar som vi har gått igenom finns redovisade i bilaga 2. I bilagan har vi redovisat vilken typ av symbol respektive dom omfattar. Vi har även kortfattat redo- gjort för hur domstolen resonerat vid bedömningen av om en viss sym- bol kan utgöra hets mot folkgrupp och om andra omständigheter har vägts in i den bedömningen.
Vid en genomgång av domarna finner man att det i stor utsträck- ning är spridande av hakkorset, ensamt eller tillsammans med andra symboler eller text, som åtalas. Spridande av hakkors har i de flesta fall bedömts som hets mot folkgrupp.
Utöver hakkors och rent bildspråk har ett trettiotal symboler prövats i de domar som vi har gått igenom. En del av dessa symboler har dock endast prövats i något enstaka avgörande och i vissa fall endast av tingsrätt. Dessutom har dessa symboler ofta förekommit tillsammans med hakkorset eller andra symboler. Det är därför inte alltid som det i domarna går att utläsa hur domstolen har bedömt respektive symbol. Några symboler som relativt ofta förekommer i praxis är den nationalsocialistiska örnen och varghaken. Spridande av dessa symboler bedöms i de allra flesta fall som hets mot folkgrupp. Beträffande vissa andra relativt ofta förekommande symboler, såsom kelterkorset och dödskallen (Totenkopf), är bedömningarna något mer varierande och i större utsträckning beroende av omständigheterna i övrigt. Tyrrunan har endast prövats en gång och då ogillades åtalet i den delen. Vi behandlar den domen närmare i det avslutande av- snittet nedan.
I det avslutande avsnittet redogör vi även närmare för domsto- larnas resonemang. I korthet kan man säga att särskilt när det gäller andra symboler än hakkorset har domstolarna ofta uttryckligen be- aktat det sammanhang i vilket de förekommit, bl.a. eventuella andra förekommande symboler och texter. Medan bedömningen av hakkors, och möjligen några andra symboler, i många avgöranden närmast verkar utgå från att spridande av den symbolen är att bedöma som hets mot folkgrupp om inte omständigheterna talar emot det, verkar
73
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
bedömningen av andra symboler ofta göras utifrån att symbolen visser- ligen inte i sig kan utgöra hets mot folkgrupp, men att den utifrån sammanhanget kan vara att bedöma som det.
De symboler som har åtalats och därmed prövats av domstol har, med undantag för bildspråk, i mycket stor utsträckning varit sådana som haft en koppling till nationalsocialismen. Härutöver är det främst symboler som har en koppling till Ku Klux Klan som förekommer i praxis, såsom brinnande kors, men även andra symboler, såsom vit
Syftet vid tillkomsten av straffstadgandet om hets mot folkgrupp var att tillförsäkra folkgrupper av skilda sammansättningar och bekännare av olika trosuppfattningar ett rättsskydd. Att hota eller uttrycka missaktning mot alla förutom de som enligt personen själv är rättstrogna faller inte inom begreppet folkgrupp. Innehållet i de utlagda bilderna med texterna kan därför inte anses utgöra hets mot folkgrupp.
Även beslutet från 2015 innehåller en liknande motivering. Den nämnda flaggan har därmed, såvitt vi har kunnat utröna, inte prövats av domstol. Flaggan har prövats av JK, vilket vi återkommer till nedan.
I många domar har den eller de symboler som varit föremål för prövning funnits på den tilltalades klädsel, såsom märken eller arm- bindlar. Härutöver rör domarna framför allt klottrande av symboler och symboler på internet, framför allt via tjänster såsom Twitter och Instagram.
I tabellen nedan redovisar vi kortfattat de symboler, utöver hak- korset, som har prövats av domstol. För en utförligare redogörelse av respektive avgörande hänvisas till bilaga 2.
74
SOU 2019:27Praxis avseende hets mot folkgrupp
Tabell 4.1 |
Symboler som har prövats av domstol |
|
Hets mot folkgrupp enligt brottsbalken |
|
|
Symbol |
Kommentar |
Örn |
En örn med utslagna vingar och en lagerkrans bedömdes i NJA 1996 s. 577 |
|
kunna hänföras väsentligen till samma kategori som hakkorset. Denna örn |
|
har även prövats senare, men endast tillsammans med ytterligare symboler, |
|
och har oftast ansetts innefatta hets mot folkgrupp. (I bl.a. ett tingsrätts- |
|
avgörande 2007 ansågs dock ett örnmärke sett för sig inte sprida ett med- |
|
delande som uttrycker missaktning. Inte heller i ett hovrättsavgörande 2000, |
|
där örnen inte var identisk med den som användes i |
|
gavs förekomma tillsammans med två sammanflätade ”S”, ansågs den till- |
|
talade kunna dömas för hets mot folkgrupp. Motsatt bedömning gjordes dock |
|
i en tingsrättsdom 2000.) |
Varghake |
I ett hovrättsavgörande från |
|
aktning (röd armbindel med en varghake i svart korsad av ett stående svärd |
|
i svart mot en vit botten). Varghaken har även bedömts i några tingsrätts- |
|
avgöranden från |
|
en nazistisk symbol som ger uttryck för missaktning. Åklagare meddelade |
|
2018 en person strafföreläggande för att denne på ett internetforum lagt ut |
|
bild på sig själv utförande Hitlerhälsning framför en flagga med varghake. |
Siffror/tal |
Talet 88 har i en tingsrättsdom 2003, fastställd av hovrätten, ansetts för- |
|
stärka det antisemitiska budskap som framgick av viss text. Nämnda tal före- |
|
kom även i en tingsrättsdom 2000, tillsammans med andra symboler, och |
|
sammantaget ansågs de utgöra missaktning. I en dom 2001 angav tings- |
|
rätten att ”Combat 18” är en symbol inom den internationella rasistiska |
|
rörelsen. Denna symbol, tillsammans med flera andra symboler ansågs utgöra |
|
missaktning. ”C 18” tillsammans med bl.a. ett keltiskt kors har i en tings- |
|
rättsdom 1997 ansetts vara symboler som är förknippade med rörelser som |
|
uttrycker missaktning för andra folkgrupper. I en tingsrättsdom 2012 ansågs |
|
”14/88” ha en tydlig nazistisk prägel. I ett tingsrättsavgörande 2018 ansågs |
|
det dock gå för långt att anse sifforna 18 och 28 (som förekom med död- |
|
skallar) som sådana otvetydigt kopplade till en viss åsiktsriktning. |
|
|
Dödskalle |
I ett hovrättsavgörande 2018 angavs att en |
|
själv, och satt i samband med den intervju där den förekom, utgör en klar |
|
och otvetydig hänsyftning till Tredje riket och SS. Motsvarande bedömning |
|
gjordes i ett hovrättsavgörande 2000, där symbolen förekom med viss text. |
|
Dödskallar har även förekommit i flera andra mål, men då tillsammans med |
|
andra symboler, och har oftast lett till fällande dom, jfr dock det avgörande |
|
som anges under ”Siffror/tal” ovan där dödskallar med sifforna 18 och 28 |
|
inte kunde anses som otvetydigt kopplade till en viss åsiktsriktning samt |
|
ett hovrättsavgörande 1998 där en Totenkopf med texten ”All cops are bastards” |
|
inte bedömdes som hets mot folkgrupp, men däremot bedömdes en Toten- |
|
kopf med texten ”White power” utgöra sådant brott. |
Triskelon |
Symbolen har prövats av tingsrätt många gånger i slutet av |
(triskele) |
början av |
|
bl.a. angetts att symbolen förmedlar ett nazistiskt budskap. |
|
|
75
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
Symbol |
Kommentar |
”SS” |
I ett hovrättsavgörande 2018 bedömdes en |
(sigrunor/ |
och text, som hets mot folkgrupp. Det går inte av domen att avgöra hur endast |
segerrunor) |
|
|
en flagga och hakors på en annan flagga intimt förknippade med de brott som |
|
nazisterna gjorde sig skyldiga till under förintelsen. I ett hovrättsavgörande |
|
1997 fälldes en tilltalad för bl.a. ett märke med |
|
och märken med andra symboler. Det uttalades att märkena är väl kända |
|
symboler för nazismen. I huvudsak liknande bedömning gjordes i ett hovrätts- |
|
avgörande 1999. |
|
tillsammans med bl.a. hakkors eller andra symboler och har då bedömts som |
|
hets mot folkgrupp. I några domar har bokstäverna ”SS” inte ansetts utgöra |
|
hets mot folkgrupp (se bl.a. under ”Örn” ovan). I en tingsrättsdom 1999, där |
|
den tilltalade angav att ett emblem som innehöll två S i runskrift uttryckte |
|
stöd för en |
|
inte, uppfattas som uttryck för nationalsocialistiska sympatier. |
|
|
Tyrruna |
Tyrrunan har prövats i ett hovrättsavgörande 2018 och då ogillades åtalet |
|
i den delen. Åklagaren hade gjort gällande att symbolen har en koppling till |
|
den nationalsocialistiska rörelsen men inte lagt fram någon utredning. |
|
Hovrätten ansåg inte heller att en sådan koppling är allmänt känd. Domen |
|
behandlas närmare nedan. I en tingsrättsdom 2019 förekom tyrrunan men |
|
symbolen synes inte ha omfattats av åtalet. I ett pågående mål har ett stort |
|
antal personer åtalats för att i samband med en demonstration bl.a. burit |
|
kläder, fanor och sköldar med tyrrunan. |
Vasakärve |
Symbolen förekom i en hovrättsdom 2004 där den tilltalade dömdes för hets |
|
mot folkgrupp. Utgången berodde sannolikt främst på uttalanden av den |
|
tilltalade och det är svårt att avgöra vilken betydelse vasakärven hade. |
|
|
Kelterkors |
Symbolen har förekommit, ensam eller tillsammans med andra symboler, i |
|
flera tingsrättsavgöranden i slutet av |
|
och har då i flera fall lett till fällande dom för hets mot folkgrupp. I dessa |
|
domar uttalades bl.a. att symbolen är förknippad med våldsinriktade ideo- |
|
logier som står för idéer om rasöverlägsenhet och rashat. I några tingsrätts- |
|
domar från nämnda tid frikändes dock den tilltalade. I en dom 2000, där sym- |
|
bolen förekom ensam, uttalades att det är en symbol som kan förknippas |
|
med symboler som användes av nationalsocialistiska rörelser under 1930- |
|
och |
|
otvetydig koppling till viss åsiktsriktning, varför den tilltalade frikändes. |
|
Liknande bedömning gjordes även i en dom 2001, där tingsrätten angav att |
|
det kan ifrågasättas om kelterkorset ensamt kan förknippas med en miss- |
|
aktning av andra folkgrupper. Även i en tingsrättsdom 2007 gjordes en liknande |
|
bedömning, men i det målet fälldes den tilltalade efter en sammantagen |
|
bedömning med en annan symbol (örn) och klädsel. |
|
|
76
SOU 2019:27Praxis avseende hets mot folkgrupp
Symbol |
Kommentar |
Solkors |
I två tingsrättsdomar, 1998 och 2001, frikändes tilltalade som använt solkors. |
|
I domarna angavs bl.a. att det finns legitim användning av symbolen och att |
|
den inte ensam kan ge en otvetydig koppling till den nationalsocialistiska |
|
åsiktsriktningen och inte heller klart uttryck för hot mot eller missaktning för |
|
någon folkgrupp. I en annan tingsrättsdom 2001 uttalades dock att solkorset |
|
används i rasistiska nordiska sammanhang och att uppvisande av en flagga |
|
som innehåller ett solkors skulle kunna bedömas som hets mot folkgrupp. |
Öppet solkors |
S.k. öppna solkors (modifierad svastika) prövades 1997 i en hovrättsdom och |
|
en tingsrättsdom. I båda målen förekom symbolen med andra symboler och den |
|
tilltalade fälldes. I det ena målet angavs att det öppna solkorset användes |
|
av en Waffen |
|
sannolikt även i två fällande tingsrättsdomar 1999, där symbolen benämndes |
|
modifierad svastika respektive hakkors med böjda armar. |
|
|
Odalruna |
I ett tingsrättsavgörande 2010 ansågs klottrande av hakkors och odalruna |
|
som spridande av missaktning för invandrare. I ett avgörande 2000 ansåg |
|
tingsrätten att en odalruna i kombination med viss text otvetydigt gav en |
|
koppling till den nazistiska rörelsen och idéer om rasöverlägsenhet och miss- |
|
aktning för andra folkgrupper. I en annan tingsrättsdom 2000 bedömdes |
|
det som hets mot folkgrupp när de tilltalade med en röd fana med en odal- |
|
runa, skanderat ”sieg heil” och utfört Hitlerhälsningar. I en tingsrättsdom |
|
1997 ansågs en odalruna, örn och lagerkrans innebära en allmän ned- |
|
värdering av andra folkgrupper än den nordiska. |
I ett tingsrättsavgörande 2000 förekom ett märke som angavs anspela på |
|
|
symbolen för SA (det tyska nazistpartiets stormavdelning), som den tilltalade |
|
burit tillsammans med andra symboler. Domstolen bedömde att symbolerna |
|
och kläderna sammantaget utgjorde uttryck för missaktning. |
|
|
Moderkors |
Ett moderkors, som innehöll ett hakkors, förekom i ett tingsrättsavgörande |
|
1998. Såvitt avsåg moderkorset ogillades åtalet eftersom det inte var visat |
|
att det burits synligt. Symbolen förverkades emellertid eftersom den ansågs |
|
uttrycka hot/missaktning. Domen överklagades till hovrätten i förverkande- |
|
frågan men hovrätten fastställde domen i den delen. |
|
|
Livets träd |
I ett tingsrättsavgörande 2000 dömdes den tilltalade för hets mot folkgrupp |
(älgruna) |
för att ha burit ett märke med älgruna och viss text samt ett annat märke |
|
med solhjul eller kelterkors och viss text. |
|
|
Järnkors |
Järnkorset har prövats i två domar 2018, varav ett hovrättsavgörande, och i |
|
båda bifölls åtalet. I båda fallen förekom det med andra symboler, vilket gör |
|
det svårare att avgöra hur det ensamt hade bedömts. I den ena domen angavs |
|
att hakkors och järnkors var frekvent använda i |
|
koppling till Tredje riket samt sedda tillsammans anses starkt sammankopp- |
|
lade med tankar om rasöverlägsenhet, förföljelse och utrotning av judar. |
|
Symbolen prövades även i en tingsrättsdom 2012, med andra symboler, och |
|
tillsammans bedömdes de symbolisera en våldsinriktad ideologi som innefattar |
|
idéer om rasöverlägsenhet och rashat. I tingsrättsdomar 2005 och 2007 an- |
|
gavs att symbolen har en klar koppling till den nazistiska rörelsens ideologi. |
77
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
Symbol |
Kommentar |
Sydstats- |
I en tingsrättsdom 2007 ansågs det inte visat att flaggan kommit att fram- |
flagga |
stå som en symbol för rasism eller i övrigt uttrycker missaktning. |
Brinnande |
I en tingsrättsdom 1993 uttalades att korsbränning är ett förfarande som |
kors |
typiskt sett innebär ett uttryck för hot/missaktning mot invandrare och flyk- |
|
tingar, p.g.a. sin nära förbindelse med Ku Klux |
|
samma bedömning gjordes i tingsrättsdomar 1991 och 1994. Även i en dom |
|
1998 fälldes de tilltalade för att bl.a. ha tänt eld på ett kors och tingsrätten |
|
angav att detta hade en rasistisk innebörd. |
”K.K.K.” |
I en tingsrättsdom 1991 ansågs symbolen, i sammanhanget, med all tydlighet |
|
hänsyfta på Ku Klux Klan, och att hålla upp en skylt med detta uttryck fick anses |
|
ha utgjort ett latent hot mot färgade personer. Även i tingsrättsdomar 2003 |
|
och 2017 har ”KKK” tillsammans med andra symboler (hakkors och ”SS”) |
|
respektive text (”The KKK wants you”) bedömts utgöra hets mot folkgrupp. |
Kors med |
I ett tingsrättsavgörande 2001 var frågan om flaggor, varav en innehöll denna |
bloddroppe |
symbol, skulle förverkas p.g.a. att de kunde befaras komma till brottslig |
|
användning. Rätten angav att aktuell symbol används av Ku Klux Klan samt |
|
att flaggorna innehåller nationalsocialistiska eller rasistiska symboler som |
|
uttrycker missaktning för människor tillhörande andra folkgrupper och att |
|
uppvisande av dem kan utgöra hets mot folkgrupp. |
Vit |
I ett hovrättsavgörande 2018 ansågs en knuten hand, med tyrruna och viss |
|
text, inte uttrycka hot/missaktning. I ett hovrättsavgörande 1999 förekom |
|
symbolen tillsammans med flera andra symboler, bl.a. hakkors, och det ut- |
|
talades att symbolerna har en tydlig koppling till |
|
riket eller andra rörelser med rasistiska sympatier. Symbolen har även prövats, |
|
ensam eller tillsammans med andra symboler, i flera tingsrättsdomar i slutet |
|
av |
|
aktning. Det har då bl.a. uttalats att den är ägnad att uttrycka förakt för |
|
invandrargrupper i Sverige men även att den på ett uppenbart sätt är för- |
|
knippad med våldsinriktade ideologier som står för idéer om rasöverlägsen- |
|
het och rashat. |
Torshammare |
I en tingsrättsdom 1998 dömdes den tilltalade för flera symboler, bl.a. en |
|
torshammare, men även hakkors. Med hänsyn till de andra symbolerna och |
|
de mycket korta domskälen går det inte att avgöra hur endast en tors- |
|
hammare hade bedömts. Liknande bedömning gjordes i en tingsrättsdom |
|
2000. Även i en annan tingsrättsdom 2000 dömdes den tilltalade för flera |
|
symboler och i domen angavs att en torshammare förstärkt det budskap om |
|
rasism som andra symboler förmedlade. |
|
|
Överkorsad |
I en hovrättsdom 2018 ansågs symbolen, med texten ”krossa homolobbyn” |
regnbågs- |
och bl.a. bild på Adolf Hitler, uttrycka missaktning för homosexuella. |
flagga |
|
78
SOU 2019:27Praxis avseende hets mot folkgrupp
Symbol |
Kommentar |
Bild på Adolf |
Bilder på Hitler har förekommit i flera domar. I ett tingsrättsavgörande 2003, |
Hitler |
fastställt av hovrätten, bedömdes bl.a. ett porträtt av Hitler ge en klar kopp- |
|
ling till nazismen och de med nazismen förenade idéerna om rashat och |
|
förakt för vissa grupper. I en tingsrättsdom 2000 ansågs en sådan koppling |
|
föreligga beträffande en bild på Hitler iförd uniform med bl.a. hakkors. Även |
|
i ett avgörande 2011 ansåg tingsrätten en bild på Hitler ha ett starkt sym- |
|
bolvärde samt att bilden tillsammans med viss text kunde anses uttrycka |
|
missaktning. I ett hovrättsavgörande 2018 uttalades det dock att enbart en |
|
bild på Hitler i sig normalt inte bör innebära att missaktning uttrycks. I en |
|
tingsrättsdom 2018 ogillades åtalet avseende en bild på Hitler med hakkors- |
|
bindel och viss text (citat bl.a. om att nationalsocialisterna avser att förstöra |
|
det kapitalistiska systemet), där dock texten kan ha haft avgörande betydelse |
|
för utgången. |
Bilder på |
Bilder på andra nationalsocialister än Adolf Hitler har prövats i några domar. |
andra |
I en tingsrättsdom 1999 prövades en bild på Rudolf Hess, men åtalet |
personer |
ogillades redan på grund av att det inte var visat att bilden burits synligt. |
|
I en dom 2000 bedömdes en tröja med en bild på Hess samt texten ”Hess” |
|
och ”Martyr” utgöra missaktning. En bild på Leon Degrelle, tillsammans |
|
med bl.a. |
|
missaktning. I en hovrättsdom 2019 ansågs en bild på Josef Goebbels och |
|
text om judar uttrycka hot och missaktning, men här kan nog texten ha varit |
|
av avgörande betydelse för bedömningen. |
|
|
Överkorsad |
I en tingsrättsdom 2019 ansågs en bild av en överkryssad davidsstjärna |
davidsstjärna |
och viss text uttrycka missaktning för bl.a. judar. Symbolen har förekommit |
|
i många andra domar men då tillsammans med andra symboler och/eller |
|
texter och det är svårt att avgöra vilken betydelse symbolen då har haft för |
|
domstolens bedömning. |
Bildspråk |
I ett tingsrättsavgörande 2014 ansågs en nidbild av en judisk man anknyta |
|
till nazistiska idéer om förakt och hat mot judar samt uppmuntra till hotfullhet |
|
mot den judiska gruppen (den tilltalade frikändes i hovrätten p.g.a. att det |
|
inte var bevisat att det var han som hade publicerat bilden). I ett hovrätts- |
|
avgörande 2014 prövades ett stort antal bilder; bl.a. bedömdes en bild av tre |
|
mörkhyade personer i snaror och viss text som hets mot folkgrupp. |
|
|
79
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
4.4Praxis avseende tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp
4.4.1Domstolspraxis (tryck- och yttrandefrihetsbrott)
I detta avsnitt redogör vi för vår genomgång av domstolspraxis av- seende tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp. De domar som vi har gått igenom finns redovisade i bilaga 3. På samma sätt som i bilaga 2, redovisar vi i bilaga 3 vilken typ av symbol re- spektive dom omfattar, hur domstolen resonerat vid bedömningen av om användandet av en viss symbol kan utgöra hets mot folkgrupp och om andra omständigheter har vägts in i den bedömningen.
I likhet med de domar som avser brott enligt brottsbalken är det även på det grundlagsskyddade området framför allt spridande av hak- kors som åtalas. Hakkorset, ensamt eller tillsammans med andra sym- boler, förekommer i drygt hälften av domarna. Spridande av hakkors har regelmässigt bedömts utgöra hets mot folkgrupp. Förutom publi- ceringar där det inte tydligt har framgått att det är fråga om hakkors har åtalet endast ogillats i ett fall och då av juryn.
Domstolspraxis på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området är mycket begränsad. Det innebär att få symboler utöver hakkorset har prövats av domstol och när sådana symboler har prövats har de i flera fall förekommit tillsammans med hakkors. Det är inte heller all- tid som domstolarna tydligt har redovisat om respektive symbol ensam skulle kunna utgöra hets mot folkgrupp. Dessa symboler har vidare endast prövats i något enstaka domstolsavgörande och i de flesta fall endast av tingsrätt. I vissa fall har vidare åtalet i den delen som avser en viss symbol ogillats redan av juryn. En jury avger inte någon motivering för sitt ställningstagande. Det kan noteras att tyrrunan – i likhet med flera andra symboler – ännu inte har prövats av domstol i något tryck- eller yttrandefrihetsrättsligt mål.
Med undantag för bildspråk och sydstatsflaggan har samtliga sym- boler som har prövats varit sådana som haft en koppling till national- socialismen. De flesta domarna avser publiceringar på olika webb- platser. Några domar avser bärande eller annan spridning av tröja med bild på Adolf Hitler eller hakkors.
Nedan redovisar vi de symboler, utöver hakkorset, som har prövats av domstol i tryck- eller yttrandefrihetsmål. För en utförligare redo- görelse av respektive dom hänvisas till bilaga 3.
80
SOU 2019:27Praxis avseende hets mot folkgrupp
Tabell 4.2 |
Symboler som har prövats av domstol |
|
Tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp |
|
|
Symbol |
Kommentar |
Örn |
Örnar har endast förekommit i ett tingsrättsavgörande (2018) och då tillsam- |
|
mans med andra symboler (en örn, i ett järnkors, hållandes en lagerkrans). |
|
Tingsrätten ansåg att en örn med lagerkrans har tydliga kopplingar till sym- |
|
boler frekvent använda i |
|
kopplingar till Tredje riket. |
|
|
Siffror/tal |
”88” har prövats i två tingsrättsdomar (2015 och 2018) och i båda förekom |
(”88”) |
det i anslutning till text eller andra symboler. I båda domarna fälldes den till- |
|
talade. I den ena domen ansågs ”88” på samma sätt som hakkorset och |
|
”sieg heil” vara förknippat med Tredje riket och nationalsocialismens idéer |
|
om rasöverlägsenhet och rashat. Även i den andra domen ansågs ”88” vara |
|
starkt förknippat med nationalsocialistiska rörelser under 1930- och 1940- |
|
talen samt att det förstärkte andra i målet förekommande symbolers kopp- |
|
ling till |
Dödskalle |
Totenkopf har prövats en gång (2018) och då ogillade juryn åtalet. |
|
|
Triskelon |
Symbolen har prövats en gång (2015) och då ogillade juryn åtalet. |
Järnkors |
Järnkorset har endast förekommit tillsammans med örnar i tingsrättsdomen |
|
ovan. Rätten angav att järnkorset förstärkte örnens koppling till Tredje |
|
riket. Det är svårt att avgöra hur enbart ett järnkors hade bedömts. |
|
|
Sydstats- |
Flaggan har prövats av tingsrätt 2018. Juryn frikände den tilltalade för en |
flagga |
av flaggorna som åtalet avsåg. Beträffande en annan flagga fälldes den |
|
tilltalade. Tingsrätten uttalade att flaggan sedd för sig inte utgör ett uttryck |
|
för missaktning av annan folkgrupp, men i fallet stärktes flaggans associa- |
|
tioner till den amerikanska söderns förföljelse och lynchning av mörkhyade |
|
människor genom en hängsnara och vissa texter. Flaggan har även före- |
|
kommit i ett tingsrättsavgörande 2015, se under ”Bildspråk” nedan. |
|
|
Bild på Adolf |
Bilder eller motiv av Hitler har prövats i tre avgöranden (2016, 2017 och |
Hitler |
2018), varav ett hovrättsavgörande, och har i samtliga fall lett till fällande |
|
dom. En sådan bild har i huvudsak kunnat anses som en hyllning till Hitler |
|
och därmed det rashat och utrotning av judar som förknippas med den |
|
nationalsocialistiska rörelse som han representerade. |
|
|
Bildspråk |
I två tingsrättsdomar (2010 och 2015) har en streckgubbe som slänger en |
|
davidsstjärna bedömts uttrycka missaktning för judar. I en tingsrättsdom 2015 |
|
bedömdes en Ku Klux |
|
sydstatsflagga, uttrycka hot/missaktning mot människor med afrikanskt ur- |
|
sprung. I samma dom ansågs en |
|
förstärka associationen till förföljelsen av judar. I en tingsrättsdom 2010, som |
|
fastställdes av hovrätten, bedömdes en karikatyrbild av en man av utländsk |
|
härkomst med sitt huvud i en repögla uttrycka missaktning för invandrare. |
81
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
4.4.2JK:s praxis (tryck- och yttrandefrihetsbrott)
JK:s roll och vägen till åtal
JK har till uppgift att vaka över att gränserna för tryck- och yttrande- friheten inte överskrids. JK är ensam åklagare i tryck- och yttrande- frihetsmål, däribland i mål avseende tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp (se 9 kap. 1 och 2 §§ TF och 7 kap. 1 § YGL).
Eftersom JK är ensam åklagare på det tryck- och yttrandefrihets- rättsliga området så belyser ovan redovisade domstolsavgöranden på det området även JK:s praxis. De avgörandena visar nämligen sådana fall där JK beslutat att inleda förundersökning och väcka åtal. Vi anser att det även är av intresse att redogöra för fall där JK beslutat att inte inleda förundersökning eller att inte väcka åtal. Vi redogör för detta nedan. Först nämner vi dock något om bakgrunden till den begränsade domstolspraxisen på det grundlagsskyddade området.
Av JK:s årsredovisningar för åren
Få anmälningar leder ens till att JK inleder förundersökning. Under t.ex. åren 2015, 2016 och 2017 inleddes förundersökningar avseende hets mot folkgrupp i 4 ärenden, 5 ärenden respektive 22 ärenden (en majoritet av de 22 ärendena år 2017 avsåg anmälningar mot samma aktör). Av JK:s årsredovisningar och de beslut som vi har tagit del av framkommer främst två skäl till att förundersökning inte inleds. Det ena skälet är att JK inte har ansett sig vara behörig åklagare där- för att yttrandena har framförts i något medium som inte omfattas av TF:s eller YGL:s tillämpningsområden. Det andra skälet är att de anmälda yttrandena inte har bedömts vara brottsliga.
En ytterligare orsak till att få anmälningar leder till åtal är att JK inte väcker åtal i alla ärenden i vilka förundersökning har inletts, utan vissa förundersökningar läggs ner. Ett skäl till detta är att någon miss- tänkt gärningsperson inte kunnat spåras och ett annat är att preskrip- tion kan antas ha inträtt.
82
SOU 2019:27 |
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
Sammanfattningsvis är det mycket få anmälningar som leder till åtal. Detta innebär att antalet domar avseende hets mot folkgrupp som tryck- eller yttrandefrihetsbrott är begränsat. Det är vidare endast en del av dessa domar som avser symboler. Det kan även noteras att de nya bestämmelserna i 6 kap.
Redovisning av JK:s praxis
De beslut som vi har gått igenom finns redovisade i bilaga 4. Det är i första hand ärenden där JK beslutat att inte inleda förundersökning. I några av de redovisade ärendena har JK inlett förundersökning men därefter lagt ned den.
JK har meddelat ett stort antal beslut som gäller hets mot folkgrupp avseende symboler. Många beslut avser samma symbol och JK:s egent- liga beslutsskäl är generellt sett mycket korta och är ofta begränsade till att JK anger att symbolen inte anses innefatta hets mot folkgrupp. Med hänsyn till det nämnda har vi i sammanställningen i bilaga 4 inte redovisat samtliga de runt 120 beslut som vi har gått igenom. De beslut som inte redovisas är sådana som avser samma symbol som prövats i ett redan redovisat beslut och där motivering och utgång är densamma. Av de beslut som vi har gått igenom avser närmare en tredjedel tyr- runan, ofta tillsammans med andra symboler och/eller texter.
Utöver redovisningen i bilaga 4 har vi nedan kortfattat beskrivit JK:s bedömning avseende olika symboler. Vi har delat upp denna sammanfattning i fem delar. I den första delen tar vi upp några gene- rella noteringar avseende besluten. Därefter gör vi en tillbakablick till avsnittet om domstolspraxis ovan och går kortfattat igenom sådana symboler beträffande vilka åtal har väckts av JK. I den tredje delen redogör vi för symboler som inte har prövats av domstol men där JK har bedömt att de kan utgöra hets mot folkgrupp. Därefter går vi igenom sådana symboler som JK har bedömt inte utgör hets mot folkgrupp. I anslutning till den delen redogör vi även för några beslut avseende tyrrunan.
83
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
Övergripande om JK:s praxis
Vi redovisar cirka 25 olika symboler som har prövats av JK. I de flesta fall har det rört sig om symboler på klistermärken eller som har publicerats på webbplatser.
Som ovan har nämnts är JK:s beslutsskäl ofta mycket kortfattade. När JK har beslutat att inte inleda förundersökning hänvisar JK ofta till den s.k. instruktionen (1 kap. 10 § TF och 1 kap. 15 § YGL), som bl.a. innebär att JK bör beakta att tryck- och yttrandefriheten är en grundval för ett fritt demokratiskt samhällsskick och att syftet mera än framställningssättet bör uppmärksammas. Härutöver har JK tydlig- gjort att i tryck- och yttrandefrihetsmål kan inte omständigheter som ligger utanför själva yttrandet som är föremål för prövning beaktas. I beslut från senare år tycker vi oss kunna se en viss ändrad praxis hos JK jämfört med beslut från
Symboler beträffande vilka åtal har väckts
Av vår redovisning av domstolspraxis på det tryck- och yttrandefri- hetsrättsliga området ovan framgår att det är få symboler som JK har beslutat att väcka åtal för. Utöver bildspråk rör det sig om hakkors, örn, siffor, dödskalle, triskelon, järnkors, sydstatsflagga och bilder på Adolf Hitler. Flera av dessa symboler har prövats av domstol vid endast ett tillfälle och då ofta tillsammans med andra symboler. Vad gäller några av dessa symboler finns det även beslut av JK som är av intresse. Dessa symboler och beslut redovisas nedan.
84
SOU 2019:27 |
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
•Hakkors har prövats i flera domar och har i princip alltid bedömts som hets mot folkgrupp. Det har dock förekommit att JK inte har väckt åtal för hakkors bl.a. när hakkors sett till sammanhanget inte bedömts utgöra hets mot folkgrupp.
•Örnar har prövats i en tingsrättsdom och då bedömdes örnen ut- göra hets mot folkgrupp. Även i ett beslut från 2003 bedömde JK att örnar med lagerkrans och hjulkors respektive med bokstäverna ”SS” fick antas utgöra hets mot folkgrupp. I beslut från 2005 och 2007 bedömde JK dock att en örn med kelterkors respektive med bokstäverna ”SS” inte var brottsliga. Även i ett avgörande från 2014 ansåg JK – möjligen på grund av övriga omständigheter – att en örn som liknade den nazityska örnen inte var att bedöma som hets mot folkgrupp. Härutöver har JK i två beslut från 2019 bedömt att en örn respektive en örn tillsammans med en torshammare inte utgjorde hets mot folkgrupp.
•En dödskalle (s.k. Totenkopf) har prövats en gång av domstol och i det avgörandet, som meddelades av Göteborgs tingsrätt 2018, ogillade juryn åtalet. I ett beslut från 2019 bedömde JK att det inte kunde förväntas bifall till ett åtal beträffande ett skivomslag, publicerat på en webbplats, med titeln ”Aggressive force” och motiv i form av en dödskalle (Totenkopf) ovanpå ett kelterkors. Motsvarande bedömning gjordes även i ett beslut från 2017 beträf- fande en dekal föreställande en dödskalle. I ett beslut från 2003 inledde JK dock förundersökning beträffande en tröja på vilken fanns texten ”Support your local einsatzkommando” under en dödskalle och JK angav att det budskap som förmedlades kunde förknippas med den nazistiska ideologin.
•En triskelon har prövats en gång av domstol och i det avgörandet, som meddelades av Göteborgs tingsrätt 2015, ogillade juryn åtalet. Samma år beslutade JK att inleda förundersökning avseende triske- loner som hade publicerats på en annan webbplats
85
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
ingick i artiklar med andra frågor än rasideologi) inte kunde för- väntas en fällande dom. Nämnda beslut kan jämföras med ett beslut från 1998. I det beslutet angav JK att triskelonen visserligen på- minner om det fyrgrenade hakkorset, men att symbolen på den aktuella bilden hos en bredare allmänhet knappast ensam kan anses ge uttryck för missaktning för en bestämd grupp av personer.
•Bilder och motiv av Adolf Hitler har prövats av domstol och i samt- liga fall lett till fällande dom. JK har även i andra beslut bedömt sådana bilder som brottsliga.
Andra symboler som kan innefatta hets mot folkgrupp
Utöver ovan angivna symboler, som alltså även har prövats av dom- stol, har JK bedömt att följande symboler kan utgöra tryck- eller yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp.
Tabell 4.3 |
Symboler som bedömts kunna innefatta hets mot folkgrupp |
|
|
|
|
Symbol |
Kommentar |
Varghake |
I ett beslut 2019 uttalade JK att hakkorset/svastikan, hjulkorset, varghaken |
|
och triskelonen är symboler som alla har en tydlig koppling till Tredje riket |
|
och dess idéer om rasöverlägsenhet och rashat. JK har vidare i beslut 2014 |
|
och 2015 bedömt att varghaken kan innefatta hets mot folkgrupp eftersom |
|
den har en tydlig koppling till Tredje riket och dess idéer om rasöverlägsenhet |
|
och rashat. Det kan jämföras med ett beslut 2007 där JK bedömde att en |
|
varghake inte utgjorde hets mot folkgrupp och ett beslut 2018 där en varg- |
|
hake, med en undanskymd plats på ett fotografi, inte kunde motivera åtal. |
Hjulkors/solkors I ett beslut 2015 uttalade JK att hjulkorset har en tydlig koppling till Tredje och kelterkors riket, dess idéer om rasöverlägsenhet och rashat samt att det fanns grund för att fråga var om hets mot folkgrupp. I beslut 2019 och 2005 har JK dock bedömt att brinnande solkors respektive kelterkors inte utgjort hets mot folk- grupp. Inte heller ett kelterkors på vilket fanns en dödskalle, en s.k. Totenkopf, bedömdes i ett beslut 2019 kunna föranleda en fällande dom. I ett beslut 2003 uttalades att solkorset i vissa sammanhang och under vissa omständigheter kan utgöra hets mot folkgrupp. I ett annat beslut 2003 bedömde JK att örnar
med lagerkrans och hjulkors fick antas utgöra hets mot folkgrupp.
JK har i ett beslut 2019 bedömt att symbolen för Hitlers stormtrupper, SA, |
|
(även med |
har en tydlig koppling till Tredje riket samt i hög grad får anses förknippad |
Horst Wessel) |
med idéerna om rasöverlägsenhet och rashat. Med hänsyn till det samman- |
|
hang i vilket symbolen hade publicerats kunde dock en fällande dom inte |
|
förväntas. I ett annat beslut 2019 har JK inlett förundersökning beträffande |
|
en tröja med |
|
|
86
SOU 2019:27Praxis avseende hets mot folkgrupp
Symbol |
Kommentar |
”SS” |
I ett beslut 2016 bedömde JK att en bild av två segerrunor mot svart botten |
(sigrunor/ |
utgjorde en symbol för de nazistiska |
segerrunor) |
fatta hets mot folkgrupp. I ett beslut 2005 ansågs dock en |
|
stäverna ”SS” och en örn bärandes två svärd inte ha ett så tydligt budskap |
|
att det utgjorde hets mot folkgrupp och samma bedömning gjordes i ett beslut |
|
1999 beträffande segerrunan i visst sammanhang (symbolen fanns på tavlor |
|
i en |
Överkorsad |
I ett beslut 2008 bedömde JK att det fanns anledning att anta att hets mot |
davidsstjärna |
folkgrupp hade begåtts beträffande två affischer med text och en davids- |
m.m.stjärna som slängs i en papperskorg respektive en överkorsad davidsstjärna. I senare beslut, 2017 och 2019, ansågs dock en överkorsad davidsstjärna på en webbplats uttrycka ogillande, men inte innefatta hets mot folkgrupp.
Symboler som inte bedömts innefatta hets mot folkgrupp
JK har bedömt att symbolerna angivna i tabellen nedan inte inne- fattar tryck- eller yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Eftersom JK är ensam åklagare på det grundlagsskyddade området har dessa symboler inte prövats av domstol i mål avseende tryck- eller yttrandefrihetsbrott.
Det bör noteras att beträffande några av dessa symboler före- kommer det även beslut där JK funnit att symbolerna, i visst samman- hang, kan utgöra hets mot folkgrupp. Det kan inte heller uteslutas att JK, t.ex. i ett annat sammanhang eller vid en annan tidpunkt, kan bedöma att de symboler som anges nedan utgör hets mot folkgrupp (jfr rättsfallet RH 2002:40 om att bedömningen av om ett uttalande uttrycker hot eller missaktning mot en folkgrupp måste göras uti- från de värderingar som gäller vid tidpunkten för yttrandet).
Tabell 4.4 |
Symboler som inte bedömts innefatta hets mot folkgrupp |
|
|
|
|
Symbol |
Kommentar |
Tyrrunan |
JK har i ett stort antal beslut bedömt att symbolen inte utgör tryck- eller |
|
yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp. JK:s bedömningar avseende denna |
|
symbol behandlas närmare nedan. |
Vasakärve |
JK har i flera beslut bedömt att symbolen, som användes av bl.a. National- |
|
socialistisk front, inte utgör hets mot folkgrupp. |
|
|
87
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
Symbol |
Kommentar |
Odalruna |
JK bedömde i ett beslut 2013 att en publicering av ett skivomslag med en |
|
odalruna och segerruna inte utgjorde hets mot folkgrupp. I ett beslut 2018 |
|
bedömde JK att en bild på odalrunan i ett annat utförande och tillsammans |
|
med text gav anledning att anta att hets mot folkgrupp hade begåtts. |
Hammare och |
Symbolen har varit föremål för JK:s bedömning vid några tillfällen och JK |
skära |
har då bedömt att symbolen inte innefattar hets mot folkgrupp. |
|
|
Hammare och |
I ett beslut 2019 bedömde JK att en bild på en hammare och ett svärd med |
svärd |
viss text inte utgjorde hets mot folkgrupp. |
|
|
Vit |
JK har i flera beslut bedömt att en knuten näve (ensam eller tillsammans |
|
bl.a. tyrrunan, taggtråd eller i bojor och även tillsammans med text såsom |
|
”Nordfront.se” och ”Till kamp”) inte utgör hets mot folkgrupp. |
|
|
Torshammare |
I ett beslut 2019 bedömde JK att en bild av en |
|
en torshammare, som publicerats på en webbplats, inte gav anledning att anta |
|
att hets mot folkgrupp hade begåtts. Torshammaren förekom, tillsammans |
|
med en tröja med texter och bilder, i ett beslut 1999. Det är oklart vilken |
|
betydelse som JK lade vid torshammaren. JK uttalade att den som är insatt |
|
i användningen av symbolerna kan förknippa klädseln med antisemitism och |
|
rasism, men ifrågasatte om en bredare allmänhet skulle uppfatta klädseln |
|
som uttryck för hot mot eller missaktning för en bestämd grupp av personer. |
|
|
Bild på Rudolf |
Ett porträtt av Hess tillsammans med text, publicerad på en webbplats, |
Hess |
bedömdes i ett beslut 2014 inte innefatta hets mot folkgrupp. Samma |
|
bedömning gjordes, beträffande ett klistermärke, i ett beslut 2005. |
|
|
Skräckhjälm |
JK har i flera beslut bedömt att symbolen, som användes av Svenskarnas |
|
parti, inte utgör hets mot folkgrupp. |
|
|
Valknut |
I ett beslut 2019 bedömde JK att en valknut publicerad på en webbplats inte |
|
utgjorde hets mot folkgrupp. |
JK bedömde i ett beslut 2019 att den flagga som ofta används av IS, publi- |
|
|
cerad i en annons på ”Båtbörsen”, inte utgjorde brott. |
Korslagda |
JK bedömde i ett beslut 2019 att en bild av korslagda skafthandgranater |
skafthand- |
och en dödskalle, som publicerats på en webbplats, inte utgjorde hets mot |
granater |
folkgrupp. |
Gyllene |
JK bedömde i ett beslut 2019 att tre bilder av det grekiska partiet Gyllene |
grynings |
grynings symbol, som hade publicerats på en webbplats, inte utgjorde hets |
symbol |
mot folkgrupp. |
|
|
Kejsare Nero |
JK bedömde i ett beslut 2019 att ett klistermärke med en bild föreställande |
|
den romerske kejsaren Nero inte utgjorde hets mot folkgrupp. |
|
|
88
SOU 2019:27 |
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
Tyrrunan
JK har i ett stort antal ärenden sedan i vart fall 2007 haft att pröva om förundersökning ska inledas avseende anmält användande av tyr- runan i skrifter (klistermärken, affischer, banderoller, fanor, flyg- blad, kläder och avspärrningsband m.m.) och på webbplatser. I vissa fall har tyrrunan funnits i en, ofta grön, kvadrat och i andra fall har den funnits i ett kugghjul. Det har även rört sig om ärenden där tyr- runan förekommit tillsammans med andra symboler eller texter. I samtliga ärenden har JK beslutat att inte inleda förundersökning. JK har således bedömt att symbolen inte utgör tryck- eller yttrande- frihetsbrottet hets mot folkgrupp. JK:s skäl har ofta varit mycket kortfattade och hänvisat till tidigare bedömningar. I ett beslut från 2017 utvecklade JK skälen enligt följande (se JK:s beslut den 10 november 2017, dnr
När det gäller tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp är förhållandena delvis annorlunda [jämfört med vad HD uttryckte i NJA 1996 s. 577 om att även bärande av märken som inte ensamma kan anses sprida ett meddelande kan innebära en sådan spridning när de bärs tillsammans med t.ex. klädsel av viss färg och visst snitt]. Det är här enbart de yttranden som återges i skriften eller, när det gäller ett märke eller en symbol, det meddelande som själva märket/symbolen förmedlar som ska bedömas. Omständigheter som ligger utanför skriften kan inte beaktas. Vem som sprider ett visst exemplar av skriften eller ett visst meddelande har alltså inte någon betydelse. En prövning som innefattar en bedömning av andra omständigheter än själva innehållet är oförenlig med det tryckfri- hetsrättsliga ensamansvaret. Vid bedömningen av om det är fråga om ett tryckfrihetsbrott ska även den s.k. instruktionen i 1 kap. 4 § TF beaktas. Den avser att inskärpa tryckfrihetens betydelse.
Vid bedömningen av om ett yttrande är straffbart som tryckfrihets- brottet hets mot folkgrupp kan alltså omständigheter som ligger utan- för själva skriften inte beaktas. En annan sak är att JK, vid bedöm- ningen av om inskränkningen av yttrandefriheten är proportionerlig, har att beakta de principer och bedömningar som Europadomstolen har utvecklat i sin praxis, innebärande bl.a. att utöver yttrandets inne- håll ska särskilt beaktas vem det riktar sig till, dess syfte samt i vilket sammanhang det sprids (se t.ex. JK:s beslut den 22 oktober 2015, dnr
JK har som ovan nämnts haft att bedöma tyrrunan tillsammans med vissa texter och andra symboler. Följande två beslut kan fungera som exempel.
89
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
•I det ena beslutet hade JK att pröva en bild, publicerad på webb- platsen Nordfront, av en man med utsträckt hand. Infogad i bilden fanns tyrrunan och texten ”leve nationalsocialismen”. I beslutet uttalade JK, med hänvisning till rättsfallet NJA 1996 s. 577, att den nationalsocialistiska rörelsen under 1930- och
•Inte heller i det andra beslutet ansåg JK att en bild på tyrrunan och viss text utgjorde yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Ärendet gällde en bild, som illustrerade en artikel på samma webb- plats som beslutet ovan. Bilden innehöll deltagare vid en minnes- ceremoni som bar en banderoll med tyrrunan och två andra runor samt texten ”De döda manar oss till strid”. I artikeln användes uttryck såsom ”vit kämpe” och ”folkkamrater”. (Se beslut den 15 oktober 2018, dnr
4.5Sammanfattande diskussion
4.5.1Inledning
Detta avsnitt innehåller en redovisning och viss analys av hur dom- stolarna har resonerat i såväl fällande som friande domar avseende symboler.
4.5.2Symboler som har prövats
Flera av de symboler som prövades i rättsfallet NJA 1996 s. 577, bl.a. hakkors samt örn och lagerkrans, var sådana som hade en koppling till nationalsocialistiska rörelser under 1930- och
90
SOU 2019:27 |
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
praxis därefter är det framför allt spridande av symboler med anknyt- ning till nationalsocialismen som har lett till åtal och därmed kommit att prövas i domstol. I stor utsträckning, inte minst på det grundlags- skyddade området, är det spridande av hakkorset, ensamt eller till- sammans med andra symboler eller text, som åtalas. Härutöver har ett flertal andra symboler med åtminstone viss koppling till national- socialismen prövats i domstol. Några sådana symboler som har prövats vid ett flertal tillfällen är örnen och varghaken.
Av rättsfallet NJA 1996 s. 577 framgår att en symbol som otvetydigt ger en koppling till en viss åsiktsriktning kan ses som ett meddelande i den mening som avses i bestämmelsen om hets mot folkgrupp. De symboler som prövades i avgörandet hade som sagt en koppling till nationalsocialistiska rörelser under 1930- och
Även symboler utan koppling till nationalsocialismen har prövats av domstol. Det har rört sig om symboler som, det gjorts gällande, har en koppling till Ku Klux Klan, såsom brinnande kors och sydstats- flaggan, men även andra rasistiska symboler, såsom vit
Sammantaget är det till största del symboler med en koppling till nationalsocialismen som förekommer i praxis, men praxis är inte helt begränsad till sådana symboler.
4.5.3Hur domstolarna och JK har resonerat
Fällande domar
Som ovan har nämnts har det i praxis till stor del varit symboler med koppling till nationalsocialismen som har prövats av domstolarna. Av rättsfallet NJA 1996 s. 577 framgår att indirekta åsiktsyttringar, som symboler, kan vara att betrakta som meddelanden enligt bestämmelsen om hets mot folkgrupp om de entydigt förmedlar ett budskap. Beträf- fande sådant budskap uttalade HD att symboler som inte bara kan kopplas till nationalsocialistiska rörelser under 1930- och
91
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
en allmän nedvärdering av andra folkgrupper än den nordiska, angav HD hakkorset samt örnen med lagerkransen.
I många av de fällande domar som vi har gått igenom har dom- stolarna uttryckligen angett något liknande HD:s motivering i 1996 års rättsfall, dvs. att symbolen kan förknippas med idéer om rasöver- lägsenhet och rashat och/eller en allmän nedvärdering av andra folk- grupper än den nordiska. I ytterligare ett relativt stort antal domar, framför allt gällande hakkorset, har domstolarna inte närmare angett vilket budskap symbolen ansetts förmedla, utan har endast kort kon- staterat att symbolen uttrycker missaktning.
I en del domar har domstolarna bedömt att en symbol uttrycker missaktning redan efter att ha konstaterat att symbolen uppfattas som en hyllning till nationalsocialismen eller att den kan förknippas med Tredje riket och
I detta sammanhang vill vi passa på att nämna att vi i vår praxis- genomgång noterat att det även finns stora skillnader i hur åklagarna formulerar gärningspåståendet i denna typ av mål. För att en indirekt åsiktsyttring, såsom en symbol, ska anses som ett meddelande enligt HD:s avgörande (NJA 1996 s. 577), behöver symbolen entydigt för- medla ett budskap. Beträffande omkring hälften av domarna, och i viss mån i ökad omfattning under senare år, har åklagaren i stämnings- ansökan i huvudsak endast angett typen av symbol och att den till- talade genom symbolen spridit ett meddelande som uttrycker hot mot eller missaktning för en skyddad grupp, dvs. endast ett återgivande av lagtexten i bestämmelsen om hets mot folkgrupp. I en stor del av övriga domar har åklagaren i stället närmare angett vad symbolen
92
SOU 2019:27 |
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
påstås representera, t.ex. att den representerar en våldsinriktad ideo- logi med idéer om rasöverlägsenhet och rashat. Mot bakgrund av att fråga är om indirekta åsiktsyttringar anser vi att inte bara typen av symbol utan även vad den påstås förmedla är viktigt och bör framgå av gärningsbeskrivningen (jfr 30 kap. 3 § och 45 kap. 4 § rättegångs- balken, RB).
Friande domar
På det grundlagsskyddade området har, utöver frikännande av juryn, domstolarna endast ogillat åtal för hets mot folkgrupp när det inte tydligt framgått att fråga varit om den av åklagaren påstådda symbolen, såsom ett hakkors eller en bild på Adolf Hitler.
På brottsbalksområdet har åtalet bifallits helt eller delvis i omkring
80 procent av målen. Om man inkluderar mål där endast en mindre del av åtalet har ogillats, så har åtalet ogillats i omkring en tredjedel av målen (närmare 40 mål).
När åtalet har ogillats, helt eller delvis, har det i omkring hälften av fallen varit på grund av att det inte ansetts visat att det varit den tilltalade som spridit symbolen eller att symbolen överhuvudtaget spridits. I drygt en fjärdedel av fallen har åtalet ogillats, helt eller delvis, på grund av att det inte ansetts visat att den tilltalade haft upp- såt att uttrycka missaktning för någon folkgrupp eller att symbolen sedd i sitt sammanhang inte ansetts utgöra hets mot folkgrupp. Det har då ofta rört sig om relativt särpräglade fall såsom där den till- talade klätt ut sig till nazist vid en maskerad eller där symbolen an- vänts för att kränka en enskild person. I dessa fall har det alltså varit tydligt att utgången har berott på det sammanhang i vilket symbolen förekommit. Även i några andra fall, som vi redovisar nedan, är det sannolikt att åtalet har ogillats på grund av det sammanhang i vilket symbolen förekommit.
•I ett avgörande från 1998 ogillades åtalet såvitt det avsåg en munk- jacka med en dödskalle (Totenkopf) och texten ”All cops are bastards” och ”ACAB”. Som skäl angavs i huvudsak att trycket på jackan i första hand inte för tankarna till rasism. I samma avgörande fälldes den tilltalade för en tröja med samma typ av dödskalle och texten ”White power”. (Se Göta hovrätts dom den 19 augusti 1998 i mål B
93
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
•I ett avgörande från 1999 ogillades ett åtal som dels avsåg bärande av en skinnväst med emblem föreställande fyra yxor, som åklagaren påstod bildade ett hakkors, och bärande av halskedja föreställande fyra yxor, som åklagaren påstod bildade ett hakkors, dels bärande av en tröja med ett tryck som visade bokstäverna ”SS” i runskrift. Tingsrätten angav att motiven med fyra yxor representerar en
•I en dom från 2018 ogillades ett åtal i den del där det avsåg en bild på Adolf Hitler med en hakkorsbindel och citat bl.a. om att natio- nalsocialisterna avser att förstöra det kapitalistiska systemet. Tings- rätten uttalade att citatet riktade sig mot kapitalister, vilket inte kan ses som en folkgrupp. Inte heller ansågs citatet i kombination med bilden på Adolf Hitler uttrycka missaktning för en sådan folk- grupp. Däremot biföll tingsrätten åtalet för hets mot folkgrupp i övriga delar, bl.a. avseende flera andra bilder på Adolf Hitler till- sammans med text, hakkors eller Hitlerhälsning. (Se Uppsala tings- rätts dom den 19 november 2018 i mål B
I åtta avgöranden har åtalet ogillats, helt eller delvis, på grund av att domstolen ansett att spridande av den aktuella symbolen inte inne- burit hot eller missaktning. Vi redovisar dessa domar nedan, varvid en av domarna, angående tyrrunan, redovisas under en egen rubrik.
•I två tingsrättsdomar från 1998 respektive 2001 ogillades åtal som avsåg bärande av solkors. I det ena avgörandet uttalade tingsrätten att solkorset i stor utsträckning använts i sammanhang som inte har något samband med nationalsocialistiska rörelser, även om sådana rörelser har använt symbolen. I det andra avgörandet angavs att det finns legitim användning av solkorset. Av båda avgöran- dena framgår att solkorset ensamt inte kan anses ha en otvetydig
94
SOU 2019:27 |
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
koppling till den nationalsocialistiska åsiktsriktningen. (Se Hässle- holms tingsrätts dom den 4 januari 2001 i mål B
•I en tingsrättsdom från 2000, som fastställdes av hovrätten, ogilla- des ett åtal som avsåg bärande av en tröja med texten ”Skrewdriver” och ”Live and kicking” samt ett märke med en örn, vars bröst täcktes av en vapensköld, och, vad som av tingsrätten angavs vara, två sammanflätade ”S”. Örnen var inte identisk med den örn som användes i
•I två tingsrättsdomar från 2000 respektive 2001 ogillades åtal för bärande av kelterkors. I båda avgörandena angavs att kelterkors – om än mindre allmänt känt än t.ex. hakkors – kan förknippas med symboler använda av nationalsocialistiska rörelser under 1930- och
95
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
och inte särskilt iögonfallande. (Se Enköpings tingsrätts dom den 24 november 2000 i mål B
•I en tingsrättsdom från 2007 ogillades åtalet såvitt det avsåg en syd- statsflagga eftersom tingsrätten inte ansåg det visat att sydstats- flaggan kommit att framstå som en symbol för rasism eller i övrigt uttrycker missaktning. (Se Södertälje tingsrätts dom den 27 november 2007 i mål B
•I en tingsrättsdom från 2018 ogillades ett åtal för hets mot folk- grupp, som i huvudsak avsåg bärande av märken med dödskallar och siffrorna 18 och 28. Tingsrätten ansåg att det saknades anled- ning att betvivla att sifforna i ”nazistiska kretsar” har den betydelse som åklagaren påstått, dvs. ”Adolf Hitler” och ”blood and honour” samt att sifferkombinationerna säkerligen av flera personer och grupperingar kan ses som ett uttryck för en viss åsiktsrikt- ning. Tingsrätten bedömde dock att det vore att gå för långt att anse att sifferkombinationerna som sådana är otvetydigt kopplade till en viss åsiktsriktning. (Se Vänersborgs tingsrätts dom den 1 mars 2018 i mål B
Tyrrunan
I ett hovrättsavgörande från 2018 – som, såvitt vi känner till, är det hittills enda domstolsavgörandet där tyrrunan har prövats – hade åklagaren begärt att den tilltalade skulle dömas för hets mot folk- grupp (Hovrätten för Nedre Norrlands dom den 3 oktober 2018 i mål B
96
SOU 2019:27 |
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
som en sakfråga, dvs. en fråga om faktiska förhållanden som det kan föras bevisning om. I denna bedömning ansåg hovrätten att tyr- runans närmare koppling till den nationalsocialistiska rörelsen inte är allmänt känd. Eftersom åklagaren inte heller presenterat något material till stöd för sitt påstående ansåg hovrätten att bilderna på tyrrunan inte kunde ge stöd för åtalet.
Såvitt får förstås påstod alltså åklagaren att tyrrunan utgjorde hot eller missaktning redan på grund av sin koppling till den national- socialistiska rörelsen. Hovrätten prövade därför endast om åklagaren styrkt detta påstående eller om denna omständighet var allmänt känd. I brottmål är det nämligen åklagaren som i regel har att bevisa samt- liga omständigheter som är nödvändiga för att den tilltalade ska fällas till ansvar, om inte en sådan omständighet är allmänt känd (se 35 kap. 2 § första stycket RB). Som angetts ovan ansåg hovrätten att åklagaren inte hade uppfyllt sin bevisbörda i denna del och att omständigheten inte heller var allmänt känd. Utifrån åklagarens talan fanns det inte några andra omständigheter i denna del att pröva för hovrätten (jfr 30 kap. 3 § och 45 kap. 4 § RB om att en domstol inte får döma över annan gärning än den som framgår av åklagarens gär- ningsbeskrivning). Hovrätten kom därför inte heller in på någon be- dömning av rättsfrågan om en konstaterad koppling mellan tyrrunan och den nationalsocialistiska rörelsen innebär att spridning av tyr- runan utgör hot mot eller missaktning för viss skyddad grupp. Domen besvarar alltså inte denna fråga. Utifrån HD:s resonemang i rätts- fallet NJA 1996 s. 577 kan det dock ifrågasättas om endast en kopp- ling till den nationalsocialistiska rörelsen skulle vara tillräcklig för att konstituera hot mot eller missaktning för sådan grupp.
En annan fråga som anknyter till den ovan är om ett budskap som det inte är allmänt känt att en symbol kan förmedla, överhuvudtaget kan anses utgöra hot eller missaktning enligt bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Även detta är en rättsfråga, dvs. en fråga som rör innebörden av en lagregel, och vi återkommer till den nedan.
Tyrrunan förekommer även i ett omfattande åtal som ska prövas av Göteborgs tingsrätt och som avser händelser vid en icke tillstånds- given demonstration arrangerad av Nordiska motståndsrörelsen (NMR) i samband med Bokmässan i Göteborg 2017 (mål B
97
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
och kläder med tyrrunan. Gärningsbeskrivningen omfattar även andra omständigheter, såsom att vissa demonstranter ska ha ropat ”hell seger” och burit plakat där välkända personer pekas ut som förbrytare. Enligt åklagaren har agerandet inneburit ett tydligt för- knippande med nationalsocialistiska rörelser under 1930- och 1940- talen och därmed med idéer om rasöverlägsenhet och rashat samt en allmän nedvärdering av andra folkgrupper. I gärningsbeskrivningen anges att NMR är en öppet nationalsocialistisk rörelse vilande på idéer om att raser ska hållas åtskilda och åklagaren har åberopat bevis- ning för att styrka detta. Dessutom har åklagaren åberopat bevisning för att styrka att NMR som organisation förespråkar våld som politisk metod och att NMR:s budskap blivit allmänt känt i tiden före demonstrationen samt bevisning till styrkande hur tyrrunan användes under andra världskriget.
Skillnad i bedömning om fråga är om tryck- eller yttrandefrihetsbrott jämfört med brottsbalksbrott?
Domar
Utifrån de domar vi har gått igenom är det svårt att se några skill- nader i bedömningen mellan domar på det grundlagsskyddade området och domar där prövningen har gjorts enligt brottsbalken. Det bör dock beaktas att det är få andra symboler än hakkorset som har varit föremål för prövning på det grundlagsskyddade området. Det kan inte uteslutas att det hade förekommit en skillnad i bedömningen vid en prövning av vissa andra symboler. Dessutom avser de flesta domar på det grundlagsskyddade området publiceringar på internet. Det innebär att symbolen kunnat prövas i sitt sammanhang, dvs. annat som publicerats på webbplatsen tillsammans med symbolen har kunnat beaktas. Om domarna i stället hade gällt symboler på t.ex. klädesplagg eller plakat hade omständigheter vid sidan av klädes- plagget eller plakatet inte kunnat beaktas eftersom dessa legat utanför själva skriften. Vid en prövning utanför det grundlagsskyddade om- rådet hade däremot sådana omständigheter kunnat beaktas, även till nackdel för den tilltalade, vilket hade kunnat medföra att bedöm- ningen blivit annorlunda.
98
SOU 2019:27 |
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
Beslut av JK
Vid en jämförelse mellan enstaka domar avseende hets mot folkgrupp enligt brottsbalken och beslut av JK finns det skillnader i bedömningen av vilka symboler som kan utgöra hets mot folkgrupp. En mer generell jämförelse är något mer vansklig att göra. Som vi har berört i anslutning till genomgången av JK:s praxis ovan, kan JK:s bedöm- ningar nämligen ha förändrat sig något över tid och i olika beslut har det gjorts olika bedömningar avseende samma symbol, även när detta till synes inte kan motiveras av omständigheterna i övrigt.
De skillnader som vi har sett synes väsentligen kunna förklaras av de särskilda förutsättningar som gäller på det tryck- och yttrande- frihetsrättsliga området. Dessa innebär framför allt att JK, till skillnad från vad som gäller på brottsbalksområdet, inte kan beakta om- ständigheter utanför det yttrande, t.ex. viss skrift, som är föremål för prövning (se kapitel 3 där detta beskrivs närmare). Om t.ex. en person bär ett plakat med en symbol kan inte JK, vid en prövning av om plakatet utgör hets mot folkgrupp, beakta vem den personen är och vad för kläder denne bär. Dessutom anses yttrandefriheten ha ett särskilt starkt skydd på det grundlagsskyddade området. JK tycks därför ställa högre krav för straffbarhet på symbolerna i sig och kanske än mer på betydelsen av det sammanhang där symbolen före- kommer. I vart fall vid en jämförelse mellan enstaka domar och beslut kan detta noteras. JK har även uttryckt att det finns skillnader. I t.ex. ett beslut, avseende artiklar med tillhörande bilder av bl.a. hakkors- flaggor publicerade på en webbplats, uttalade JK att ”uttalandena hade sannolikt, om det inte varit fråga om publicering i ett grund- lagsskyddat medium, ansetts innefatta brottet hets mot folkgrupp”. Med hänvisning bl.a. till det särskilda skydd som den anmälda webb- platsen hade enligt YGL, ansåg dock JK att varken innehållet i artiklarna eller bilderna kunde bedömas innefatta hets mot folk- grupp (se beslut den 16 maj 2014, dnr
Krav på kännedom?
En fråga som har aktualiserats i några av de tings- och hovrättsdomar som vi har gått igenom är om det för straffansvar för hets mot folk- grupp krävs att en symbols budskap är känt för en bredare allmänhet eller för de personer som symbolen har tillgängliggjorts, dvs. spridits
99
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
till (nedan kallade mottagarna). Detta är alltså en rättsfråga, dvs. den rör innebörden av en lagregel (jfr 35 kap. 2 § RB som handlar om ”allmän kännedom” i bevisfrågor). Innan vi går in på hur frågan har behandlats i praxis kan det nämnas att bestämmelserna om hets mot folkgrupp inte innehåller något uttryckligt rekvisit om att allmänheten eller mottagarna behöver känna till det budskap som förmedlas (se kapitel 3 ovan för en närmare genomgång av bestämmelsernas utform- ning). Det är i stället en fråga om ett sådant krav kan anses innefattas i befintliga rekvisit.
En symbol kan förmedla olika budskap. När vi här talar om en symbols budskap menar vi sådant budskap som kan utgöra hot mot eller missaktning för en skyddad grupp.
Några enstaka tings- och hovrättsavgöranden synes ge uttryck för att det är en förutsättning för straffansvar att en symbols budskap är allmänt känt. De två tydligaste exemplen på ett sådant synsätt finns i Vänersborgs tingsrätts dom från 2018 angående bärande av märken med dödskallar och siffrorna 18 och 28 samt Göta hovrätts dom från 2000 angående en örn, två sammanflätade ”S” och viss text (båda domarna har redovisats närmare ovan i detta avsnitt). I domen från Vänersborgs tingsrätt ansåg rätten att det för straffansvar inte var till- räckligt att en symbol hade en viss betydelse inom ”nazistiska kretsar”, vilket tyder på en uppfattning om att budskapet behöver vara mer allmänt känt. Beträffande domen från Göta hovrätt ansåg tingsrätten, vars dom fastställdes av hovrätten, att, även om textens och symbo- lernas budskap var tydligt för den insatte betraktaren, var detta budskap inte tydligt för gemene man och kunde därför inte anses utgöra ett meddelande enligt bestämmelsen om hets mot folkgrupp.
Sammantaget är det endast i ett mycket begränsat antal avgöran- den som åtalet har ogillats på grund av att en symbols budskap inte har ansetts allmänt känt. Det kan dock tilläggas att JK i några ärenden från
Det finns samtidigt tings- och hovrättsavgöranden som ger ut- tryck för uppfattningen att det för straffansvar är tillräckligt att det finns en koppling mellan symbolen och t.ex. nationalsocialistiska rörelser samt idéer om rasöverlägsenhet och rashat – huruvida allmän- heten eller mottagarna känner till detta synes sakna betydelse. I t.ex.
100
SOU 2019:27 |
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
en dom från Örebro tingsrätt, som fastställdes av Göta hovrätt, hördes ett sakkunnigt vittne om bl.a. betydelsen av ”hell seger” och utifrån dennes vittnesmål ansågs det visat att det fanns en koppling till nationalsocialistiska rörelser samt idéer om rasöverlägsenhet och rashat, vilket bedömdes som tillräckligt för att missaktning skulle föreligga (Göta hovrätts dom den 18 februari 2009 i mål B
B
Sammanfattningsvis har det gjorts olika bedömningar i några tings- och hovrättsdomar i fråga om det finns ett krav på kännedom eller inte. Det finns inte något uttryckligt ställningstagande från HD i frågan om krav på kännedom avseende symboler. Rättsfallet NJA 1996 s. 577 kan dock i vart fall anses anknyta till frågan. I avgörandet ut- trycker HD att vissa symboler i dag får anses vara starkt förknippade med vissa budskap och HD synes göra skillnad på symboler utifrån hur allmänt kända de är. Det bör emellertid noteras att fallet gällde bärande av symboler på allmän plats och spridande av symbolernas budskap bland allmänheten, och således inte t.ex. inom en organisa- tion. I senare avgöranden, rättsfallen NJA 2005 s. 805 och NJA 2006 s. 467, har HD angett att en utgångspunkt för prövningen av om ett uttalande eller annat meddelande utgör hets mot folkgrupp bör vara hur en åhörare av uttalandet måste uppfatta det respektive hur en mot- tagare av meddelandet haft anledning att uppfatta det sammantagna innehållet i det. Dessa två rättsfall handlade visserligen inte om symboler utan om mer direkta meddelanden. Vi kan emellertid inte finna något bärande skäl för att innebörden av HD:s uttalanden skulle vara begränsad till sådana meddelanden och inte även kunna tillämpas på mer indirekta meddelanden, såsom symboler. Rätts- fallen tyder därmed på att avgörande inte är allmänhetens eventuella kännedom, utan vilken kännedom en mottagare måste anses ha om en symbols budskap. Det skulle betyda att om en symbol sprids
101
Praxis avseende hets mot folkgrupp |
SOU 2019:27 |
inom en krets som får anses ha kännedom om symbolens budskap, kan spridandet utgöra hets mot folkgrupp alldeles oavsett om en bredare allmänhet saknar sådan kunskap. En sådan tolkning får även anses vara i linje med lagstiftarens avsikt med ändringarna av bestäm- melserna om hets mot folkgrupp 1989, dvs. att spridning av rasistiska och liknande uttalanden inom bl.a. en förening ska vara straffbar samt att rasistiska och liknande organisationers verksamhet, även den interna verksamheten, ska förhindras (se prop. 1986/87:151, särskilt s. 107 ff.). När det gäller spridning inom t.ex. en förening bör det dock noteras att vid en Europakonventionsenlig tolkning av bestäm- melserna om hets mot folkgrupp ska det vid bedömningen av om inskränkningen av yttrandefriheten är proportionerlig beaktas bl.a. till vem eller vilka yttrandet riktar sig och i vilket sammanhang det sprids (se kapitel 3 ovan och Svea hovrätts dom den 26 februari 2008 i mål B
Sammanfattningsvis kan det inte i praxis anses vara helt klargjort om det för straffansvar för hets mot folkgrupp krävs att en symbols budskap är känt bland en bredare allmänhet eller för mottagarna. En rimlig tolkning, som får anses ha stöd både i praxis och förarbeten, är emellertid att det för ansvar i vart fall är tillräckligt att de personer som symbolen har spridits till (mottagarna) måste anses ha haft kännedom om symbolens budskap. Vid spridning bland allmänheten torde denna distinktion sakna betydelse. Det är ju då allmänheten som är mottagare och symbolens budskap behöver därför vara känt för allmänheten. Vid spridning inom en mer begränsad krets kan dock en symbol som inte är känd bland allmänheten ändå bedömas utgöra hot eller missaktning om symbolens budskap måste anses vara känt bland mottagarna.
102
5 Tidigare förslag m.m.
5.1Inledning
Frågor rörande straffansvar för användande av rasistiska och liknande symboler har utretts vid några tidigare tillfällen i slutet av
Innan vi kommer in på de nämnda utredningarna redogör vi över- siktligt för den tidigare gällande s.k. uniformslagen och särskilt skälen för dess upphörande.
5.2Uniformslagen
Den numera upphävda lagen (1947:164) om förbud mot politiska uni- former (kallad uniformslagen) trädde i kraft 1947. Den föregicks av en provisorisk reglering i form av en fullmaktslag från 1933. Uniforms- lagen stadgade att det var förbjudet att bära uniform eller liknande klädedräkt som tjänar att utmärka bärarens politiska meningsriktning (1 §). Förbudet avsåg också uniformsdel, armbindel eller annat där- med jämförligt i ögonen fallande kännetecken. Den som överträdde förbudet kunde dömas till böter och det som olovligen hade burits kunde förverkas (2 §). Av förarbetena till lagen framgår att uniforms- förbudet tillkom för att motverka uppkomsten av störningar av den allmänna ordningen och att lagen avsåg att klart markera att bärande av uniformer inte bör ingå som ett inslag i det politiska livet i ett demokratiskt samhälle (se prop. 1947:100 s. 4).
Uniformslagen ansågs kunna tillämpas beträffande bärande av bl.a. nationalsocialistiska symboler, såsom hakkors, men i tiden innan dess
103
Tidigare förslag m.m. |
SOU 2019:27 |
upphävande 2002, sattes det i fråga om den var förenlig med regerings- formens (RF) bestämmelser om yttrandefrihet (se prop. 2001/02:59 s. 42). I några domar på
Kommittén om straffansvar för organiserad brottslighet, m.m., vars arbete i övrigt närmare redovisas i ett avsnitt nedan, föreslog att uniformslagen skulle upphävas (se SOU 2000:88 s. 217 f.). Regeringen instämde i kommitténs förslag (se prop. 2001/02:59 s. 42 f.). Reger- ingen konstaterade att, även om uniformsförbudet torde ha föranletts främst av vissa gruppers uniformering, hade lagstiftningen utformats så att den träffade all politisk uniformering, utan åtskillnad i fråga om meningsriktning, och att det vid en prövning därför saknades utrymme för att beakta vilken politisk inriktning som uniformen eller kännetecknet representerar. Enligt regeringen talade starka skäl för att ett sådant generellt förbud innebar en icke godtagbar inskränk- ning i den grundlagsstadgade yttrandefriheten. Utöver att lagen var otidsenlig och föråldrad, ansåg regeringen, med hänsyn bl.a. till utgången i rättsfallet NJA 1996 s. 577, att det inte fanns något behov av ett specifikt förbud, vid sidan av bestämmelserna om hets mot folkgrupp, mot att bära rasistiska symboler och liknande. Inte heller bedömdes det finnas något behov av straffrättsliga sanktioner mot bärande av uniformering av annat slag. Vare sig lagrådet eller någon av remissinstanserna lämnade någon erinran mot regeringens förslag. Uniformslagen upphävdes den 1 juli 2002.
104
SOU 2019:27 |
Tidigare förslag m.m. |
5.3Förbud mot rasistiska symboler m.m. (Ds 1996:33)
Ett upphävande av uniformslagen hade föreslagits redan 1996 i den av Justitiedepartementet publicerade promemorian Förbud mot rasistiska symboler m.m. (Ds 1996:33). Av större intresse för denna utredning är att det i promemorian även föreslogs att uniformslagen skulle er- sättas med en ny straffbestämmelse i 16 kap. 8 a § brottsbalken med följande lydelse.
Den som, utan att göra sig skyldig till brott enligt 8 §, på ett sätt som är ägnat att väcka allmän anstöt, offentligen bär eller annars offentligt brukar hakkors eller andra sådana symboler eller kännetecken som kan förknippas med allvarlig förföljelse av folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller tros- bekännelse, döms för otillåtet brukande av kränkande symbol till böter eller fängelse i högst sex månader.
Den föreslagna paragrafen var tänkt att straffbelägga att offentligen bära eller annars offentligt bruka vissa symboler och kännetecken med bl.a. rasistisk anknytning (nedan gemensamt kallade symbol). För att omfattas av förbudet skulle symbolen kunna förknippas med allvarlig förföljelse av folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Symbolens anknytning till sådan förföljelse skulle framstå som nära- liggande för en större grupp av personer. Det angavs vara av stor betydelse i vilket sammanhang som symbolen används och att bedöm- ningen måste göras från fall till fall. Vidare framgår att rekvisitet ”allvarlig förföljelse” var tänkt att avse sådan faktisk inträffad för- följelse som avsett att beröva den aktuella gruppen grundläggande mänskliga rättigheter och som inte haft helt ringa omfattning.
Hakkorset ansågs vara en symbol som alltid måste anses uppfylla de angivna kriterierna, varför den symbolen nämndes särskilt i för- fattningstexten. Dessutom angavs att symboler som är direkt hänför- liga till ”nazismen i dess ursprungliga form” och till Ku Klux Klan bör omfattas av förbudet, men att även symboler för andra rörelser som utövat allvarlig förföljelse kan tänkas ha en sådan klar innebörd som gör att även de ska omfattas. Symbolens historiska anknytning till en rörelse ansågs vara av underordnad betydelse och avgörande skulle i stället vara att anknytningen i dag framstår som tydlig för en större grupp av personer.
105
Tidigare förslag m.m. |
SOU 2019:27 |
Ett ytterligare kriterium för det föreslagna förbudet var att sym- bolen används på ett sådant sätt att det är ägnat att väcka anstöt.
Härigenom var det tänkt att seriös användning, t.ex. vid film- inspelningar eller undervisning, och fall där symbolen är så svårtydd att dess innebörd knappast kunnat uppfattas av någon, inte skulle omfattas av förbudet.
Det föreslagna förbudet var tänkt att vara subsidiärt till bestäm- melsen om hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken, dvs. i första hand skulle det prövas om gärningen utgör hets mot folkgrupp. I pro- memorian föreslogs inte någon ändring av tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), eftersom man bedömde att de allra flesta fall där ansvar enligt den föreslagna bestämmelsen skulle kunna komma i fråga skulle falla utanför de grundlagarnas till- lämpningsområde.
Promemorian har remissbehandlats, men har inte lett till lagstift- ning. Det bör framhållas att promemorian publicerades och remiss- svaren lämnades i tiden före Högsta domstolens (HD) dom i rätts- fallet NJA 1996 s. 577. Många remissinstanser ansåg det tveksamt om det fanns något behov av det föreslagna förbudet för det fall underinstansernas avgöranden skulle stå sig i HD (vilket de senare visade sig göra). Om ett förbud ansågs påkallat, framförde många att det skulle inordnas under bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Här- utöver hade flera remissinstanser ytterligare synpunkter på förslaget, även om flera remissinstanser var positiva till det. Några synpunkter redovisas nedan.
•Flera remissinstanser pekade på att utformningen av bestämmelsen var oklar och att förutsägbarheten i tillämpningen kunde ifråga- sättas, bl.a. när nya kännetecken kommer till användning.
•Flera remissinstanser ansåg att det är viktigt att man bedömer bärandet av en viss symbol i sitt sammanhang och att symbolen måste återfinnas i en rasistisk eller främlingsfientlig kontext för att bärandet ska vara straffbart.
•En remissinstans påpekade att den föreslagna bestämmelsen kan medföra risk för ökad rasistisk laddning av vissa symboler, bl.a. svenska nationella symboler, som ursprungligen inte har någon rasistisk innebörd.
106
SOU 2019:27 |
Tidigare förslag m.m. |
•Några remissinstanser ifrågasatte kriteriet ”ägnat att väcka allmän anstöt” och det framfördes att det är en diskutabel grund för in- gripanden på yttrandefrihetsområdet.
5.4Rasistiskt och främlingsfientligt våld (Ds 1998:35)
Arbetsgruppen med uppgift att motverka och förebygga rasistiskt och annat etniskt relaterat våld överlämnade sin rapport Rasistiskt och främlingsfientligt våld (Ds 1998:35) i maj 1998, dvs. efter HD:s dom i rättsfallet NJA 1996 s. 577. Arbetsgruppen hade som huvud- uppgift att studera förekomsten av rasistiskt och främlingsfientligt våld i det svenska samhället samt att föreslå åtgärder för att motverka och långsiktigt förebygga sådant våld. I rapporten behandlade arbets- gruppen bl.a. frågor om hur man rättsligt bör behandla bärande av nationalsocialistiska symboler och kännetecken samt Hitlerhälsningar och utropande av ”sieg heil”.
Arbetsgruppen studerade tillämpningen av bl.a. bestämmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken och enligt gruppens upp- fattning fanns det inte några egentliga brister i de legala förutsätt- ningarna för att bekämpa rasistisk och främlingsfientlig brottslighet. Däremot tyckte man att det fanns vissa brister när det gällde tillämp- ningen av lagstiftningen.
Arbetsgruppen tolkade HD:s dom i 1996 års rättsfall på så sätt att det finns vissa symboler som i sig är sådana att bärandet av dem ger uttryck för sådan missaktning som avses i bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Gruppen höll med det skiljaktiga justitierådet om att detta innebär att straffansvaret blir mycket långtgående samt att bestämmel- sen blir vag och otydlig, vilket kan leda till betydande svårigheter i rättstillämpningen. Man angav några exempel på problem som kan upp- stå. Ett sådant som lyftes fram var gränsdragningsproblem, exempel- vis i frågan om vilka symboler som kan anses så förknippade med den nationalsocialistiska ideologin att redan bärandet av symbolen är att bedöma som hets mot folkgrupp. Vidare angavs att det skulle kunna uppstå problem beträffande frågan i vilken utsträckning symboler för andra åsiktsriktningar som intar en fientlig inställning till vissa folkgrupper kan falla under bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Dessutom pekades det på att symboler och kännetecken som används
107
Tidigare förslag m.m. |
SOU 2019:27 |
av rasistiska och nationalsocialistiska grupper genomgår en konti- nuerlig förändring samt att dessa grupper följer rättsutvecklingen och är förtrogna med gränserna för det straffbara området. Om den rätts- liga prövningen skulle komma att inriktas på en bedömning av huru- vida den aktuella symbolen är tillräckligt lik exempelvis ett hakkors för att kunna föranleda ansvar, skulle det kunna dra ett löjets skimmer över rättsväsendet. Dessutom, angavs det, används många av de aktu- ella symbolerna även i legitima sammanhang.
Arbetsgruppen framhöll att det är viktigt att motivet för handlingen och det sammanhang i vilket symbolen eller kännetecknet används lyfts fram. I likhet med det skiljaktiga justitierådet i 1996 års rättsfall ansåg man att för att bestämmelsen om hets mot folkgrupp ska vara tillämplig på bärande av symboler måste det krävas att hot eller miss- aktning för en skyddad grupp kommit till ett konkret och därmed klart och otvetydigt uttryck. Med detta menade man inte att offent- lig exponering av rasistiska eller liknande symboler och kännetecken skulle vara straffri. Frågorna ansågs emellertid vara i behov av ytter- ligare utredning.
5.5Organiserad brottslighet, hets mot folkgrupp, hets mot homosexuella, m.m. (SOU 2000:88)
Den parlamentariskt sammansatta kommittén om straffansvar för organiserad brottslighet, m.m. avlämnade i oktober 2000 sitt betän- kande Organiserad brottslighet, hets mot folkgrupp, hets mot homosexuella,
m.m.– straffansvarets räckvidd – (SOU 2000:88). Kommittén hade i uppdrag att utreda frågor om straffansvar för deltagande i organisa- tioner som sysslar med brottslig verksamhet samt vissa andra frågor med anknytning till detta (se dir. 1998:66). I uppdraget ingick det att, i belysning av senare tids samhällsutveckling, undersöka om bestäm- melsen om hets mot folkgrupp är tillräcklig för att hindra rasistiska organisationer eller sammanslutningar från att verka. Om så inte var fallet skulle kommittén ta ställning till om en ändring bör ske inom ramen för bestämmelsen om hets mot folkgrupp eller på annat sätt. Härutöver skulle kommittén överväga om uniformslagen borde er- sättas med ett nytt förbud mot att bära uniform eller uniformsliknande klädsel för markering av politisk meningsriktning. I direktiven an- gavs att det med hänsyn till utgången i rättsfallet NJA 1996 s. 577
108
SOU 2019:27 |
Tidigare förslag m.m. |
för närvarande inte får anses finnas något behov av ett specifikt för- bud mot att bära rasistiska symboler.
Kommittén bedömde att bestämmelsen om hets mot folkgrupp i huvudsak är väl avvägd beträffande vad som ska vara kriminaliserat som hets mot folkgrupp. Man framhöll att bestämmelsen i praxis getts en vidsträckt tillämpning och kommit att omfatta i princip alla, även indirekta, uttryck för rasism eller främlingsfientlighet. Man kunde inte finna några förfaranden som inte var straffbara men som borde vara straffbara som hets mot folkgrupp.
Kommittén fann dock anledning att föreslå ett förtydligande i fråga om vad som ska vara straffbart. Man ansåg nämligen att utformningen av bestämmelsen om hets mot folkgrupp i förening med senare års praxis hade skapat en osäkerhet om hur långt det straffbara området sträcker sig i fråga om meddelanden som framförs på annat sätt än i tal och skrift, t.ex. genom bärande av olika symboler. Det man före- slog var att, det något vaga, begreppet ”uttrycka missaktning” skulle tas bort från bestämmelsen och ersättas med att gärningsmannen, för att kunna straffas för hets mot folkgrupp, i uttalande eller annat meddelande ska ”hota, håna eller smäda” en befolkningsgrupp eller på annat sätt ge uttryck för ”nedvärdering av gruppens människo- värde”, om det sker med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse (vilka var de då gällande grun- derna). Första stycket i 16 kap. 8 § brottsbalken föreslogs således få följande lydelse (med motsvarande ändringar i bestämmelsen om hets mot folkgrupp i TF).
Den som i uttalande eller annat meddelande som sprids hotar, hånar eller smädar en befolkningsgrupp eller på annat sätt ger uttryck för nedvär- dering av gruppens människovärde döms, om det sker med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse, för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.
Kommittén tillade att det kunde det vara så att det i stället för rekvi- sitet ”uttrycka missaktning” var frågan om vad som kan anses utgöra ett meddelande och vad som ska krävas i fråga om ett meddelandes tydlighet som hade vållat osäkerhet efter rättsfallet NJA 1996 s. 577. Man framhöll att det måste vara alldeles tydligt och otvetydigt att en symbol uttrycker ett sådant meddelande som hotar eller uttrycker missaktning för en grupp av personer för att någon ska kunna straffas för att genom användning av symbolen ha spritt ett meddelande. Det
109
Tidigare förslag m.m. |
SOU 2019:27 |
ansågs tveksamt om symbolerna i 1996 års rättsfall verkligen kunde anses utgöra ett meddelande som med tillräcklig tydlighet ”uttrycker missaktning av människor tillhörande andra folkgrupper än den nordiska”. Kommittén angav att, när det gäller vissa andra symboler än hakkorset, finns det alternativa tolkningar av deras betydelse. Det ansågs visserligen vara klart att en symbol i och för sig kan anses uttrycka ett meddelande, men att det generellt är svårare att fastställa dess innehåll jämfört med muntliga eller skriftliga meddelanden.
Mot bakgrunden ovan ansåg kommittén att enbart bärande av en nationalsocialistisk symbol eller utförande av en Hitlerhälsning inte borde räcka för att någon skulle kunna dömas för hets mot folkgrupp. En sådan gärning måste bedömas i sitt sammanhang och det måste för straffbarhet krävas att det av omständigheterna kring gärningen tydligt framgår att gärningen är ett uttryck för nedvärdering av andra folkgrupper på det sätt som anges i straffbestämmelsen. Sådana gär- ningar, som inte uppfyller kriterierna för att kunna bedömas som hets mot folkgrupp, ansåg kommittén ofta kan vara att bedöma som förargelseväckande beteende. Det kunde nämligen med fog hävdas att bärande av nationalsocialistiska symboler eller utförande av Hitler- hälsningar på allmän plats regelmässigt är ett beteende som i sig är ägnat att väcka stor förargelse hos allmänheten. I syfte att göra klart att vissa typer av beteenden på allmän plats, t.ex. nämnda bärande av nationalsocialistisk symbol eller utförande av Hitlerhälsning, i princip alltid ska vara straffbara, föreslogs införandet av grovt förargelse- väckande beteende för sådana fall där ”beteendet måste förknippas med brott mot mänskligheten”. I specialmotiveringen förtydligades att för att ett beteende av det angivna slaget ska vara ägnat att väcka förar- gelse hos allmänheten, krävs att det är fråga om gester eller symboler som är allmänt bekanta. Kommittén föreslog inte att förargelseväck- ande beteende skulle göras till ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott.
5.6Hets mot folkgrupp, m.m. (prop. 2001/02:59)
Vissa av förslagen i SOU 2000:88 ovan behandlades av regeringen i prop. 2001/02:59. Regeringen angav som sin utgångspunkt att sådana ändringar av bestämmelsen om hets mot folkgrupp som kan innebära inskränkningar av dess tillämpningsområde inte bör göras om de inte vägs upp av någon annan, tydligare och effektivare, reglering. Tvärtom,
110
SOU 2019:27 |
Tidigare förslag m.m. |
angav man, finns det behov av att överväga om någon utvidgning be- hövs av det straffbara området. Regeringen ansåg dock att, med hän- syn till det vida tillämpningsområde som bestämmelsen om hets mot folkgrupp hade kommit att få i praxis, fanns det inte något behov av ett specifikt förbud mot att bära rasistiska symboler och liknande.
Vad gäller kommitténs förslag till ändring av brottsbeskrivningen för hets mot folkgrupp bedömde regeringen att det inte borde genom- föras. Förslaget ansågs nämligen kunna innebära en inskränkning av bestämmelsens tillämpningsområde. Några ändringar som skulle kunna få den följden borde inte göras utan att det fanns ett påtagligt behov av dem. Dessutom, angavs det, bör det krävas att ändringarna i så fall kan vägas upp av någon annan, tydligare och effektivare, reglering. Härutöver framhöll regeringen att det bör krävas mycket starka skäl för att ersätta ett rekvisit som funnits under lång tid, och kring vilket praxis har utbildats, när någon saklig förändring av bestämmelsens innebörd inte är avsedd. Regeringen pekade på att det var svårt att säkert bedöma vilka närmare konsekvenser kommitténs förslag skulle kunna komma att få i den praktiska tillämpningen men att det skulle kunna leda till en icke avsedd inskränkning av det kriminaliserade området och till svårbemästrade avgränsningsproblem. Regeringen, som inte fann att den nuvarande bestämmelsen hade vållat några till- lämpningsproblem, såg inte några skäl att inskränka det vidsträckta tillämpningsområde som bestämmelsen fått i praxis. Lagrådet ifråga- satte inte regeringens bedömning.
Regeringen ansåg inte heller att kommitténs förslag till införande av grovt förargelseväckande beteende som ett nytt brott borde genom- föras. Detta förslag angavs väcka ett antal frågor av såväl principiell som praktisk natur. Således uttalades att brottet förargelseväckande beteende tar sikte på beteenden som är ägnade att väcka förargelse, men anses inte få tillämpas så att det inkräktar på åsikts- eller yttrandefriheten. Det som kommittén emellertid synes ta sikte på med sitt förslag föreföll enligt regeringen snarast vara manifestationer av åsikter. Det får nämligen i regel antas vara innehållet i de aktuella symbolerna, kännetecknen eller åtbörderna, eller med andra ord den åsikt som gärningsmannen genom detta innehåll ger uttryck för, som är ägnat att provocera och väcka förargelse. Regeringen pekade även på att förslaget skulle medföra påtagliga problem med avgränsning mot bestämmelsen om hets mot folkgrupp. En ytterligare aspekt som togs upp var att grovt förargelseväckande beteende, enligt förslaget,
111
Tidigare förslag m.m. |
SOU 2019:27 |
inte skulle göras till tryck- eller yttrandefrihetsbrott, innebärande att det inte skulle vara möjligt att ingripa mot brottet om det skett i exempelvis en tryckt skrift.
5.7Stärkt ordning och säkerhet i domstol (SOU 2017:46)
Regeringen beslutade den 1 december 2015 att låta en särskild utredare se över bestämmelserna om ordning i domstol och vid behov föreslå förändringar. Utredningen, som antog namnet Utredningen om ord- ning och säkerhet i domstol, överlämnade i maj 2017 betänkandet Stärkt ordning och säkerhet i domstol (SOU 2017:46). I utredningens uppdrag ingick det att analysera de rättsliga förutsättningarna för och, om det bedömdes möjligt och lämpligt, föreslå bl.a. ett förbud mot att vid en förhandling bära kläder eller symboler som kan upp- fattas som hotfulla av personer som medverkar i förhandlingen eller av domstolens personal. Det ingick inte i uppdraget att föreslå grund- lagsändringar. Även om utredningen handlade om frågan om förbud att bära bl.a. symboler vid domstolsförhandling bedömer vi att fråge- ställningarna och problemen har sådana beröringspunkter med denna utredning att det finns skäl att här sammanfatta utredningens slut- satser i denna del.
Utredningen konstaterade att det förekommer problem och ord- ningsstörningar i domstolarna i anslutning till att personer bär mc- västar, gängtröjor och andra möjligt hotfulla kläder och symboler. Samtidigt, angav man, finns det starka skäl mot ett förbud, varför bedömningen blev att det inte bör införas något allmänt förbud mot att i domstol bära vissa kläder, emblem och symboler. I huvudsak framfördes följande skäl mot ett förbud.
Ett förbud mot att bära vissa kläder och symboler i domstol kan innebära inskränkningar i vissa grundlagsskyddade politiska friheter och rättssäkerhetsgarantier. Främst gäller detta yttrandefriheten och förhandlingsoffentligheten, men även föreningsfriheten skulle kunna komma att beröras. Rätten till yttrandefrihet och till en offentlig för- handling skyddas även i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europa- konventionen). Ett generellt förbud mot vissa uppräknade organisa- tioners eller gängmiljöers emblem och symboler som enbart utgår
112
SOU 2019:27 |
Tidigare förslag m.m. |
från den manifesterade åsikten är inte förenligt med RF och Europa- konventionen. Detsamma gäller förbud som utan urskillning och utan hänsyn till sammanhanget förbjuder alla slags emblem och symboler i domstolarna. Det skulle vidare krävas en grundlagsändring för att förbjuda enskilda från att bedriva lovlig verksamhet i föreningsform i domstolarna. Ett förbud skulle också bli svårt att upprätthålla och alltför begränsat till vissa slags organisationer. Dessutom skulle ett förbud som utgår från dagens kännetecken riskera att bli inaktuellt i takt med att nya grupperingar och uttryckssätt etableras eller anpassar sig till domstolarnas praxis.
Utredningen anförde vidare att problemet inte är åsikterna eller symbolerna i sig, utan att personer hotar, skrämmer, stör och försöker påverka rättsprocessen. Ett förbud skulle enkelt kunna kringgås genom att personen tar av sig klädesplagget med emblemet eller upp- träder utan kännetecken. Enligt utredningens uppfattning är det osan- nolikt att förhörspersonens obehag skulle minska om en person som upplevs som hotfull förbjuds att ha vissa kännetecken, men får stanna kvar i rättssalen. Problemet försvinner alltså inte bara för att man förbjuder kläderna eller symbolerna. Det angavs dessutom finnas mer ändamålsenliga alternativ till ett förbud, såsom användande av sido- sal och videokonferens, varför ett förbud skulle riskera att strida mot proportionalitetsprincipen i RF och Europakonventionen.
Även om utredningen bedömde att något förbud inte bör införas lämnades ett beredningsunderlag. Eftersom det av grundlagsskäl inte bedömdes möjligt att rakt av förbjuda märken tillhörande vissa upp- räknade organisationer, valdes en lösning där förbudet kopplades till att det är fråga om kläder och symboler som kan uppfattas som hot- fulla, enligt följande.
Rättens ordförande får visa ut den som vid ett sammanträde bär kläder och symboler som av andra kan uppfattas som hotfulla. Om det finns särskilda skäl, får ordföranden avvisa personen från domstolens lokaler eller de andra lokaler som används vid sammanträdet.
Det främsta argumentet för ett förbud angavs vara den rättspolitiska uppfattningen att vissa organisationers kläder och symboler över- huvudtaget inte ska tillåtas i domstol, eftersom andra kan uppfatta detta som hotfullt och därför inte vilja medverka i rättegången. Ett annat skäl för att införa ett förbud, som utredningen framförde, är att det tydligare markerar samhällets avståndstagande från organisationer
113
Tidigare förslag m.m. |
SOU 2019:27 |
som anspelar på ett våldskapital. Utredningen bedömde att eftersom ett förbud som utformas enligt ovan bara skulle gälla på vissa begrän- sade platser, kan det vara förenligt med RF:s och Europakonventionens skydd för yttrandefriheten och förhandlingsoffentligheten. Det skulle även vara förenligt med föreningsfriheten eftersom man i det en- skilda fallet har att bedöma om kläderna eller symbolerna är hotfulla. Sammantaget ansåg utredningen dock att förbudsbestämmelsen ovan inte bör genomföras. Som skäl härför anfördes i huvudsak följande.
Enligt utredningen finns det bättre alternativ för att förhindra att rättegången påverkas eller störs. Det ansågs därvid också kunna ifråga- sättas om inte den vida förbudsregeln skulle strida mot den propor- tionalitetsprincip som måste iakttas vid inskränkningar i yttrandefri- heten. Förbudet ansågs vidare bli svårt att tillämpa och leda till gräns- dragningsproblem. Härutöver angavs ett stort problem vara att det i lagmotiven skulle behöva klargöras vilka kläder och symboler som avses. I detta sammanhang noterades att yttrandefriheten inte får begränsas enbart med hänsyn till åsiktens innehåll varför det skulle
–med undantag för vissa nationalsocialistiska symboler och andra yttranden som i sig kan vara ett brott – strida mot grundlagen att lagstifta enbart mot vissa uppräknade organisationers kännetecken. En bestämmelse som utgår från att vissa uppräknade organisationer normalt får anses hotfulla skulle enligt utredningen också bli svår att tillämpa och leda till ständiga gränsdragningsproblem samt bli lätt att kringgå.
114
6 Överväganden
6.1Inledning
En förutsättning för ett väl fungerande, tryggt och demokratiskt sam- hälle är att det finns möjligheter att motverka hatbrott. Det förut- sätter att lagstiftningen effektivt kan motverka sådana rasistiska och liknande uttryck som lagstiftningen om hets mot folkgrupp tar sikte på, även i de fall där uttrycken består i användning av symboler. Vi har mot den bakgrunden och i enlighet med våra direktiv gått igenom domstolarnas och Justitiekanslerns (JK) praxis för att få en bild av hur straffansvaret för hets mot folkgrupp hittills har tillämpats i fråga om symboler. Vi har redovisat denna genomgång i kapitel 4.
Enligt våra direktiv ska vi med utgångspunkt i praxisgenomgången ta ställning till om den nuvarande straffrättsliga regleringen i fråga om symboler är ändamålsenligt utformad samt överväga behovet av och förutsättningarna för att förtydliga eller komplettera dagens lag- stiftning. I detta kapitel redovisar vi våra överväganden och ställnings- taganden till dessa frågor.
I det första avsnittet nedan finns en genomgång av förutsättningarna för att förtydliga eller komplettera den nuvarande straffrättsliga regler- ingen i fråga om rasistiska och liknande symboler. Därefter undersöker
viom den nuvarande regleringen, utifrån vår genomgång av praxis, är ändamålsenligt utformad. I ett avslutande avsnitt återfinns våra ställningstaganden till huruvida det finns behov av att förtydliga eller komplettera den nuvarande regleringen. I samband med det har vi även lyft fram några områden där det kan finnas utrymme för utveckling.
115
Överväganden |
SOU 2019:27 |
6.2Förutsättningar och utgångspunkter
6.2.1Bakgrund
Bakgrunden till vårt uppdrag är att extremistiska organisationer fram- för allt inom vit
Vi ska enligt våra direktiv överväga förutsättningarna för att för- tydliga eller komplettera dagens lagstiftning. I direktiven anges två sätt som detta kan göras på. Ett alternativ som vi kan överväga är att justera straffansvaret för hets mot folkgrupp i något avseende. Det andra alternativet är att införa ett särskilt förbud mot offentlig använd- ning av vissa symboler som komplement till straffansvaret för hets mot folkgrupp. Det är således de alternativ som anges i våra direktiv och vårt uppdrag får anses vara begränsat till dessa. Vi återkommer till en närmare diskussion om förutsättningarna för respektive alter- nativ nedan. Först vill vi dock återanknyta till bakgrundsbeskriv- ningen ovan.
Som ovan beskrivits sprids det en otrygghet hos enskilda i sam- band med att vissa organisationer genomför demonstrationer m.m. Vi förstår att vissa organisationer som demonstrerar eller på annat sätt uttrycker sig, med eller utan symboler, i vissa fall kan upplevas som kränkande, obehagliga och hotfulla. Frågan är dock om det är symbolerna i sig som orsakar detta eller om det har andra förklaringar. Vår uppfattning är att det snarare torde vara nämnda organisationers ideologier och skrämselkapital samt beteende i form av ordnings- störningar och utövande av våld, hot och trakasserier som är den främsta förklaringen. Tveklöst är det dock så att användande av vissa symboler, såsom hakkorset, och utförande av symboliska handlingar, såsom Hitlerhälsningar, kan bidra till att förstärka bilden och även i sig ge upphov till otrygghet och upprördhet. Nämnda exempel på an- vändande av symboler och utförande av symboliska handlingar kan
116
SOU 2019:27 |
Överväganden |
dock innebära ansvar för hets mot folkgrupp och beteendet är alltså redan i dag kriminaliserat.
Det kan inte utan vidare sägas att även användande av symboler som inte redan kan angripas med bestämmelserna om hets mot folk- grupp på samma sätt i sig ger upphov till otrygghet och upprördhet. Däremot kan nog även sådana symboler i viss mån förstärka den allmänna uppfattningen av en organisation. Det förekommer nämligen i dag organisationer som använder sig av en gemensam symbol och ett i övrigt gemensamt uttryck i form av liknande kläder m.m. En utvidgning av regleringen om hets mot folkgrupp eller ett förbud mot symboler, särskilt i vid bemärkelse innefattande även symboliska handlingar och t.o.m. kläder, skulle kanske kunna minska denna för- stärkningseffekt. Ett alltför vitt förbud skulle dock inte vara propor- tionerligt och vara svårt att förena med våra grundlagar och åtaganden enligt den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättig- heterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) vilket
viåterkommer till nedan. Som ovan har nämnts är det dessutom vår uppfattning att det inte i första hand är symbolerna i sig som är problemet. Obehaget minskar troligen inte bara för att en person eller gruppering som upplevs som skrämmande förbjuds att ha vissa symboler, men i övrigt tillåts bete sig på samma sätt som tidigare (jfr SOU 2017:46 s. 131 ff., redovisad i kapitel 5 ovan, och JO:s ärende 2010/11 s. 48, dnr
6.2.2 Allmänna förutsättningar för en ändrad lagstiftning
Kriminaliseringen av hets mot folkgrupp innebär en inskränkning av yttrandefriheten som är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Även ett särskilt förbud mot vissa symboler skulle innebära en sådan inskränkning. Det finns ett intresse av att yttrandefriheten är så vid- sträckt som möjligt. En eventuell nytta av att utvidga eller komplettera den straffrättsliga regleringen måste därför vägas mot detta intresse. Som vi närmare har redogjort för i kapitel 3 ovan innehåller såväl regeringsformen (RF) som Europakonventionen skydd för yttrande- friheten och denna frihet får endast begränsas i den utsträckning som där medges. Ett särskilt symbolförbud skulle även kunna komma i
117
Överväganden |
SOU 2019:27 |
konflikt med vissa andra fri- och rättigheter, såsom föreningsfri- heten, demonstrationsfriheten, mötesfriheten och religionsfriheten (se avsnitt 2.2.2).
För att en utvidgning av det kriminaliserade området ska vara be- fogad, bör det även krävas att det beteende man vill komma åt, kan orsaka påtaglig skada eller fara och att straffsanktionen utgör ett effektivt medel för att motverka detta beteende. I kapitel 2 har vi närmare redogjort för de kriterier som bör vara uppfyllda vid en utvidgad kriminalisering.
6.2.3Hets mot folkgrupp
Tänkbara ändringar av nuvarande reglering
En ändring av straffansvaret för hets mot folkgrupp kan göras på flera olika sätt. Man kan tänka sig att byta ut befintliga rekvisit eller lägga till nya alternativa rekvisit. Den nuvarande regleringen kan även kompletteras med en särskild reglering avseende hets mot folkgrupp genom symboler. Oavsett hur en ändring närmare genomförs skulle den, utifrån vårt uppdrag, ta sikte på att utvidga det straffbara området eller på annat sätt förtydliga dagens lagstiftning. Det innebär att en ändring endast är påkallad om användande av symboler som borde vara straffbelagda inte redan är det eller om det annars behövs ett för- tydligande avseende det straffbara området.
Ett förtydligande av bestämmelserna om hets mot folkgrupp skulle t.ex. kunna utformas på ett liknande sätt som föreslogs i betänkandet Organiserad brottslighet, hets mot folkgrupp, hets mot homosexuella, m.m. (SOU 2000:88), som vi närmare har redovisat i kapitel 5. I korthet föreslog kommittén att begreppet ”uttrycka missaktning” skulle tas bort och ersättas med att gärningsmannen, för att kunna straffas, i uttalande eller annat meddelande ska ”hota, håna eller smäda” en befolkningsgrupp eller på annat sätt ge uttryck för ”nedvärdering av gruppens människovärde”. I samband med förslaget att ändra bestäm- melserna om hets mot folkgrupp föreslogs införandet av grovt för- argelseväckande beteende för sådana fall där ”beteendet måste för- knippas med brott mot mänskligheten”. Syftet med detta angavs vara att klargöra att vissa typer av beteenden på allmän plats, t.ex. bärande av nationalsocialistiska symboler eller utförande av Hitlerhälsningar, i princip alltid ska vara straffbara.
118
SOU 2019:27 |
Överväganden |
Risken med att försöka förtydliga hetsbestämmelserna på sätt ovan beskrivits eller på annat liknande sätt är, som regeringen då kon- staterade, att tillämpningsområdet för bestämmelserna inskränks (se prop. 2001/02:59 s. 22). Det nuvarande rekvisitet ”uttrycka missakt- ning” får nämligen anses vara ett brett begrepp och bedömningen av vad som inryms under det kan förändras utifrån bl.a. rådande värder- ingar i samhället. Ett mer preciserat rekvisit kan sakna det tolknings- utrymmet. Vidare skulle ett förtydligande, oavsett hur det utformas, ofrånkomligen innebära att rekvisit som har funnits under lång tid och kring vilket praxis har utbildats tas bort eller förändras. Det ska dock tilläggas att ett brett begrepp som missaktning, beroende på hur det tolkas i rättstillämpningen, även kan innebära utmaningar, särskilt i förhållande till yttrandefriheten och andra rättigheter i RF och Europakonventionen (se t.ex. Thomas Bull, Yttrandefrihet och konstitutionell kultur, SvJT:s Festskrift 2016, s. 365 ff.).
För att undvika en ändring av etablerade rekvisit kan man även tänka sig en särreglering av symboler inom ramen för befintliga bestäm- melser om hets mot folkgrupp. Även en sådan lösning riskerar dock, beroende på hur den utformas, att inskränka bestämmelsernas tillämp- ningsområde. Det skulle förvisso inte bli fråga om att byta ut rekvisit men däremot att införa nya rekvisit. Det skulle därmed ofrånkom- ligen finnas en viss osäkerhet i hur dessa rekvisit kommer att tolkas och tillämpas av domstolarna. Härutöver är skälen mot en sådan särreg- lering delvis gemensamma med dem mot ett särskilt symbolförbud, vilket vi återkommer till nedan.
Sammantaget anser vi att det behöver finnas starka skäl för att på något sätt ändra bestämmelserna om hets mot folkgrupp.
Särskilt om tryck- och yttrandefrihetsbrott
Hets mot folkgrupp är även ett brott enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), vilket vi närmare har beskrivit i kapitel 3. För att en gärning ska utgöra tryck- eller yttrande- frihetsbrottet hets mot folkgrupp måste samma objektiva förutsätt- ningar som vid en prövning enligt 16 kap. 8 § brottsbalken vara upp- fyllda. Av våra direktiv följer att denna överensstämmelse mellan ansvarsförutsättningarna som utgångspunkt ska behållas även efter en eventuell ändring av straffansvaret för hets mot folkgrupp (se även
119
Överväganden |
SOU 2019:27 |
prop. 2017/18:59 s. 17 med hänvisningar). Det innebär att tryck- och yttrandefrihetsbrottet även fortsättningsvis ska motsvara brottsbalkens straffbestämmelse fullt ut.
På det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området finns det en del särskilda förutsättningar som inte gäller på brottsbalksområdet. Det ligger inte i vårt uppdrag att se över dessa förutsättningar. En sådan förutsättning, som vi tidigare har berört och som i detta sammanhang torde vara den av störst betydelse, är att på det tryck- och yttrande- frihetsrättsliga området kan inte omständigheter utanför det yttrande, t.ex. viss skrift, som är föremål för prövning beaktas (se kapitel 3 där detta beskrivs närmare). Detta kan få till följd att bedömningen av spridandet av en symbol blir olika beroende på om symbolen t.ex. i samband med en demonstration är ritad på ett plakat, och därmed prövas utifrån brottsbalken, eller om den är tryckt på detsamma, och därmed prövas utifrån TF. Det kan upplevas som märkligt om dom- stolarna, trots att omständigheterna i övrigt är lika, meddelar en fällande dom i det första fallet, men friar i det andra fallet. Att utfallet i dessa två fall kan bli olika kan dock som sagt bero på att omständigheter utanför plakatet, såsom den tilltalades klädsel och eventuella märken med andra symboler, kan beaktas vid brottsbalksbrottet men inte tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp.
6.2.4Symbolförbud
Utformning av ett förbud
Ett särskilt förbud mot offentlig användning av vissa symboler kan utformas på många olika sätt. Man kan tänka sig två huvudsakliga alternativ.
Ett alternativ kan vara att knyta förbudet till en förteckning med mer eller mindre bestämt angivna symboler (jfr t.ex. hur narkotika definieras i narkotikastrafflagen, 1968:64).
Ett annat alternativ är att införa en mer generell bestämmelse. En sådan bestämmelse kan utformas på flera olika sätt. En tänkbar lösning kan vara att utforma ett förbud liknande det som föreslogs i pro- memorian Förbud mot rasistiska symboler m.m. (Ds 1996:33), som vi har redovisat i kapitel 5 ovan. I det förslaget knöts förbudet till sym- boler ”som kan förknippas med allvarlig förföljelse av folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt
120
SOU 2019:27 |
Överväganden |
eller etniskt ursprung eller trosbekännelse” förutsatt att brukandet av symbolen är ägnat att väcka allmän anstöt (jfr möjligheterna att begränsa föreningsfriheten enligt 2 kap. 24 § RF). En annan tänkbar lösning kan vara att knyta förbudet till vissa organisationers sym- boler, men utformningen av ett sådant förbud skulle försvåras av att det inte finns någon generell bestämmelse om förbud mot vissa orga- nisationer i svensk rätt.
För- och nackdelar med ett symbolförbud
Det kan finnas vissa fördelar med en lösning där vissa symboler för- bjuds i ett särskilt straffstadgande. En sådan bestämmelse skulle kunna innebära en tydligare och mer ändamålsenlig avgränsning av det straff- bara området, särskilt om förbudet knyts till en förteckning med angivna symboler. Det skulle också kunna ha ett viktigt signalvärde och markera samhällets avståndstagande från vissa symboler och där- med indirekt även organisationer. Det kan även finnas fler fördelar med ett förbud, beroende på hur det utformas, och vi återkommer till dem nedan.
Det finns även nackdelar och svårigheter med ett särskilt förbud. Ett symbolförbud skulle komma att överlappa straffansvaret för hets mot folkgrupp. Det är visserligen möjligt att undvika en dubbelreg- lering genom att låta straffansvaret omfatta endast sådana gärningar som faller utanför tillämpningsområdet för hets mot folkgrupp, men en sådan lösning kan väntas medföra tillämpningssvårigheter i fall där hetsbrottets räckvidd är oklar. Det står dock klart att för att ett sär- skilt förbud ska fylla någon funktion, behöver tillämpningsområdet för det omfatta mer än tillämpningsområdet för bestämmelserna om hets mot folkgrupp. Ett särskilt symbolförbud torde därmed endast komma i fråga om man bedömer att det nuvarande straffbara om- rådet inte är tillräckligt.
Vi vill redan här nämna att ett symbolförbud sannolikt inte skulle ha någon nämnvärd betydelse för lagföringen av rasistiska och lik- nande symboler på internet. Problem med att lagföra publicering av sådana symboler på internet synes nämligen till stor del vara att hänföra till tillämpningsfrågor och då framför allt polisens utredningsverk- samhet. Härutöver har vi förstått att en stor del av det material som kan innefatta rasistiska och liknande symboler finns på servrar i andra
121
Överväganden |
SOU 2019:27 |
länder, särskilt i USA och Ryssland, varför en ändring av svensk lag skulle kunna sakna praktisk betydelse beträffande sådant material.
Särskilt om förbud mot vissa angivna symboler
Ett förbud mot tydligt angivna symboler skulle innebära en hög grad av förutsebarhet. Ett sådant förbud skulle emellertid vara lätt att kringgå genom att mindre ändringar eller tillägg görs i symbolen. För att undvika detta skulle bestämmelsen även behöva inkludera sym- boler som liknar de uttryckligt angivna, vilket skulle minska graden av förutsebarhet och möjligen utöka det kriminaliserade området mer än vad som är försvarligt. En bestämmelse som utgår från de symboler som används i dag riskerar även att bli inaktuell om nya eller tidigare inte använda symboler börjar användas. Om t.ex. en symbol som används av en rasistisk eller liknande organisation förbjuds men den organisationen endast genom en mindre ändring av symbolen kan und- gå förbudet, kan effektiviteten av lagstiftningen starkt ifrågasättas.
En annan uppenbar risk med att ange vissa förbjudna symboler är att sådana symboler som inte anges eller som efter ett rättsligt för- farande inte bedöms omfattas av förbudet, kan uppfattas som accep- terade, i vissa fall möjligen oförtjänt.
Många symboler som i vissa sammanhang kan uppfattas innefatta ett budskap som inte är accepterat av samhället kan ha en helt annan, fullt legitim, innebörd i ett annat sammanhang. Dessutom har många rasistiska och liknande symboler, även sådana som användes i Nazi- Tyskland, en lång historia där de använts, och i vissa fall fortfarande används, i helt andra sammanhang. Hit hör t.ex. de fornnordiska runorna, såsom tyrrunan, och järnkorset. För att i vart fall behålla möjligheten att använda symboler i legitima sammanhang skulle ett för- bud behöva förenas med endera uttryckliga undantag för när använ- dandet av symbolen är tillåtet eller en reglering om att sammanhanget behöver beaktas vid bedömningen av om användandet är straffbart.
122
SOU 2019:27 |
Överväganden |
I syfte att försvåra rasistiska och liknande organisationers verksamhet
Ett särskilt förbud mot rasistiska och liknande symboler skulle i sig kunna innebära en tydlig markering av samhällets avståndstagande mot rasism och liknande uttryck. Sverige har enligt FN:s rasdiskriminer- ingskonvention förbundit sig att förbjuda bl.a. organisationer som främjar eller uppmanar till rasdiskriminering (se kapitel 2 ovan). I Sverige finns dock inte något generellt förbud mot rasistiska och liknande organisationer. I stället har vår hållning varit att bl.a. lagstift- ningen om hets mot folkgrupp motverkar rasistiska organisationers verksamhet genom att förbjuda varje uttryck för rasism. Ett syfte med den lagstiftningen är således att förhindra sådana organisationer och att försvåra för dem att nå ut med sina budskap. Det kan argu- menteras för att ett symbolförbud skulle kunna bidra till detta syfte. Det finns t.ex. symboler, som används av rasistiska och liknande orga- nisationer, som inte tidigare har bedömts utgöra hets mot folkgrupp. Sådana symboler skulle då i stället kunna förbjudas i ett särskilt straff- stadgande. En sådan symbol kan vara tyrrunan som i Sverige för när- varande särskilt används av en nationalsocialistisk organisation, NMR. Som tidigare har nämnts är emellertid domstolspraxis beträffande denna symbol mycket begränsad. Den har endast prövats i ett dom- stolsavgörande och den förekommer nu i ett omfattande åtal, avseende händelser vid en demonstration arrangerad av NMR hösten 2017, som kommer att prövas av Göteborgs tingsrätt.
Ett förbud mot vissa symboler skulle således kunna vara en åtgärd mot rasistiska och liknande organisationer. Det kan dock uppfattas som en omvänd ordning att förbjuda en symbol enbart för att den används av en viss organisation, i stället för att förbjuda organisationen som sådan. Ett sådant förbud mot en symbol torde under alla för- hållanden ändå behöva vara förenligt med föreningsfriheten, vilket vi närmare behandlar nedan. I samband med det behandlar vi även den aspekten att ett sådant förbud, i vart fall utan mer kvalificerande moment, inte skulle vara förenligt med yttrandefriheten enligt RF och Europakonventionen (jfr t.ex. Europadomstolens dom den 5 april 2018 i målet Hans Burkhard Nix mot Tyskland, 35285/16).
123
Överväganden |
SOU 2019:27 |
Förenligheten med regeringsformen och Europakonventionen
Nedan behandlas frågan om ett förbud mot rasistiska och liknande symboler, beroende på hur det utformas, skulle vara förenligt med de krav som RF och Europakonventionen ställer upp för en begränsning av yttrande- och föreningsfriheterna.
Föreningsfriheten
En bestämmelse som förbjuder symboler för vissa sammanslutningar och organisationer kan komma i konflikt med föreningsfriheten. Av 2 kap. 1 § RF framgår att föreningsfriheten innebär att var och en, gentemot staten, har en frihet att sammansluta sig med andra. Genom ett symbolförbud hindrar staten visserligen inte någon från att sluta sig samman i en organisation och verka. Föreningsfriheten innefattar emellertid inte bara frihet att bilda sammanslutningar utan också frihet att verka gemensamt inom ramen för en sammanslutning (se SOU 1975:75 s. 194 och prop. 1975/76:209 s. 144). Eftersom ett för- bud mot symboler som används av en organisation i praktiken skulle hindra eller i vart fall begränsa enskildas möjligheter från att verka i en förening skulle det kunna bedömas som en inskränkning i förenings- friheten.
Föreningsfriheten får endast begränsas när det gäller sammanslut- ningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller inne- bär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande (2 kap. 24 § RF). Ett förbud som tar sikte på symboler som används av vissa organisationer skulle alltså inte utan grundlagsändring kunna avse andra sammanslutningar än sådana som uppfyller nämnda kriterier (jfr Lagrådets yttrande den 20 mars 2019 över lagrådsremissen Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation). Det torde således krävas grundlagsändring om ett förbud ska omfatta symboler som används av sammanslutningar som t.ex. ägnar sig åt religiös förföljelse eller förföljelse av personer med viss sexuell läggning.
124
SOU 2019:27 |
Överväganden |
Yttrandefriheten
Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet (2 kap. 1 § RF). Yttrandefrihet skyddas även av Europakonventionen. Att bära eller på annat sätt använda en symbol kan vara ett indirekt sätt att uttrycka en åsikt och omfattas därför av yttrandefriheten. Yttrandefriheten gäller alla meningsriktningar. Även att genom en symbol visa viss grupptillhörighet får anses som en del av yttrande- friheten, varför ett förbud mot användande av en sådan symbol måste vara förenligt med de regler som ställs upp för att begränsa yttrande- friheten.
Ett generellt förbud mot vissa uppräknade organisationers sym- boler som enbart utgår från organisationernas manifesterade åsikter kan inte anses vara förenligt med de krav som RF och Europakon- ventionen ställer upp för att begränsa yttrandefriheten. För att ett förbud ska vara förenligt med de krav som gäller för begränsningar av yttrandefriheten skulle det därmed behöva avgränsas till sådana situationer där det kan motiveras av hänsyn till den allmänna ordningen eller liknande förhållande. Ett förbud skulle t.ex. kunna utformas liknande det ovan beskrivna förslaget som lämnades i Ds 1996:33 och som delvis liknar möjligheterna att inskränka föreningsfriheten (se
2kap. 24 § RF). Förbudet skulle därmed t.ex. kunna ta sikte på sym- boler som förknippas med folkmord eller med organisationer som innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hud- färg eller annat liknande förhållande. Frågan är dock om en bestäm- melse som utformas på sådant eller liknande sätt skulle komma att om- fatta symboler som används av rasistiska och liknande organisationer, men som inte redan i dag är kriminaliserade som hets mot folkgrupp. Att förbjuda användandet av en symbol enbart för att den används av en viss organisation, utan att hänsyn tas till sammanhanget och övriga omständigheter i det enskilda fallet, skulle vidare inte vara förenligt med RF och Europakonventionen (se kapitel 3 ovan, särskilt av- snitten 3.2.3 och 3.3.4).
Om förbudet i stället skulle utformas mer generellt, utan hänsyn till den åsikt som förmedlas, skulle begränsningen av yttrandefriheten bli mycket omfattande. Ett sådant förbud skulle även träffa symboler som inte påverkar den allmänna ordningen och säkerheten. Ett sådant förbud, som inte heller tar hänsyn till sammanhanget, skulle vara
125
Överväganden |
SOU 2019:27 |
oproportionerligt och därmed oförenligt med både RF och Europa- konventionen.
6.3Är den nuvarande regleringen ändamålsenlig?
6.3.1Inledning
För att få en bild av hur straffansvaret för hets mot folkgrupp hittills har tillämpats i fråga om symboler har vi gjort en genomgång av praxis. Med utgångspunkt i den genomgången redovisar vi i detta avsnitt vår bedömning av om den nuvarande straffrättsliga regleringen i fråga om symboler är ändamålsenligt utformad.
Innan vi går in på vår bedömning följer närmast nedan en samman- fattning av vår praxisgenomgång.
6.3.2Kortfattat om vår genomgång av praxis
Vi har redovisat vår genomgång av praxis i kapitel 4. Vi har i den redo- visningen angett vilka symboler som har prövats i domstol och bedömts av JK, hur domstolarna och JK har resonerat vid bedömningen av om användandet av en viss symbol kan utgöra hets mot folkgrupp och hur andra omständigheter har vägts in i den bedömningen. Nedan följer en sammanfattning av vår genomgång av praxis.
•Det enda avgörandet från Högsta domstolen (HD) som gäller hets mot folkgrupp avseende symboler är rättsfallet NJA 1996 s. 577. HD tog ställning till frågan om bärande av symboler som kan för- knippas med nationalsocialistiska rörelser och deras idéer kan vara att bedöma som hets mot folkgrupp.
•Vi har gått igenom runt 130 domstolsavgöranden, i huvudsak med- delade efter 1996 års rättsfall, som avser hets mot folkgrupp. I stor utsträckning är det spridning av hakkorset som åtalas, men härut- över har ett trettiotal symboler prövats av domstol. De flesta av dessa symboler är sådana som har en koppling till nationalsocia- lismen, men även andra symboler förekommer i praxis.
•Domstolspraxis på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området avseende symboler är mycket begränsad. Endast ett femtontal av
126
SOU 2019:27 |
Överväganden |
de domar som vi har gått igenom avser tryck- eller yttrandefri- hetsbrottet hets mot folkgrupp. Det är svårt att se några skillnader av betydelse mellan domstolarnas bedömning på detta område och prövningar enligt brottsbalken.
•I de flesta domar som vi har gått igenom har den tilltalade dömts för hets mot folkgrupp.
•I de domar där den tilltalade har frikänts har det ofta varit fråga om att symbolen inte spridits eller att det inte bevisats att det varit den tilltalade som spridit symbolen. Det har även varit fråga om fall där symbolen sedd i sitt sammanhang inte ansetts utgöra hets mot folkgrupp. I endast några avgöranden har den tilltalade friats på grund av att domstolen ansett att spridande av den aktuella sym- bolen inte inneburit hot eller missaktning. Tyrrunan har endast prövats en gång av domstol och då ogillades åtalet.
•JK är ensam åklagare på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Vi har gått igenom cirka 120 beslut av JK rörande sym- boler. I dessa beslut har JK bedömt runt 25 olika symboler. JK har i ett stort antal ärenden haft att bedöma tyrrunan och har i samtliga fall bedömt att spridande av symbolen inte utgör hets mot folkgrupp.
6.3.3De flesta domstolsprövningar har lett till fällande dom
Förutom fall där det inte ansetts visat att symbolen spridits eller att det varit den tilltalade som spridit symbolen har åtal gällande hets mot folkgrupp avseende symboler i de allra flesta fall lett till fällande dom. Det anser vi i sig talar för att nuvarande reglering är ändamåls- enligt utformad. Det kan tilläggas att även på det tryck- och yttrande- frihetsrättsliga området har de allra flesta domarna varit fällande och det är utifrån den begränsade domstolspraxis som finns på det området svårt att överhuvudtaget se någon skillnad i bedömningen jämfört med avgöranden på brottsbalksområdet.
När den tilltalade har frikänts, avseende hela eller del av åtalet, har det ofta varit fråga om att symbolen inte spridits eller att domstolen inte ansett det visat att det varit den tilltalade som spridit symbolen. Dessa frikännande domar kan inte ge stöd för att en ändring eller kom-
127
Överväganden |
SOU 2019:27 |
plettering av bestämmelserna om hets mot folkgrupp skulle vara på- kallad. Härutöver har frikännande domar meddelats främst när det inte ansetts visat att den tilltalade haft uppsåt att uttrycka missaktning för någon skyddad grupp eller att symbolen sedd i sitt sammanhang inte utgjort hets mot folkgrupp. Eftersom straffansvar för hets mot folkgrupp innebär en inskränkning i yttrandefriheten följer det av Europadomstolens praxis att domstolen måste beakta det sammanhang i vilket symbolen har spridits (se kapitel 3 ovan, särskilt avsnitten 3.2.3 och 3.3.4). Detta innebär att alldeles oavsett om straffansvaret för hets mot folkgrupp utvidgas eller ett särskilt symbolförbud införs, behöver sammanhanget fortfarande beaktas.
Det är endast i några av de domar, meddelade under en dryg 20- årsperiod, som åtalet ogillats, helt eller delvis, på grund av att dom- stolen ansett att spridande av den aktuella symbolen inte inneburit hot eller missaktning. Redan av det begränsade antalet sådana domar bedömer vi att de knappast kan motivera en ändring eller komplet- tering av nuvarande straffrättsliga reglering. Det sagda förändras inte vid en närmare granskning av domarna. Dessa frikännande domar har rört följande symboler: solkors, örn tillsammans med vad som angavs vara två sammanflätade ”S” och viss text, kelterkors, siffrorna 18 och 28 tillsammans med dödskallar, sydstatsflagga, samt, som vi återkom- mer till närmare nedan, tyrruna. Det bör för det första noteras att detta rör bedömningar i enskilda tings- och hovrättsdomar. Dessa symboler – förutom solkorset och tyrrunan – har i andra domar och sammanhang bedömts utgöra hets mot folkgrupp. Att solkors i enstaka tingsrättsdomar och i visst sammanhang inte har bedömts utgöra hets mot folkgrupp kan svårligen motivera en lagändring.
Våra slutsatser ovan grundas på användande av symboler som har prövats i domstol och som därmed har åtalats av åklagare. Vi har i denna utredning – utöver beslut av JK – inte gått igenom beslut av åklagare för att undersöka vilken användning av vilka symboler som inte leder till åtal. Vår bedömning är emellertid att de flesta typer av rasistiska och liknande symboler (som begreppet har definierats i kapitel 4 ovan) som används har prövats av domstol. Det kan visserligen noteras att den flagga som ofta används av terrorgruppen Islamiska staten, av åklagare och JK, inte har bedömts utgöra hets mot folk- grupp. Den har därför inte prövats av domstol (se kapitel 4 ovan). Vi kan i detta sammanhang konstatera att Åklagarmyndigheten, i en promemoria som utgetts i syfte att ge vägledning till åklagare som
128
SOU 2019:27 |
Överväganden |
handlägger hatbrott, uppmanat åklagare att i förundersökningar an- gående bl.a. hets mot folkgrupp tänka offensivt och om det råder osäkerhet hur en gärning är att bedöma rättsligt bör åtal övervägas för att få en domstolsprövning i syfte att utveckla praxis (se Hatbrott, Åklagarmyndighetens
6.3.4Inte bara symboler med koppling till nationalsocialismen kan utgöra hets
Vi har vid vår genomgång av praxis kunnat konstatera att de flesta symboler som har prövats av domstol har en koppling till nationalsocia- lismen. Det kan därmed ifrågasättas om det straffbara området är eller uppfattas som begränsat till symboler med en sådan koppling.
HD:s dom i rättsfallet NJA 1996 s. 577 gällde visserligen sym- boler med en koppling till nationalsocialismen men avgörandet kan inte innebära något stöd för att endast spridande av sådana symboler kan vara straffbara som hets mot folkgrupp. Det finns tings- och hov- rättsdomar i vilka symboler utan koppling till nationalsocialismen har prövats och där också den tilltalade har fällts till ansvar. Vår genom- gång av praxis visar alltså att även symboler utan koppling till national- socialism kan vara straffbara som hets mot folkgrupp.
Vi kan notera att de flesta symboler som åtalas och därmed prövas av domstol ändå är sådana som har en koppling till nationalsocialismen. Huruvida det beror på att de flesta symboler med ett hetsbudskap har just en sådan koppling eller om det beror på något annat ger vår utredning inte svar på.
6.3.5Olika skäl men inte olika utgång
De flesta domstolsavgöranden har lett till samma utgång, dvs. den till- talade har dömts för hets mot folkgrupp. I denna bedömning, om ett användande av en viss symbol är straffbart, skiljer sig dock domsto- larnas resonemang i viss mån åt. Det gäller särskilt vad som egentligen krävs för att något ska utgöra missaktning och vi har närmare be- skrivit detta i kapitel 4 ovan. I några fall verkar domstolen ha utgått från att ett användande av en symbol i sig utgör hets mot folkgrupp utan hänsyn till omständigheterna i övrigt. Det finns som nämnts
129
Överväganden |
SOU 2019:27 |
endast ett avgörande från HD på området och sett till praxisen där- efter kan domstolarna ha tolkat det avgörandet på olika sätt. I förläng- ningen kan det leda till en viss oklarhet i hur långt det straffbara om- rådet sträcker sig i rättstillämpningen. Det skulle i sig kunna tyda på ett behov av att förtydliga bestämmelserna om hets mot folkgrupp.
Vid övervägande om det verkligen finns ett sådant behov måste dock fler omständigheter beaktas. En sådan omständighet är att de flesta domstolsprövningar ändå har lett till samma slut, dvs. fällande dom. När det gäller ovan beskrivna resonemang – om att användande av en symbol i sig kan utgöra hets mot folkgrupp – så har det syn- sättet endast kommit till uttryck i några tings- och hovrättsdomar och då framför allt gällande hakkorset som får anses vara den mest kända och värdeladdade nationalsocialistiska symbolen. Det är där- med tveksamt om ett förtydligande av lagstiftningen skulle medföra någon förändring i rättstillämpningen och det är överhuvudtaget svårt att se vad i lagstiftningen som skulle behöva förtydligas. Dessutom måste de allmänna svårigheter med att ändra bestämmelserna om hets mot folkgrupp som vi har beskrivit ovan beaktas, såsom de nackdelar som följer av att ändra befintliga rekvisit som har funnits och tilläm- pats under lång tid. Sammantaget kan det som har beskrivits ovan, om domstolarnas något olika resonemang, inte motivera en ändring av lagstiftningen.
6.3.6Olika bedömning i fråga om krav på kännedom
En fråga som har uppkommit i några tings- och hovrättsdomar är om det för straffansvar för hets mot folkgrupp krävs att en symbols budskap är känt för en bredare allmänhet eller för de personer som symbolen har tillgängliggjorts, dvs. spridits till. I dessa, relativt få, domar synes domstolarna har gjort olika bedömning i denna fråga.
I lagtexten, i bestämmelserna om hets mot folkgrupp, finns inte något krav på kännedom. Några enstaka tings- och hovrättsdomar synes emellertid ge uttryck för att det är en förutsättning för straff- ansvar att en symbols budskap är allmänt känt. Samtidigt finns det andra underrättsavgöranden som ger uttryck för att det inte finns något krav på kännedom, vare sig hos allmänheten eller de personer som symbolen spridits till. I de allra flesta avgöranden som vi har gått igenom berörs dock frågan överhuvudtaget inte. Omfattningen
130
SOU 2019:27 |
Överväganden |
av domar där frågan uttryckligen har aktualiserats är alltså mycket begränsad och det gäller i än större utsträckning domar där åtalet har ogillats på grund av bristande kännedom om en symbols budskap. De kan därför inte motivera en ändrad lagstiftning, särskilt inte då den nuvarande lagstiftningen inte innehåller något uttryckligt krav på kännedom.
Härutöver kan följande kort nämnas (för en närmare diskussion se kapitel 4 ovan). Det finns inte något tydligt ställningstagande av HD i frågan som behandlats ovan. Frågan berördes dock något i rättsfallet NJA 1996 s. 577 och därefter i rättsfallen NJA 2005 s. 805 och NJA 2006 s. 467. De senare rättsfallen tyder på att det som är avgörande är vilken kännedom som de personer till vilka symbolen spridits måste anses ha om symbolens budskap. Även om frågan inte är helt klargjord finner vi att detta är en rimlig ordning som även har stöd i förarbetena till bestämmelserna om hets mot folkgrupp. För straffansvar får det därmed i vart fall anses tillräckligt att de personer som symbolen har spridits till måste anses ha haft kännedom om symbolens budskap.
6.3.7Tyrrunan kommer att prövas av domstol igen
Vi har noterat att diskussionerna om tillämpningsområdet för krimi- naliseringen av hets mot folkgrupp och hur användandet av rasistiska och liknande symboler bör bedömas straffrättsligt framför allt har gällt tyrrunan. Tyrrunan är en fornnordisk runa som uppges stå för bl.a. kamp och seger. Den användes i
Tyrrunan har endast bedömts i ett domstolsavgörande (en dom som meddelades av Hovrätten för Nedre Norrland hösten 2018). I det avgörandet gjorde åklagaren endast gällande att tyrrunan har en kopp- ling till den nationalsocialistiska rörelsen men lade inte fram någon utredning för att styrka detta. Domstolen, som inte heller ansåg att en sådan koppling är allmänt känd, ogillade åtalet. Det går inte av domen att bedöma om utgången hade blivit en annan, dvs. om sprid- ning av tyrrunan hade bedömts som hets mot folkgrupp, om det hade presenterats bevisning som styrkt symbolens koppling till den national-
131
Överväganden |
SOU 2019:27 |
socialistiska rörelsen. I en pågående rättegång vid Göteborgs tings- rätt har åklagaren väckt ett omfattande åtal gällande bl.a. användande av tyrrunan och i det målet har det åberopats bevisning om hur sym- bolen användes under andra världskriget.
Domstolspraxis gällande tyrrunan är alltså mycket begränsad. Det är vår bedömning att varken lagtexten eller de uttalanden som gjordes i rättsfallet NJA 1996 s. 577 hindrar att en domstol i det enskilda fallet kan bedöma att användande av tyrrunan i visst sammanhang och utförande är att anse som hot mot eller missaktning för viss skyddad grupp. Bedömningen av en symbol, såsom tyrrunan, kan även för- ändras med tiden eftersom bedömningen ska göras utifrån rådande värderingar i samhället.
JK har till skillnad mot domstolarna haft att bedöma tyrrunan vid ett stort antal tillfällen och har i samtliga fall bedömt att symbolen inte utgör tryck- eller yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp. JK:s bedömningar görs dock på det grundlagsskyddade området och JK har att förhålla sig till de särskilda förutsättningar som gäller på det området. Detta innebär bl.a. att JK inte på samma sätt som vid en prövning på brottsbalksområdet kan beakta det sammanhang i vilket symbolen förekommer, vilket vi återkommer till i nästa avsnitt. Det kan vara en förklaring till JK:s bedömningar. Dessutom kan JK:s bedömningar, i likhet med domstolarnas, komma att förändras över tid t.ex. om värderingarna i samhället ändras eller om uppfattningen eller kännedomen om en symbol och dess budskap ändras.
6.3.8JK:s bedömningar kan förklaras av det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regelsystemet
JK har meddelat ett stort antal beslut som gäller hets mot folkgrupp avseende symboler. Det kan konstateras att när JK väcker åtal i denna typ av mål leder det i de allra flesta fall till fällande dom. Det är dock få anmälningar som leder till åtal. I vart fall vid en jämförelse mellan enstaka domar avseende brottsbalksbrottet hets mot folkgrupp och beslut av JK finns det skillnader vid bedömningen av vilka symboler och sammanhang som kan utgöra hets mot folkgrupp. Detta synes dock, åtminstone väsentligen, kunna förklaras av de särskilda förut- sättningarna som det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regelsystemet innebär. Detta innebär framför allt att JK, till skillnad från vad som
132
SOU 2019:27 |
Överväganden |
gäller på brottsbalksområdet, inte kan beakta omständigheter utan- för det yttrande som är föremål för prövning (se t.ex. JK:s beslut den 10 november 2017, dnr
6.3.9Den nuvarande regleringen är ändamålsenlig
Utifrån vår genomgång av domstolarnas och JK:s praxis avseende straffansvaret för hets mot folkgrupp i fråga om symboler är det vår bedömning att den nuvarande regleringen är ändamålsenligt utformad.
Bestämmelserna om hets mot folkgrupp har i praxis fått ett vid- sträckt tillämpningsområde. Sedan HD:s avgörande i NJA 1996 s. 577 står det klart att symboler kan omfattas av bestämmelserna. Det är vidare ett relativt stort antal olika symboler som har prövats i praxis och inte bara symboler med koppling till nationalsocialismen. Med undantag för rena bevisfrågor, t.ex. om den tilltalade spridit en viss symbol, har de allra flesta åtal för spridande av rasistiska och liknande symboler lett till fällande dom. Vi anser inte heller att praxis beträf- fande tyrrunan kan medföra en annan bedömning, varvid vi beaktar att den symbolen för närvarande är föremål för domstolsprövning.
6.4Bör den straffrättsliga regleringen i fråga om symboler förtydligas eller kompletteras?
Bedömning: Det saknas skäl att genomföra några förändringar i den nuvarande straffrättsliga regleringen av rasistiska och liknande symboler. Bestämmelserna om hets mot folkgrupp behålls oför- ändrade. Det bör inte heller införas något särskilt förbud mot offentlig användning av vissa symboler.
133
Överväganden |
SOU 2019:27 |
Vår sammantagna bedömning är att bestämmelserna om hets mot folkgrupp inte bör ändras och att det inte bör införas något särskilt förbud mot vissa symboler.
En ändring eller komplettering av den nuvarande straffrättsliga regleringen bör inte genomföras om det inte finns påtagliga behov av det. Bestämmelserna om hets mot folkgrupp innebär en inskränkning av yttrandefriheten och det finns ett intresse av att yttrandefriheten är så vidsträckt som möjligt. En eventuell nytta av att utvidga eller komplettera den straffrättsliga regleringen måste därför vägas mot detta intresse. En sådan förändring måste även vara förenlig med våra grundlagar och Europakonventionen. Härutöver måste mer allmänna nackdelar som kan följa av förändringar i befintliga regelsystem be- aktas, såsom att etablerade rekvisit byts ut eller tas bort.
Utifrån vår genomgång av domstolarnas och JK:s praxis har vi funnit att bestämmelserna om hets mot folkgrupp är ändamålsenligt utformade. Det finns därför inte något behov av att ändra eller kom- plettera den nuvarande regleringen. Denna bedömning grundar sig framför allt på att de flesta åtal har lett till fällande dom och att det endast är i några enstaka domar som den tilltalade frikänts på grund av att domstolen ansett att spridande av den aktuella symbolen inte inneburit hot eller missaktning. Det befintliga straffbara området får därmed bedömas som tillräckligt.
Vår bedömning överensstämmer därmed med den som regeringen tidigare har gjort. I samband med avskaffande av den s.k. uniforms- lagen ansåg regeringen att bestämmelserna om hets mot folkgrupp i praxis fått en vidsträckt tillämpning och kommit att omfatta i princip alla, även indirekta, uttryck för rasism eller främlingsfientlighet. Reger- ingen ansåg då att det inte fanns något behov av ett specifikt förbud, vid sidan av bestämmelserna om hets mot folkgrupp, mot att bära rasistiska symboler och liknande (se prop. 2001/02:59 s. 22 och 43).
Även om vi har funnit att den nuvarande straffrättsliga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler inte bör ändras eller kom- pletteras har vi under vårt arbete stött på några områden där det kan finnas utrymme för utveckling eller som annars kan vara värda att lyfta fram. Vi utvecklar våra tankegångar om detta kortfattat nedan.
Det verkar finnas ett behov av ökad kunskap om brottet hets mot folkgrupp och rasistiska och liknande symboler inom hela rättsväsen- det. Genom ökad kunskap skulle förutsättningarna för att tillämpa befintlig lagstiftning på ett mer enhetligt och korrekt sätt förbättras.
134
SOU 2019:27 |
Överväganden |
Som vi har lyft fram i bl.a. det här kapitlet finns det fördelar med att bestämmelserna om hets mot folkgrupp innehåller breda begrepp som missaktning och att tidigare bedömningar därmed kan omprövas uti- från bl.a. rådande värderingar i samhället. Tillämpningen av bestäm- melserna innebär dock även utmaningar. Vi har t.ex. noterat att rätts- väsendet, bl.a. Polismyndigheten, ibland tillmäter beslut av JK stor vikt även utanför det grundlagsskyddade området. Det bör härvid noteras att JK har att beakta de särskilda förutsättningar som gäller på det området och som i huvudsak innebär att JK inte har möjlighet att göra samma helhetsbedömning som vid en utredning av brottsbalksbrottet hets mot folkgrupp. En annan fråga, som vi har lyft fram i kapitel 4, är att det kan finnas anledning att se över hur gärningsbeskrivningarna utformas i mål om hets mot folkgrupp avseende symboler.
135
Bilaga 1
Kommittédirektiv 2018:61
Rasistiska symboler
Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2018
Sammanfattning av uppdraget
De senaste åren har extremistiska organisationer framför allt inom vit
En särskild utredare ska därför
•göra en genomgång av domstolarnas och Justitiekanslerns praxis avseende hur straffansvaret för hets mot folkgrupp hittills har till- lämpats i fråga om symboler,
•ta ställning till om den nuvarande straffrättsliga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler är ändamålsenligt ut- formad,
•överväga behovet av och förutsättningarna för att förtydliga eller komplettera dagens lagstiftning, och
•lämna författningsförslag om utredaren kommer fram till att lag- stiftningen bör ändras.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2019.
137
Bilaga 1 |
SOU 2019:27 |
Hets mot folkgrupp
Kriminaliseringen av hets mot folkgrupp …
Enligt regeringsformen har var och en rätt till yttrandefrihet och i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen finns ett särskilt skydd för tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i vissa andra medier. Detta betyder dock inte att vad som helst får uttryckas. Straffansvaret för hets mot folkgrupp är exempel på en begränsning av de nämnda friheterna.
Enligt 16 kap. 8 § brottsbalken är det straffbart som hets mot folkgrupp att i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Straffet är fängelse i högst två år. I ringa fall är straffet böter. Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.
Hets mot folkgrupp utgör även ett tryck- och yttrandefrihets- brott och är därigenom straffbart också om det begås genom tryckt skrift eller något annat grundlagsskyddat medium (7 kap. 4 § 11 tryck- frihetsförordningen och 5 kap. 1 § första stycket yttrandefrihets- grundlagen).
Straffansvaret för hets mot folkgrupp infördes 1948 och har änd- rats vid flera tillfällen, t.ex. 2003 när det utvidgades så att det även omfattar hot och uttryck för missaktning med anspelning på sexuell läggning. Regeringen har föreslagit att också könsöverskridande iden- titet eller uttryck ska läggas till i straffbestämmelserna. De ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 (prop. 2017/18:59). Riksdagen har som vilande antagit förslaget till ändring i tryckfrihetsförord- ningen och skjutit upp behandlingen av förslaget till ändring i brotts- balken till nästa riksmöte (bet. 2017/18:KU14 och 2017/18:KU16, rskr. 2017/18:281 och 2017/18:336).
138
SOU 2019:27 |
Bilaga 1 |
… har visat sig kunna tillämpas på många situationer …
Lagtexten preciserar inte vilka olika former av uttalanden och andra meddelanden som kan utgöra hets mot folkgrupp. Av förarbetena framgår dock att meddelanden inte behöver vara verbala utan även kan bestå i t.ex. gester eller bilder (prop. 1970:87s. 73). Genom rätts- praxis har det också klarlagts att det inte krävs att meddelandet uttryckligen innehåller något kränkande omdöme om en viss grupp. Exempelvis har Högsta domstolen konstaterat att texten ”Zigenare får ej beträda campingen” på en skylt vid infarten till en campingplats indirekt uttryckte ett omdöme om romers egenskaper och upp- trädande som måste anses nedsättande för folkgruppens anseende. Gärningen bedömdes som hets mot folkgrupp (NJA 1982 s. 128).
Rättsläget ansågs tidigare vara oklart när det gäller frågan om huruvida bärandet av vissa symboler är ett sådant uttryck som kan falla under straffansvaret. Att så kan vara fallet klargjordes dock i en dom från Högsta domstolen i ett mål där den åtalade bland män- niskor på allmän plats hade burit vissa märken på sin klädsel med anknytning till nationalsocialistiska rörelser. Genom att bära märkena
–som bl.a. föreställde den s.k. odalrunan samt en örn och en lager- krans – bland andra människor ansåg Högsta domstolen att den åtalade hade spridit ett budskap som uttryckte missaktning av män- niskor tillhörande andra folkgrupper än den nordiska (NJA 1996 s. 577).
Frågan om att införa ett särskilt straffsanktionerat förbud mot användning av vissa symboler har övervägts tidigare. Före 1996 års rättsfall föreslogs i departementspromemorian Förbud mot rasistiska symboler m.m. att lagen om förbud mot politiska uniformer skulle upphävas och ersättas med en ny straffbestämmelse i brottsbalken (Ds 1996:33). Enligt förslaget skulle det vara straffbart att, på ett sätt som är ägnat att väcka allmän anstöt, offentligt bära eller annars offentligt bruka symboler som kan förknippas med allvarlig för- följelse av en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller tros- bekännelse. Straffansvaret skulle inte omfatta den som gör sig skyl- dig till hets mot folkgrupp. Promemorian remissbehandlades men regeringen gjorde därefter, i kommittédirektiven Brottslighet med anknytning till vissa organisationer, m.m. (dir. 1998:66), bedöm-
139
Bilaga 1 |
SOU 2019:27 |
ningen att det med hänsyn till utgången i NJA 1996 s. 577 för när- varande inte fanns något behov av ett specifikt förbud mot att bära rasistiska symboler.
…men tillämpningen måste ta hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna
Lagstiftningen om hets mot folkgrupp innebär inte att varje uttryck för missaktning för en skyddad grupp är straffbelagt. Förarbetena betonar att hetsbrottet inte är avsett att hindra en fri och saklig debatt om de grupper som skyddas, och för straffbarhet krävs att det är fullt klart att uttalandet överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion (se senast prop. 2017/18:59 s. 41). Det kan i det enskilda fallet vara nödvändigt att överväga att inte döma för hets mot folkgrupp därför att omständigheterna är sådana att en fällande dom skulle strida mot grundlag eller den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grund- läggande friheterna (Europakonventionen).
Således har Högsta domstolen ogillat ett åtal sedan den med beaktande av Europadomstolens praxis funnit att en konventions- enlig tolkning av brottsbalksbestämmelsen om hets mot folkgrupp gav anledning till en mer restriktiv tillämpning än vad förarbetena gav uttryck för. Åtalet gällde nedsättande uttalanden om homo- sexuella som en pingstpastor gjort i en predikan under rubriken ”Är homosexualitet en medfödd drift eller onda makters spel med män- niskor” (NJA 2005 s. 805).
I ett annat avgörande fann Högsta domstolen att en konven- tionsenlig tillämpning av bestämmelsen tillät att de tilltalade dömdes för hets mot folkgrupp. De hade tillsammans och i samråd spridit ett hundratal flygblad på en skola. På flygbladen beskrevs homosexuali- tet som promiskuöst och som orsak till hiv och aids och det fanns ett påstående om att, som det uttrycktes i flygbladen, ”homosex- lobbyn” försöker avdramatisera pedofili (NJA 2006 s. 467). Fallet prövades av Europadomstolen som fann att den fällande domen innebar en inskränkning av yttrandefriheten men menade att inskränk- ningen inte varit oproportionerlig i förhållande till det legitima ändamålet och att de skäl som Högsta domstolen lagt till grund för åtgärderna varit relevanta och tillräckliga. Inskränkningen av ytt- randefriheten kunde därför av de nationella myndigheterna anses
140
SOU 2019:27 |
Bilaga 1 |
vara nödvändig i ett demokratiskt samhälle för att skydda andras goda namn och rykte samt rättigheter (Vejdeland m.fl. mot Sverige, dom den 9 februari 2012 i mål nr 1813/07).
Uppdraget att sammanställa praxis om hur straffansvaret för hets mot folkgrupp har tillämpats i fråga om symboler
De senaste åren har extremistiska organisationer framför allt inom vit
Detta har aktualiserat en debatt bl.a. om tillämpningsområdet för kriminaliseringen av hets mot folkgrupp och hur bärandet av rasistiska och liknande symboler bör bedömas straffrättsligt. Diskussionerna har framför allt gällt den s.k. tyrrunan som bl.a. har synts på fanor vid demonstrationer. Tyrrunan uppges stå för kamp och seger. Sym- bolen användes av Hitlers nazister och har efter andra världskriget fortsatt att användas av några av de mest militanta nazistiska organi- sationerna.
En förutsättning för ett väl fungerande, tryggt och demokratiskt samhälle är att det finns möjligheter att motverka hatbrott, något som förutsätter att lagstiftningen, t.ex. om hets mot folkgrupp, är ändamålsenligt utformad. Enligt regeringens mening finns det mot denna bakgrund behov av en genomgång av domstolarnas praxis för att få en bild av hur straffansvaret för hets mot folkgrupp hittills har tillämpats i fråga om symboler. Av intresse är bl.a. vilken typ av sym- boler domarna omfattar, hur domstolarna har resonerat vid bedöm- ningen av om bärandet av en viss symbol kan utgöra hets mot folk- grupp och hur andra omständigheter kring bärandet av symbolerna har vägts in i den bedömningen. Mot bakgrund av att Justitie- kanslern är ensam åklagare på tryck- och yttrandefrihetens område finns det anledning att låta en sådan genomgång omfatta också Justitiekanslerns beslut.
Utredaren ska därför
•göra en genomgång av domstolarnas och Justitiekanslerns praxis avseende hur straffansvaret för hets mot folkgrupp hittills har tillämpats i fråga om symboler.
141
Bilaga 1 |
SOU 2019:27 |
Uppdraget att överväga om den nuvarande straffrättsliga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler är ändamålsenligt utformad
Det är viktigt att lagstiftningen effektivt kan motverka sådana rasistiska och liknande uttryck som lagstiftningen om hets mot folk- grupp tar sikte på, även i de fall där uttrycken består i användning av symboler. Med utgångspunkt i praxisgenomgången finns det därför anledning att låta utredaren ta ställning till om den nuvarande straff- rättsliga regleringen är ändamålsenligt utformad i fråga om vissa symboler.
Det finns vidare skäl för utredaren att överväga behovet av och förutsättningarna för att förtydliga eller komplettera dagens lag- stiftning. Det krävs en noggrann avvägning mellan å ena sidan nyttan av att utvidga det straffbara området och å andra sidan intresset av en så vidsträckt tryck- och yttrandefrihet som möjligt. En utvidg- ning av det straffbara området måste vara förenlig med de krav som våra grundlagar uppställer och de krav som följer av Europakonven- tionen och andra internationella åtaganden.
Ett alternativ som utredaren kan överväga är att justera straff- ansvaret för hets mot folkgrupp i något avseende. En utgångspunkt är i så fall att tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp även fortsättningsvis bör motsvara brottsbalkens straffbestämmelse fullt ut.
Utredaren kan även överväga alternativet att införa ett särskilt förbud mot offentlig användning av vissa symboler som komple- ment till straffansvaret för hets mot folkgrupp. Ett sådant särskilt straffstadgande skulle kunna innebära en tydligare och mer ända- målsenlig avgränsning av det straffbara området. Det skulle också kunna ha ett viktigt signalvärde. Samtidigt måste det beaktas att en sådan reglering i betydande omfattning skulle komma att överlappa med straffansvaret för hets mot folkgrupp. Det är visserligen möjligt att undvika en dubbelreglering genom att låta straffansvaret omfatta endast sådana gärningar som faller utanför tillämpningsområdet för hetsbrottet, men en sådan lösning kan väntas medföra tillämpnings- svårigheter i fall där hetsbrottets räckvidd är oklar. Den kan också tänkas innebära att praxisbildningen kring hets mot folkgrupp hämmas.
142
SOU 2019:27 |
Bilaga 1 |
Det står utredaren fritt att föreslå att ett nytt straffstadgande ska gälla även på det område som skyddas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Utredaren ska därför
•ta ställning till om den nuvarande straffrättsliga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler är ändamålsenligt ut- formad,
•överväga behovet av och förutsättningarna för att förtydliga eller komplettera dagens lagstiftning, och
•lämna författningsförslag om utredaren kommer fram till att lag- stiftningen bör ändras.
Arbetets bedrivande och redovisning av uppdraget
Utredaren ska anmäla till Justitiedepartementet om han eller hon anser att det finns skäl att lämna förslag till ändring i tryckfrihetsförord- ningen så att det till stöd för utredarens arbete i så fall kan inrättas en referensgrupp med representanter för riksdagspartierna. För- slagens konsekvenser ska analyseras och redovisas enligt
Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2019.
(Justitiedepartementet)
143
Bilaga 2
Domstolspraxis
–hets mot folkgrupp enligt brottsbalken
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Göteborgs |
Tyrruna |
Pågår |
I detta, per den 1 mars 2019, pågående mål har |
tingsrätt, |
|
|
ett stort antal personer åtalats för att i samband |
B |
|
|
med en demonstration bl.a. burit kläder, fanor |
|
|
|
och sköldar med tyrrunan. Åtalet beskrivs när- |
|
|
|
mare i kapitel 4. |
Södertörns |
Hakkors och |
Fälld/ |
Åklagaren gjorde gällande att två av de till- |
tingsrätt, |
teckning av |
friad |
talade skulle ha hängt upp en banderoll med |
Hitler (även |
|
viss text, teckning av Adolf Hitler och ”nazistiska |
|
B |
Hitlerhälsning |
|
symboler” i form av bl.a. hakkors samt att hän- |
|
och texter) |
|
delsen filmats och spridits. Tingsrätten ogillade |
|
|
|
åtalet i den delen eftersom det inte ansågs |
|
|
|
utrett att det var de två tilltalade som hade satt |
|
|
|
upp banderollen. Dessa två tilltalade dömdes |
|
|
|
dock för hets mot folkgrupp (HMF) för att vid |
|
|
|
annat tillfälle ha gjort Hitlerhälsningar. Här- |
|
|
|
utöver påstod åklagaren att en av de tilltalade |
|
|
|
på ett internetforum skulle ha publicerat en bild |
|
|
|
där han gjorde en Hitlerhälsning framför en hak- |
|
|
|
korsflagga. Åtalet ogillades i den delen eftersom |
|
|
|
det inte ansågs bevisat att det var på hans |
|
|
|
profil som bilden hade lagts upp eller att det |
|
|
|
var han som hade lagt upp bilden. |
Göteborgs |
Bilder på Hitler |
Friad |
De tilltalade hade i en gruppkonversation, för deras |
tingsrätt, |
och andra med |
|
gymnasieklass, på Snapchat lagt upp bilder dels |
hakkors och |
|
på Adolf Hitler, dels på andra där dessa gör |
|
B |
Hitlerhälsning |
|
Hitlerhälsningar och/eller bär hakkors. Tings- |
|
|
|
rätten uttalade att bilderna måste bedömas i sitt |
|
|
|
sammanhang. De tilltalade angav att de lade |
|
|
|
upp bilderna för att delta i ett flöde av skämt. Av |
145
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
utredningen framgick det inte hur omfattande |
|
|
|
flödet var under perioden och inte heller i vilken |
|
|
|
ordning eller i vilket sammanhang i flödet som |
|
|
|
bilderna lades upp. Inte någon av bilderna eller |
|
|
|
sammanhanget ansågs ge intryck av att den som |
|
|
|
lagt ut bilden sympatiserar med eller vill föra |
|
|
|
fram nazistiska åsikter, utan kanske snarare att |
|
|
|
den personen vill driva med sådana åsikter eller |
|
|
|
med Hitler. Tingsrätten ansåg att bilderna sedda |
|
|
|
i sitt sammanhang inte kunde anses uttrycka |
|
|
|
missaktning och under alla förhållanden var de |
|
|
|
tilltalades uppsåt till detta inte bevisat. |
Hovrätten för |
Bilder på Hitler |
Fälld |
Den tilltalade hade på Twitter lagt ut fem bilder |
Övre Norrland, |
och Goebbels |
|
med text. Tingsrätten ansåg att samtliga bilder |
med texter, |
|
uttrycker missaktning för judar eller judendomen |
|
B |
hakkors och |
|
samt att det är känt att den nationalsocialistiska |
(Umeå |
davidsstjärna |
|
rörelsen, vars ledare var Adolf Hitler och propa- |
tingsrätt, |
m.m. |
|
gandaminister var Josef Goebbels, på 1930- och |
|
|
||
B |
|
|
övergrepp mot judarna vilka bottnade i idéer om |
|
|
|
rasöverlägsenhet och rashat. Tingsrätten ansåg |
|
|
|
att en bild på Goebbels, med text om utplånande |
|
|
|
av den judiska rasen, är hotfull, men uttrycker |
|
|
|
också missaktning för det judiska folket. Vidare |
|
|
|
angav tingsrätten att en bild föreställande Hitler |
|
|
|
med texten ”Adolf Hitler banade vägen, nu behöver |
|
|
|
vi bara kämpa! Nationalsocialism – Eller inget!”, |
|
|
|
framstår som hotfull men också, med angiven |
|
|
|
text, har ett klart inslag av missaktning för |
|
|
|
judarna. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. |
Ystads |
Hakkors, |
Fälld |
Den tilltalade dömdes för HMF för att på ett |
tingsrätt, |
överkryssad |
|
internetforum ha spridit sju bilder genom att |
davidsstjärna |
|
lägga ut dem på en profil på forumet. I gär- |
|
B |
och texter |
|
ningsbeskrivningen anges att bilderna har haft |
|
m.m. (tyrruna) |
|
följande utseende: En bild med bl.a. texten ”You |
|
|
|
are in a white nationalist zone”, en bild med |
|
|
|
bl.a. texten ”Raus” och en överkryssad davids- |
|
|
|
stjärna, en bild med bl.a. texten ”Death to zog” |
|
|
|
samt bilder föreställande bl.a. hakkors och andra |
|
|
|
symboler med koppling till nazismen. Av tings- |
|
|
|
rättens dom framgår att profilbilden föreställer |
|
|
|
tyrrunan och att det på ”väggen” finns en bild |
|
|
|
på en person med en grön och vit fana med tyr- |
|
|
|
runan. Av tingsrättens dom framstår det dock som |
|
|
|
att tyrrunan inte omfattades av åtalet. Beträffande |
146
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
de bilder som omfattades av åtalet uttalade |
|
|
|
tingsrätten att bilderna, och de till dessa tillhör- |
|
|
|
ande texterna, har ett sådant innehåll att de går |
|
|
|
att koppla till nazismen och ger helt klart uttryck |
|
|
|
för missaktning av judar och andra människor |
|
|
|
tillhörande andra folkgrupper än den nordiska. |
Eskilstuna |
Hakkors och SS |
Fälld |
Den tilltalade hade lagt upp två flaggor, varav |
tingsrätt, |
|
(ringa) |
en med hakkors och en med två sigrunor, till för- |
|
|
säljning på sitt försäljningsbord på en marknad. |
|
B |
|
|
Tingsrätten fann att förfarandet var ett uttryck |
|
|
|
för missaktning eftersom ”de symboler som fram- |
|
|
|
ställs på flaggorna i sig är så intimt förknippade |
|
|
|
med de brott som nazisterna gjorde sig skyldiga |
|
|
|
till under förintelsen att redan uppvisande av |
|
|
|
symbolerna i sig utan tvekan kunnat kopplas till |
|
|
|
en sådan åsiktsriktning som utgör ett uttryck för |
|
|
|
missaktning för folkgrupp”. Gärningen bedömdes |
|
|
|
som ringa brott med hänsyn till att det rört sig |
|
|
|
om två flaggor med symboler som tagits bort |
|
|
|
från försäljningsbordet efter påpekande. |
|
|
|
|
Jönköpings |
Hakkors och SS |
Fälld |
Den tilltalade åtalades för att ha burit en keps |
tingsrätt, |
(även text) |
|
med nationalsocialistiska symboler, bl.a. hak- |
|
|
kors. Han hade även på Twitter postat ett inlägg |
|
B |
|
|
med texten ”Jag har nog världens finaste bord” |
|
|
|
och en bild på ett bord med en flagga som inne- |
|
|
|
höll hakkors och |
|
|
|
inlägg med ett fotografi av en flagga som inne- |
|
|
|
höll ett hakkors och |
|
|
|
you like my flag?”. Tingsrätten ansåg att hak- |
|
|
|
korset på kepsen och inläggen på Twitter ut- |
|
|
|
tryckte sådan missaktning för andra folkgrupper |
|
|
|
som anges i bestämmelsen om HMF. I frågan om |
|
|
|
uppsåt uttalade tingsrätten att inläggen, sedda |
|
|
|
i sitt sammanhang och i ljuset av varandra, |
|
|
|
tyder på att den tilltalade velat föra fram ett |
|
|
|
budskap som uttrycker missaktning för andra |
|
|
|
folkgrupper. Den tilltalade fälldes även för andra |
|
|
|
skriftliga och muntliga yttranden. |
147
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Linköpings |
Hakkors |
Fälld |
Den tilltalade hade sprayat hakkors på en bygg- |
tingsrätt, |
|
|
nad. Tingsrätten uttalade att hakkors förknippas |
|
|
med den nationalsocialistiska rörelsen och Tredje |
|
B |
|
|
riket och har i praxis ansetts utgöra HMF. Genom |
|
|
|
att klottra en symbol med sådant budskap an- |
|
|
|
sågs den tilltalade ha gjort sig skyldig till HMF. |
|
|
|
Gärningen bedömdes som brott av den s.k. normal- |
|
|
|
graden med hänsyn till platsen (bygdegårdsföre- |
|
|
|
ning), storleken på symbolen samt den tid som |
|
|
|
den varit synlig och den spridning som den fått. |
Uppsala |
Bilder på |
Fälld/ |
tingsrätt, |
Hitler, hakkors, |
friad |
överstruken |
|
|
B |
davidsstjärna |
|
|
och nidbilder |
|
|
m.m. |
|
Den tilltalade dömdes för att vid 22 tillfällen (åtalet omfattade 23 tillfällen) på ett internet- forum spridit meddelanden som bedömdes som HMF. Meddelandena avsåg framför allt olika texter, bl.a. citat av Adolf Hitler, men även bild- språk och symboler, såsom nidbilder/ karikatyrer av judar, överstruken davidsstjärna och hakkors. Åtalet ogillades i den del där det avsåg en bild på Hitler med en hakkorsbindel och citat bl.a. om att nationalsocialisterna avser att förstöra det kapi- talistiska systemet. Tingsrätten angav att citatet riktade sig mot kapitalister, vilket inte kan ses som en folkgrupp. Inte heller ansågs citatet i kombination med bilden på Hitler uttrycka miss- aktning för en sådan folkgrupp. Däremot bedömdes flera andra bilder på Hitler tillsammans med text, hakkors eller Hitlerhälsning som HMF.
Hovrätten för |
Tyrruna, |
Fälld/ |
Den tilltalade åtalades för elva inlägg på en Face- |
Nedre |
knuten hand, |
friad |
booksida, bl.a. bilder på tyrrunan, med och utan |
Norrland, |
och bild på |
(ringa) |
text och knuten hand, och foto på Hitler. Åklagaren |
Hitler, över- |
|
gjorde gällande att tyrrunan har en stark koppling till |
|
B |
korsad regn- |
|
den nationalsocialistiska rörelsen men presenterade |
(Ångerman- |
bågsflagga |
|
inte något material till stöd för det. Med hänsyn |
lands |
m.m. |
|
härtill och till att hovrätten inte ansåg att tyrrunans |
tingsrätt, |
|
|
närmare koppling till den nationalsocialistiska |
|
|
rörelsen är allmänt känd kunde bilderna på tyr- |
|
B |
|
|
runan inte ge stöd för åtalet för HMF (inte heller |
|
|
|
tingsrätten fällde i denna del). Hovrätten ansåg |
|
|
|
inte heller att texterna eller bilden på en knuten |
|
|
|
hand i anslutning till tyrrunan i sig var sådana att |
|
|
|
de utgör HMF. Härutöver ansåg hovrätten att |
|
|
|
enbart en bild på Hitler i sig normalt inte bör |
|
|
|
innebära att missaktning uttrycks. Däremot |
|
|
|
bedömdes en överkorsad regnbågsflagga med |
|
|
|
viss text, sedd tillsammans med bl.a. en bild på |
148
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
Hitler, som hets mot homosexuella. Domen redo- |
|
|
|
visas närmare i kapitel 4. |
Malmö |
Örn med ut- |
Fälld |
Den tilltalade hade på en personbil haft ett |
tingsrätt, |
slagna vingar |
(ringa) |
klistermärke utvisande angivna symboler. Tings- |
på en krans |
|
rättens domskäl är korta och av dessa framgår i |
|
B |
innehållande |
|
huvudsak endast att märket innefattar missakt- |
|
ett hakkors |
|
ning för andra folkgrupper. |
|
|
|
|
Stockholms |
Hakkors |
Fälld |
Den tilltalade åtalades och dömdes för att ha |
tingsrätt, |
|
|
klottrat hakkors. Domskälen är mycket kort- |
|
|
fattade och i dem anges i huvudsak att den |
|
B |
|
|
tilltalade haft insikt om att hakkorset är en |
|
|
|
symbol som uttrycker missaktning. |
|
|
|
|
Hovrätten för |
Hakkors med |
Fälld |
Den tilltalades hade på sin garageport haft hak- |
Västra |
och utan text, |
|
kors med viss text, på sin brevlåda haft hakkors |
Sverige, |
järnkors, SS |
|
samt på ett fordon haft hakkors och viss text. |
och bild på |
|
Vid ett senare tillfälle hade han på sin garage- |
|
B |
Leon Degrelle |
|
port haft viss text samt vid ytterligare ett senare |
(Halmstads |
m.m. |
|
tillfälle på sin brevlåda haft en bild på |
tingsrätt, |
|
|
ralen Leon Degrelle och viss text, ett järnkors och |
|
|
en |
|
B |
|
|
symbolerna och bilderna måste uppfattas som |
|
|
|
en hyllning till Adolf Hitler och nationalsocialis- |
|
|
|
men och att de därmed uttrycker missaktning för |
|
|
|
bl.a. judar och romer med anspelning på ras, |
|
|
|
etniskt ursprung och trosbekännelse. Hovrätten |
|
|
|
fastställde tingsrättens dom. |
Vänersborgs |
Dödskalle med |
Friad |
Den tilltalade hade på sin jacka haft en pin med |
tingsrätt, |
siffrorna 18 |
|
en dödskalle, under vilken det fanns en symbol |
och 28 samt |
|
följt av ”18”. På jackans krage fanns en död- |
|
B |
påstått |
|
skalle, på en bakgrund i form av en röd kvadrat |
|
hakkors |
|
som åklagaren påstod utgjorde ett hakkors, och |
|
|
|
”28”. Tingsrätten angav att hakkors är ett |
|
|
|
sådant meddelande som är förbjudet att sprida |
|
|
|
enligt bestämmelsen om HMF, men att den |
|
|
|
aktuella symbolen inte med tillräcklig tydlighet |
|
|
|
kunde anses utgöra en avbildning av ett hak- |
|
|
|
kors. Frågan var då om de två dödskallarna med |
|
|
|
siffror otvetydigt gav en koppling till en viss |
|
|
|
åsiktsriktning. Det vore enligt tingsrättens |
|
|
|
bedömning att gå för långt att anse att siffer- |
|
|
|
kombinationerna som sådana är otvetydigt |
|
|
|
kopplade till en viss åsiktsriktning. Inte heller |
|
|
|
vid en sammantagen bedömning av symbolerna |
|
|
|
och tilltalads klädsel i övrigt ansågs en sådan |
|
|
|
koppling finnas. |
149
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Stockholms |
Solhjul, |
Fälld |
Den tilltalade åtalades för att ha målat symboler |
tingsrätt, |
hakkors och |
(ringa) |
som solhjul, hakkors och järnkors på sin hund och |
järnkors |
|
därefter gått omkring med hunden. Tingsrätten, |
|
B |
|
|
som fann det styrkt att hakkors och järnkors var |
|
|
|
målade på hunden (inget sägs uttryckligen om |
|
|
|
solhjul), angav att hakkors och järnkors var fre- |
|
|
|
kvent använda i |
|
|
|
koppling till Tredje riket. Dessa symboler, sedda |
|
|
|
tillsammans, anses vara starkt sammankopplade |
|
|
|
med tankar om rasöverlägsenhet och förföljelse |
|
|
|
och utrotning av bl.a. människor med judisk här- |
|
|
|
komst. Gärningen bedömdes som ringa brott p.g.a. |
|
|
|
att symbolerna inte fått någon större spridning. |
Hovrätten för |
Dödskalle |
Fälld |
Den tilltalade hade, under en intervju med Nord- |
Övre Norrland, |
|
(ringa) |
front Media, burit en dödskalle (en s.k. Totenkopf) |
|
|
på jackärmen. Tingsrätten uttalade att dödskallar |
|
B |
|
|
är urgamla symboler som används i andra sam- |
(Luleå |
|
|
manhang men att denna variant är en specifik, |
tingsrätt, |
|
|
särskilt utformad, symbol för SS. Sett för sig själv, |
|
|
och satt i samband med intervjun, där den till- |
|
B |
|
|
talade bl.a. talar om ”överlagt mord på national- |
|
|
|
staten” och ”det egna folket och rasen”, utgör |
|
|
|
märket en klar och otvetydig hänsyftning till |
|
|
|
Tredje riket och specifikt SS, som i det allmänna |
|
|
|
medvetandet är oupplösligt förknippat med mass- |
|
|
|
utrotning av främst människor av judisk härkomst. |
|
|
|
Brottet bedömdes som ringa eftersom det inte |
|
|
|
visats att meddelandet fått någon större sprid- |
|
|
|
ning. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. |
|
|
|
|
Eskilstuna |
Örn med |
Fälld |
Den tilltalade hade på ett socialt nätverk lagt |
tingsrätt, |
hakkors |
|
upp en bild av sig själv med en |
|
|
kors. Av domskälen framgår att hakkorset fanns |
|
B |
|
|
i en krans som bärs upp av en örn. Tingsrätten |
|
|
|
uttalade att bilden med en örn tillsammans med |
|
|
|
hakkorset förknippas starkt med Tredje riket och |
|
|
|
|
|
|
|
för missaktning mot folkgrupper med syftning på |
|
|
|
deras ras, hudfärg och trosbekännelse. |
Attunda |
”KKK” (även |
Fälld |
Den tilltalade hade på sin bil haft två klister- |
tingsrätt, |
annan text) |
(ringa) |
märken med texterna ”Arbeit macht frei” respek- |
|
|
tive ”The KKK wants you”. Tingsrättens domskäl |
|
B |
|
|
är kortfattade och av dem framgår i huvudsak |
|
|
|
att klistermärkena uttrycker missaktning för |
|
|
|
andra folkgrupper med anspelning på bl.a. ras, |
|
|
|
etniskt ursprung och/eller trosbekännelse. |
|
|
|
|
150
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Sundsvalls |
Hakkors |
Fälld |
Den tilltalade hade ritat hakkors i en skola. Hon an- |
tingsrätt, |
|
(ringa) |
gav att det hon ritat har ursprung i religiösa sym- |
|
|
boler. Tingsrätten anförde att hakkorset användes |
|
B |
|
|
som symbol av nationalsocialisterna i Tyskland |
|
|
|
under |
|
|
|
veterligt att symbolen hos nazismen var högervänd |
|
|
|
och förekom både lutad och rakt uppställd. Vidare |
|
|
|
uttalades att ”hakkorset och solkorset har en nära |
|
|
|
anknytning”. I övrigt hänvisades till NJA 1996 s. 577 |
|
|
|
och bl.a. att HD angett att hakkorset i dag får |
|
|
|
anses vara starkt förknippat med inte bara nazismen |
|
|
|
utan även med idéer om rasöverlägsenhet och ras- |
|
|
|
hat samt att det numera även förknippas med en |
|
|
|
allmän nedvärdering av andra folkgrupper än den |
|
|
|
nordiska. Den tilltalade ansågs ha insett att hon |
|
|
|
spridit sådant budskap och vad hon anfört om |
|
|
|
förekomsten av en liknande symbol inom hinduismen |
|
|
|
ändrade inte den bedömningen. Brottet bedömdes |
|
|
|
som ringa p.g.a. att symbolen tagits bort efter kort |
|
|
|
tid och gärningen inte innefattat något hot. |
Hovrätten för |
Hakkors |
Fälld/ |
Övre Norrland, |
(och texter) |
friad |
|
|
|
B |
|
|
(Skellefteå |
|
|
tingsrätt, |
|
|
|
|
|
B |
|
|
Den tilltalade hade klottrat hakkors och texter. Han fälldes i hovrätten för texterna men friades avseende hakkorset. Att klottra nazistiska sym- boler ansågs kunna utgöra HMF, men en bedöm- ning måste göras till det sammanhang där sym- bolen förekommer. Hovrätten bedömde att hak- korset snarast bör ses som en förstärkning av påståendet om att en rektor skulle vara nazist, än som en fristående nazistisk symbol ägnad att sprida hot och missaktning mot vissa folk- grupper. I sitt sammanhang ansågs hakkorset därför inte utgöra HMF. (Tingsrätten hade ogillat åtalet för HMF i sin helhet eftersom det inte ansågs visat att den tilltalade haft avsikt att sprida uttryck för missaktning för en skyddad grupp.)
Malmö |
Hakkors |
Fälld |
Den tilltalade hade ritat hakkors. Tingsrätten |
tingsrätt, |
|
(ringa) |
anförde att även om symbolen i vissa kulturer |
|
|
har andra betydelser, är den i vårt samhälle |
|
B |
|
|
starkt förknippad med nazismen och detta kan |
|
|
|
inte ha undgått den tilltalade. Han ansågs ha |
|
|
|
uttryckt missaktning för den judiska folk- |
|
|
|
gruppen. Brottet bedömdes som ringa bl.a. |
|
|
|
eftersom symbolen ritats med krita som inte |
|
|
|
synts särskilt starkt. |
151
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Jönköpings |
Ordet ”neger” |
Friad |
Den tilltalade hade via Snapchat skickat ordet |
tingsrätt, |
och tre apor |
|
”neger” och tre apor. Tingsrätten uttalade att |
|
|
även om det nämnda ordet inte i sig är tillräck- |
|
B |
|
|
ligt för att utgöra brott så är ordet i förening |
|
|
|
med |
|
|
|
för missaktning. Den tilltalade friades eftersom |
|
|
|
det var osäkert hur många personer som med- |
|
|
|
delandet skickats till och det därför inte var |
|
|
|
visat att kravet på spridning var uppfyllt. |
Hovrätten för |
Hakkors |
Friad |
Den tilltalade, som var 15 år, hade lagt upp |
Västra |
|
|
bilder på Instagram på en person med hakkors i |
Sverige, |
|
|
pannan. Hovrätten uttalade att hakkorset är |
|
|
starkt förknippat med den nationalsocialistiska |
|
B |
|
|
ideologin och att publicering av hakkors under |
(Göteborgs |
|
|
vissa förhållanden kan utgöra sådant uttryck för |
tingsrätt, |
|
|
missaktning som är straffbart. Den tilltalade |
|
|
friades eftersom det inte ansågs visat att han |
|
B |
|
|
hade uppsåt att uttrycka missaktning för någon |
|
|
|
folkgrupp, varvid beaktades att bilderna varit |
|
|
|
publicerade under kort tid, att syftet med |
|
|
|
publiceringen varit att kränka annan person och |
|
|
|
att det inte framkommit att han hade national- |
|
|
|
socialistiska värderingar. (Vid tingsrätten hade |
|
|
|
den tilltalade dömts för HMF.) |
|
|
|
|
Mora |
Hakkors |
Fälld |
Den tilltalade åtalades för att han i ett stort |
tingsrätt, |
och andra |
|
antal inlägg på Twitter gett uttryck bl.a. för att |
symboler samt |
|
judarna bör utrotas och att afrikanska folk- |
|
B |
nidbilder av |
|
grupper och judar inte har rätt att leva samt för |
|
judar och |
|
att ha publicerat dels hakkors och andra sym- |
|
afrikanska |
|
boler med anknytning till förintelsen och nazis- |
|
folkgrupper |
|
men, dels nidbilder föreställande judar och |
|
|
|
afrikanska folkgrupper. Tingsrättens domskäl |
|
|
|
innehåller endast ett kort konstaterade om att |
|
|
|
den tilltalades erkännande stöds av den bevis- |
|
|
|
ning som åklagaren åberopat samt att åtalet |
|
|
|
därmed är styrkt. |
152
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Hovrätten för |
Järnkors |
Fälld/ |
Den tilltalade åtalades för att ha burit angivna |
Västra |
med hakkors |
friad |
symboler samt för Hitlerhälsningar och rasistiska |
Sverige, |
och enbart |
|
uttalanden. Tingsrätten ansåg inte att det var |
hakkors (även |
|
visat att den tilltalade burit symbolerna synligt |
|
B |
Hitlerhälsning |
|
och åtalet ogillades därför i den delen. Han |
(Värmlands |
och uttalanden) |
|
dömdes för HMF för Hitlerhälsningar och |
tingsrätt, |
|
|
rasistiska uttalanden. HMF var inte uppe till |
|
|
prövning i hovrätten. |
|
B |
|
|
|
Svea hovrätt, |
Hakkors (och |
Fälld/ |
”sieg heil”) |
friad |
B
De tilltalade åtalades för att ha uttalat ”sieg heil” och ritat hakkors. Tingsrätten ansåg att det inte var visat att de tilltalade hade ritat hakkors, varför de frikändes i den delen. De dömdes för att ha uttalat ”sieg heil”. Endast en av de till- talade överklagade och åtalet såvitt det avsåg hakkors kom inte att prövas av hovrätten. Hov- rätten frikände den tilltalade som överklagat även för uttalandet eftersom det inte ansågs visat att det spritts på sätt krävs för ansvar.
Göta hovrätt, |
Hakkors, |
Friad |
Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade |
SS m.m. |
|
klottrat nazistiska symboler såsom hakkors och |
|
B |
|
|
|
(Skaraborgs |
|
|
rätten fann att det inte var styrkt att den till- |
tingsrätt, |
|
|
talade klottrat symbolerna. (Även tingsrätten |
|
|
hade frikänt den tilltalade i denna del.) |
|
B |
|
|
|
Västmanlands |
Hakkors |
Friad |
Den tilltalade hade tillhandahållit ett stort antal |
tingsrätt, |
och SS |
|
föremål för försäljning på en marknad och |
|
|
åtalades för vissa av föremålen. Vid tingsrätten |
|
B |
|
|
hördes ett sakkunnigt vittne om hakkorsets bety- |
|
|
|
delse och nationalsocialismens ideologi. Tings- |
|
|
|
rätten bedömde att vissa av de föremål som |
omfattades av åtalet uppenbart saknade anknyt- ning till Tredje riket eller den nationalsocia- listiska ideologin (t.ex. en skylt från ett piano tillverkat i tiden innan Tredje riket existerade). Några få av föremålen hade dock en sådan koppling, då dessa bl.a. innehöll hakkors och SS- märkning. Det ansågs klart att hakkorset som symbol – i vart fall i västerlandet och i vart fall ställt på högkant – är så intimt förbundet med nämnda ideologi att ett exponerande av det i sig kan utgöra spridning av ett budskap som kan föranleda ansvar för HMF. Den tilltalade hade dock inte någon nazistisk övertygelse och som det
153
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
får förstås bedömde tingsrätten att han inte haft |
|
|
|
direkt eller indirekt uppsåt att sprida nazistiska |
|
|
|
idéer. Inte heller ansågs han ha varit likgiltig till |
|
|
|
spridande av sådant budskap eftersom han inte |
|
|
|
på ett iögonfallande eller påträngande sätt |
|
|
|
exponerat föremålen. Rätten angav att han därför |
|
|
|
inte hade spritt någon ideologisk uppfattning som |
|
|
|
träffas av straffbestämmelsen för HMF. |
Svea hovrätt, |
Tecknad |
Friad |
Den tilltalade åtalades för att på Twitter ha lagt |
nidbild av en |
|
ut angiven symbol och viss text. Tingsrätten, |
|
B |
judisk man |
|
som fann åtalet styrkt, angav att symbolen |
(Falu |
(även text) |
|
anknyter till nazistiska idéer om förakt och hat |
tingsrätt, |
|
|
mot judar såsom ondskefulla personer som |
|
|
infiltrerar samhället och som utgör ett hot mot |
|
B |
|
|
den egna nationaliteten samt att symbolen |
|
|
|
uppmuntrar till hotfullhet mot den judiska |
|
|
|
gruppen. Hovrätten ogillade åtalet eftersom det |
|
|
|
inte ansågs bevisat att det var den tilltalade |
|
|
|
som hade lagt ut bilden och skrivit texten. |
|
|
|
|
Borås |
Hakkors och |
Fälld |
Den tilltalade hade redigerat sin profilbild på |
tingsrätt, |
s.k. Hitler- |
(ringa) |
Skype genom att lägga till angivna symboler. |
mustasch |
|
Tingsrätten uttalade att hakkors och Hitler- |
|
B |
|
|
mustasch är symboler som är starkt förknippade |
|
|
|
med nazismen och de illdåd som utfördes under |
|
|
|
det förra seklet. Tingsrätten fann även att den |
|
|
|
tilltalade varit väl införstådd med symbolernas |
|
|
|
värdeladdning och att dessa spridits på sätt |
|
|
|
som krävs för ansvar. Brottet bedömdes som |
|
|
|
ringa bl.a. eftersom det varit fråga om |
|
|
|
begränsad spridning och handlandet delvis |
|
|
|
kunde förklaras av ungdomligt oförstånd. |
Hovrätten över |
Flera bilder, |
Fälld/ |
Skåne och |
t.ex. män i |
friad |
Blekinge, |
hängsnaror |
|
(även texter) |
|
B
Två tilltalade åtalades för flera bilder och texter på skyltar, affischer, bloggar och tavlor. En tilltalad fälldes för en bild på en affisch och tavla med foton av huvudena på tre namngivna mörkhyade män i snaror, avbildade som ”streckgubbar” samt texten
154
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
som skulle kunna uppfattas av en utomstående |
|
|
|
betraktare utan föregående kunskaper om syftet |
|
|
|
med bilden. Han friades för samma bild som |
|
|
|
hade publicerats på en blogg eftersom hovrätten |
|
|
|
godtog att han velat redovisa vad som hänt |
|
|
|
honom och att det inte var visat att avsikten |
|
|
|
varit att sprida missaktning. Han dömdes även |
|
|
|
för en bild av ett stiliserat svart ansikte (Fazers |
|
|
|
tidigare logotype för lakrits) med en lakritspipa i |
|
|
|
munnen och texten ”This is not a cracknigger or |
|
|
|
is it?”. Hovrätten ansåg inte att de kränkande |
|
|
|
meddelandena skyddades av yttrandefriheten, |
|
|
|
eftersom en förutsättning för sådant skydd |
|
|
|
angavs vara att meddelandet bidrar till att |
|
|
|
skapa en saklig debatt som kan leda till fram- |
|
|
|
steg i umgänget mellan människor. Båda till- |
|
|
|
talade friades för en bild av en chokladboll med |
|
|
|
ögon och ledsen mun med texten ”Sluta kränk |
|
|
|
mej jag ingen neger”, då den kunde syfta på den |
|
|
|
debatt som förts om bakverkets namn. |
Hovrätten över |
Hakkors |
Fälld |
Den tilltalade hade ritat hakkors på sopskjul. |
Skåne och |
|
(ringa) |
Tingsrätten uttalade det av praxis framgår att |
Blekinge, |
|
|
spridandet av hakkors i sig utgör HMF. Ett |
|
|
hakkors är väl förknippat med nazism och till de |
|
B |
|
|
med nazismen förbundna idéerna om rashat och |
(Hässleholms |
|
|
förakt för vissa folkgrupper och detta ansågs |
tingsrätt, |
|
|
den tilltalade ha insett. Brottet bedömdes som |
|
|
ringa eftersom handlandet skett utan närmare |
|
B |
|
|
planering och symbolen varit synlig kort tid. |
|
|
|
Hovrätten fastställde tingsrättens dom. |
Värmlands |
Hakkors |
Friad |
Den tilltalade åtalades för att ha klottrat hak- |
tingsrätt, |
|
|
kors. Tingsrätten fann att det inte var styrkt att |
|
|
det var hon som hade klottrat symbolen. |
|
B |
|
|
|
Göteborgs |
”SS- |
Friad |
Den tilltalade åtalades för att ha visat ”SS- |
tingsrätt, |
tatueringar” |
|
tatueringar” på armarna, samtidigt som han höll |
|
|
en svensk flagga. Tingsrätten angav att tatuer- |
|
B |
|
|
ingarna varit synliga på väg till en manifesta- |
|
|
|
tion, men inte under manifestationen. Att enbart |
|
|
|
bära kroppstatueringar – vilka i detta fall är in- |
|
|
|
timt förknippade med nazismen och Tredje riket |
|
|
|
– synliga för andra under en helt kort sekvens |
|
|
|
kan i sig inte anses vara exempel på ”annat med- |
|
|
|
delande” i lagens mening. Det ansågs krävas |
|
|
|
ytterligare omständigheter, och som sådana kan |
155
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
inte räknas att bära en svensk fana. Härutöver |
|
|
|
beaktades att den tilltalade hade täckt tatue- |
|
|
|
ringarna under manifestationen och det kunde |
|
|
|
inte anses styrkt att han agerat med uppsåt. |
|
|
|
|
Kalmar |
Hakkors |
Friad |
Några yngre personer hade eldat bensin i marken |
tingsrätt, |
|
|
så att det blivit brännmärken i form av hakkors. |
|
|
Tingsrätten uttalade att det av fast rättspraxis |
|
B |
|
|
framgår att hakkorset är en symbol som inne- |
|
|
|
håller ett sådant meddelande som avses i |
|
|
|
bestämmelsen om HMF. De tilltalade frikändes |
|
|
|
eftersom de inte förstått att det skulle bli märken |
|
|
|
som skulle sitta kvar och det ansågs därmed |
|
|
|
inte visat att de haft uppsåt att sprida nämnda |
|
|
|
meddelande. |
|
|
|
|
Jönköpings |
Hakkors |
Friad |
Den tilltalade hade burit en armbindel med |
tingsrätt, |
|
|
hakkors på en maskerad. Tingsrätten uttalade |
|
|
att hakkorset måste anses vara den främsta |
|
B |
|
|
symbolen för den nazistiska ideologin. Även om |
|
|
|
hakkorset inte har burits tillsammans med |
|
|
|
uniform får den anses förknippad med nämnda |
|
|
|
ideologi. De objektiva rekvisiten i bestämmelsen |
|
|
|
om HMF ansågs uppfyllda. Den tilltalade fri- |
|
|
|
kändes eftersom det inte var visat att han haft |
|
|
|
uppsåt att sprida hot eller missaktning. I denna |
|
|
|
del beaktades att den tilltalade fått rollen som |
|
|
|
”nazist” tilldelad, att han inte sympatiserar med |
|
|
|
nämnda ideologi, att syftet var att klä ut sig |
|
|
|
inför varandra och att han undvek att bära arm- |
|
|
|
bindeln på väg till maskeraden. |
Kalmar |
Hakkors |
Fälld |
Den tilltalade hade ritat hakkors på elevskåp. |
tingsrätt, |
|
|
Tingsrätten uttalade att hakkorset är en symbol |
|
|
som användes i Tredje riket, vars ideologi för- |
|
B |
|
|
härligade den ariska rasen och föraktade andra |
|
|
|
raser. Den tilltalade ansågs ha spridit med- |
|
|
|
delande som uttrycker missaktning för män- |
|
|
|
niskor av andra raser och med annat ursprung |
|
|
|
än det nordiska. I uppsåtsfrågan ansågs det |
|
|
|
utrett att den tilltalade insett vad symbolen |
|
|
|
innebär och står för. |
|
|
|
|
156
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Falu tingsrätt, |
14/88, |
Friad |
Den tilltalade hade burit ett märke med 14/88 |
järnkors, |
|
tillsammans med järnkors och livsruna samt ett |
|
B |
livsruna och |
|
märke med texten ”Good night left side” där en |
|
kelterkors |
|
person med kelterkors utövar våld mot en person |
|
m.m. |
|
med stjärna. Tingsrätten angav att det inte |
|
|
|
råder någon tvekan om att märket 14/88 har en |
|
|
|
tydlig nazistisk prägel samt att vid detta förhål- |
|
|
|
lande får märkena tillsammans anses symboli- |
|
|
|
sera en våldsinriktad ideologi som innefattar |
|
|
|
idéer om rasöverlägsenhet och rashat. Märkena |
|
|
|
tillsammans kan alltså i och för sig föranleda |
|
|
|
ansvar för HMF. Den tilltalade friades eftersom |
|
|
|
det inte ansågs styrkt att meddelandet hade nått |
|
|
|
tillräcklig spridning. |
|
|
|
|
Hovrätten över |
Hakkors |
Friad |
Hovrätten fann det klarlagt att den tilltalade |
Skåne och |
|
|
hade ritat hakkors på en biljardduk och att han |
Blekinge, |
|
|
hade kännedom om symbolens historiska ur- |
|
|
sprung. Spridandet av hakkors, som är en sym- |
|
B |
|
|
bol som är starkt förknippad med nazismens |
(Helsingborgs |
|
|
ideologi, utgör ett sådant uttryck för missaktning |
tingsrätt, |
|
|
av folkgrupp som kan medföra straffansvar för |
|
|
HMF. Vid en sammantagen bedömning av om- |
|
B |
|
|
ständigheterna kring gärningen och tillväga- |
|
|
|
gångsättet fann dock hovrätten inte annat visat |
|
|
|
än att den tilltalades agerande utgjort ett spon- |
|
|
|
tant infall föranlett av frustration och präglat av |
|
|
|
ungdomligt oförstånd. Kravet på uppsåt för HMF |
|
|
|
var därmed inte uppfyllt (däremot dömdes han |
|
|
|
för skadegörelse). (Tingsrätten hade dömt den |
|
|
|
tilltalade för HMF.) |
|
|
|
|
Solna |
Bild på Hitler |
Fälld |
Den tilltalade, som var 16 år, hade burit en tröja |
tingsrätt, |
(och viss text) |
(ringa) |
med bild på Adolf Hitler och texten ”Adolf Hitler |
|
|
European Tour |
|
B |
|
|
en bild på Hitler har ett starkt symbolvärde och |
|
|
|
att synligt bära en sådan tröja med angiven text |
|
|
|
måste anses vara ett sätt att uttrycka missakt- |
|
|
|
ning för de folkgrupper som utsattes för Hitler- |
|
|
|
regimens förföljelse, i första hand judar men |
|
|
|
också andra persongrupper. Brottet bedömdes |
|
|
|
som ringa med hänsyn bl.a. till begränsad sprid- |
|
|
|
ning och att den tilltalade inte tycktes ha haft |
|
|
|
direkt avsikt att ge uttryck för nazistsympatier |
|
|
|
eller liknande. |
|
|
|
|
157
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Hovrätten för |
Hakkors |
Fälld |
De tilltalade hade hällt ut krut i form av ett |
Västra |
(bakvänt) |
(ringa) |
bakvänt hakkors (av domstolarna kallat solkors) |
Sverige, |
|
|
och sedan tänt på. Enligt hovrätten måste sym- |
|
|
bolen för en förbipasserande ha framstått som |
|
B |
|
|
ett hakkors och de närvarande associerade |
(Halmstads |
|
|
tecknet med ett hakkors. Under sådana för- |
tingsrätt, |
|
|
hållanden ansågs det sakna betydelse om korset |
|
|
var bakvänt eller inte. Hovrätten uttalade vidare |
|
B |
|
|
att hakkorset är en symbol som starkt förknippas |
|
|
|
med nazismens ideologi och antändande av ett |
|
|
|
hakkors utgör därför ett sådant uttryck av miss- |
|
|
|
aktning för folkgrupp som kan medföra straff- |
|
|
|
ansvar för HMF. Brottet bedömdes som ringa |
|
|
|
p.g.a. begränsad spridning och att det inte |
|
|
|
funnits något direkt syfte att uttrycka miss- |
|
|
|
aktning. (Vid tingsrätten hade åtalet ogillats |
|
|
|
eftersom symbolen ensam inte kunde anses ha |
|
|
|
spritt ett meddelande som gav uttryck för miss- |
|
|
|
aktning för folkgrupp.) |
Hudiksvalls |
Örn och |
tingsrätt, |
hakkors |
|
|
B |
|
Fälld
(ringa)
Den tilltalade hade under en festival burit en militärmössa på vilken fanns en örn och ett hak- kors. Tingsrätten uttalade att örnen och hak- korset är symboler som användes frekvent av nationalsocialistiska rörelser i Tyskland i tiden före och under andra världskriget och får i dag anses vara starkt förknippade med idéer om rasöverlägsenhet och en allmän nedvärdering av andra folkgrupper än den nordiska. Att sym- bolerna burits på en grön militärmössa ansågs ha förstärkt deras budskap. Även kraven på spridning och uppsåt ansågs uppfyllda.
Kalmar |
Hakkors och |
Fälld |
De tilltalade hade klottrat bl.a. angivna sym- |
tingsrätt, |
odalruna |
|
boler. Tingsrättens domskäl är korta och i |
|
|
huvudsak anges att de tilltalade objektivt gjort |
|
B |
|
|
sig skyldiga till HMF genom att spraya rasistiska |
|
|
|
symboler och att ”ett par” av dem insett att |
|
|
|
symbolerna skulle uppfattas som rasistiska. |
|
|
|
|
Värmlands |
Hakkors, örn |
Fälld |
Den tilltalade hade utanför en restaurang burit |
tingsrätt, |
och dödskalle |
(ringa) |
en uniformsmössa med hakkors, örn och död- |
|
|
skalle. Av tingsrättens korta skäl framgår i |
|
B |
|
|
huvudsak att genom erkännande och övrig |
|
|
|
utredning är åtalet styrkt. |
|
|
|
|
158
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Linköpings |
Örn, hakkors, |
Fälld |
Den tilltalade hade burit en jacka med ett märke |
tingsrätt, |
dödskalle |
|
med örn och hakkors samt ett pinsmärke med |
och SS |
|
dödskalle och |
|
B |
|
|
skäl framgår i huvudsak att fråga är om två |
|
|
|
kända nazistsymboler, att symbolerna varit |
|
|
|
framträdande och inte kan ha undgått den |
|
|
|
tilltalade (denne hade gjort gällande att han |
|
|
|
lånat jackan och inte tänkt på symbolerna) samt |
|
|
|
att han, genom att bära dem på allmän plats |
|
|
|
bland andra personer, gjort sig skyldig till HMF. |
Hovrätten för |
”Nazist- |
Fälld |
Den tilltalade hade klottrat ”nazistsymboler” |
Västra |
symboler” |
|
(det framgår inte närmare vilka symboler). |
Sverige, |
|
|
Tingsrätten uttalade kort att den tilltalade |
|
|
därigenom uttryckt missaktning för sådan grupp |
|
B |
|
|
som avses i bestämmelsen om HMF. Hovrätten |
(Vänersborgs |
|
|
fastställde tingsrättens dom i fråga om skuld. |
tingsrätt, |
|
|
|
|
|
|
|
B |
|
|
|
|
|
|
|
Södertälje |
Järnkors och |
Fälld/ |
Den tilltalade hade på väg till den årliga mani- |
tingsrätt, |
sydstatsflagga |
friad |
festationen i Salem på sin jacka burit märken i |
|
(ringa) |
form av en sydstatsflagga och ett järnkors. |
|
B |
|
|
Tingsrätten angav att det aktuella järnkorset |
|
|
|
påminner om en tysk medalj omgjord av Adolf |
|
|
|
Hitler till en nazistisk utmärkelse i krig. Detta |
|
|
|
har kommit att framstå som en symbol för |
|
|
|
rasism. Den som väl synligt bär ett järnkors av |
|
|
|
det slaget ska fällas till ansvar för HMF. Det |
|
|
|
ansågs dock inte visat att sydstatsflaggan |
|
|
|
kommit att framstå som en symbol för rasism |
|
|
|
eller i övrigt uttrycker missaktning, varför åtalet |
|
|
|
ogillades i den delen. |
|
|
|
|
Jönköpings |
Kelterkors och |
Fälld |
Den tilltalade hade på sin jacka haft ett märke |
tingsrätt, |
örn (även text) |
(ringa) |
med ett kelterkors och ett märke med en örn och |
|
|
viss text. Tingsrätten uttalade att örnen är |
|
B |
|
|
utformad på liknande sätt som den örn som i |
|
|
|
|
|
|
|
riket och att denna symbol förknippas med idéer |
|
|
|
om rasöverlägsenhet och rashat samt en allmän |
|
|
|
nedvärdering av andra folkgrupper än den nor- |
|
|
|
diska. Det budskapet förstärks i viss mån av |
|
|
|
orden ”Skrewdriver” och ”Hail Victory”, vilka |
|
|
|
syftar på ett popband som förknippas med vit |
|
|
|
|
|
|
|
till nazistiska rörelser, förknippas med vit makt- |
159
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
musik. Däremot bedömde tingsrätten att de två |
|
|
|
märkena var för sig inte kunde anses sprida ett |
|
|
|
meddelande som uttrycker missaktning. Vid en |
|
|
|
sammantagen bedömning av den tilltalades |
|
|
|
klädsel i övrigt (bl.a. bomberjacka) ansåg dock |
|
|
|
rätten att den tilltalade, genom att bära märkena, |
|
|
|
spridit ett meddelande som hotar eller uttrycker |
|
|
|
missaktning för andra folkgrupper än den nor- |
|
|
|
diska. Brottet bedömdes som ringa p.g.a. |
|
|
|
begränsad spridning. |
Hovrätten för |
Hakkors |
Fälld |
Den tilltalade hade, iförd en armbindel med |
Västra Sverige |
|
|
hakkors, hållit ett tal framför en stor hak- |
|
|
korsflagga på en middag anordnad av |
|
B |
|
|
Nationalsocialistisk Front. Tingsrätten, som |
(Vänersborgs |
|
|
dömde den tilltalade för HMF, uttalade att den |
tingsrätt, |
|
|
symbol som fanns på armbindeln är den tyd- |
|
|
ligaste av alla symboler som kan kopplas till |
|
B |
|
|
ideologin i |
|
|
|
Hovrätten fastställde tingsrättens dom. |
Halmstads |
Järnkors och |
Fälld |
tingsrätt, |
hakkors |
(ringa) |
|
|
|
B |
|
|
Den tilltalade hade i ett band runt halsen burit ett järnkors, på vilket det fanns ett hakkors. Tingsrätten uttalade att symbolerna har en klar koppling till den nazistiska rörelsens ideologi. Genom att bära symbolerna får den tilltalade anses ha gett uttryck för sympati för denna rörelse. Eftersom han hade fått halsbandet av en person med nazistiska åsikter och även deltagit i en tillställning med nazistisk anknytning måste han ha förstått att nazismen står för en allmän nedvärdering av vissa folkgrupper.
Hovrätten för Vasakärve |
Fälld Den tilltalade hade vid en allmän sammankomst, |
Västra |
anordnad av honom, gjort vissa uttalanden om |
Sverige, |
bl.a. invandrare. Andra deltagare, men inte den |
tilltalade, hade klädsel med vasakärve. Tings- |
|
B |
rätten frikände den tilltalade eftersom han inte |
(Borås |
ansågs ha pekat ut invandrare i allmänhet som |
tingsrätt, |
kriminella. Två ledamöter var skiljaktiga. De |
ansåg att den tilltalades uttryck var ägnade att |
|
B |
utpeka invandrare i allmänhet och som grupp som |
|
brottsliga och klandervärda, varvid de beaktade |
|
att uttalandena gjorts under en gemensam |
|
manifestation vid vilken övriga mötesdeltagare |
|
synligt burit vasakärven – som i det här fallet |
|
starkt kan förknippas med idéer om en allmän |
|
nedvärdering av andra folkgrupper än den |
160
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
nordiska – och att det kunde antas att även den |
|
|
|
tilltalade ställde sig bakom de värderingar |
|
|
|
övriga mötesdeltagare fick anses ha gett uttryck |
|
|
|
för, även om han inte själv burit vasakärven. |
|
|
|
Hovrätten instämde med de skiljaktiga vid tings- |
|
|
|
rätten att det inte kunde råda någon tvekan om |
|
|
|
att den tilltalades uttalanden måste ha uppfat- |
|
|
|
tats som ett utpekande av invandrare i allmän- |
|
|
|
het och dömde den tilltalade för HMF. Hovrätten |
|
|
|
uttalade sig inte uttryckligen om vasakärven. |
|
|
|
|
Svea hovrätt, |
88 och bild |
Fälld |
Den tilltalade hade burit en tröja med ”88” och |
på Hitler |
(delvis |
viss text. Han hade även haft en webbplats med |
|
B |
(även text) |
ringa) |
bl.a. en bild på Adolf Hitler och texten ”De |
(Västman- |
|
|
88 föreskrifterna”. Beträffande tröjan uttalade |
lands |
|
|
tingsrätten att oavsett om 88 står för ”De |
tingsrätt, |
|
|
88 föreskrifterna” eller är en förkortning av |
|
|
”Heil Hitler” är siffran ägnad att förstärka det |
|
B |
|
|
antisemitiska budskap som framgår av tröjans |
|
|
|
övriga text. Genom att bära tröjan ansågs den |
|
|
|
tilltalade ha spridit ett sådant meddelande som |
|
|
|
utgör HMF. Vidare ansåg tingsrätten att webb- |
|
|
|
platsens innehåll gav ett otvetydigt uttryck för |
|
|
|
ett förhärligande av den nordiska rasen. Bilden |
|
|
|
på Hitler ansågs ge en klar koppling till nazis- |
|
|
|
men och de därmed förenade idéerna om rashat |
|
|
|
och förakt för vissa grupper. Den tilltalade döm- |
|
|
|
des för HMF både beträffande tröjan och webb- |
|
|
|
platsen. Hovrätten fastställde tingsrättens dom, |
|
|
|
förutom att gärningen som avsåg tröjan bedöm- |
|
|
|
des som ringa brott p.g.a. den korta tid som den |
|
|
|
tilltalade burit tröjan. |
|
|
|
|
Lunds |
Hakkors samt |
Fälld |
Den tilltalade hade på en container målat hak- |
tingsrätt, |
texterna ”KKK” |
(ringa) |
kors och texterna ”KKK” och ”SS” samt vid ett |
och ”SS” |
|
annat tillfälle på en fasad målat ett hakkors. |
|
B |
|
|
Tingsrätten angav att den tilltalade härigenom |
|
|
|
spridit ett meddelande som uttryckt missaktning |
|
|
|
på sätt som förutsätts i bestämmelsen om HMF. |
|
|
|
I uppsåtsfrågan bedömde tingsrätten att den |
|
|
|
tilltalade måste ha insett att hakkors och SS är |
|
|
|
symboler för nazismen och att KKK står för Ku |
|
|
|
Klux Klan samt att det fick hållas för visst att |
|
|
|
han känt till att nazismen och Ku Klux Klan står |
|
|
|
för en uttalat rasistisk ideologi. |
161
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Borås |
Varghake, vit |
Friad |
Den tilltalade hade på sin jacka haft ett märke |
tingsrätt, |
|
föreställande en vit knuten hand, texten ”white |
|
samt siffrorna |
|
power” och siffrorna 14 och 18 samt ett märke |
|
B |
14 och 18 |
|
med en varghake. Enligt tingsrätten gav ”white |
|
(även text) |
|
|
|
|
|
ing av folkgrupper med annan hudfärg än vit. |
|
|
|
Vidare angav tingsrätten att det fick anses utrett |
|
|
|
att varghaken kan förknippas med nazistiska |
|
|
|
värderingar och organisationer som står för |
|
|
|
rasistiska värderingar. Symbolerna gav enligt |
|
|
|
tingsrätten uttryck för missaktning på sätt avses |
|
|
|
i bestämmelsen om HMF. Den tilltalade friades |
|
|
|
dock eftersom det inte ansågs styrkt att sprid- |
|
|
|
ningsrekvisitet var uppfyllt. |
|
|
|
|
Göteborgs |
Triskelon |
Fälld |
Den tilltalade hade på sin jacka burit ett emblem |
tingsrätt, |
(och text) |
|
med texten ”Blood Honour” jämte en triskelon. |
|
|
Tingsrätten ansåg att bärande av nämnda text |
|
B |
|
|
och symbol innefattar ett meddelande om att |
|
|
|
bäraren sympatiserar med nazistiska åsikter och |
|
|
|
värderingar. Den tilltalade invände att han inte |
|
|
|
kände igen triskelonen. Tingsrätten uttalade att |
|
|
|
även om han inte kände till triskelonens historik |
|
|
|
under andra världskriget föreföll det osannolikt |
|
|
|
att han, utifrån de kunskaper han uppgett sig |
|
|
|
ha, inte skulle förstå att det är en av de natio- |
|
|
|
nalsocialistiska rörelsernas symboler och han |
|
|
|
måste ha insett att de båda märkena gett ut- |
|
|
|
tryck för en ideologi som förknippas med vit |
|
|
|
|
|
|
|
|
Karlstads |
Bild på Rudolf |
Fälld |
Den tillade hade burit en tröja med texten |
tingsrätt, |
Hess (och text) |
|
”Hess” och ”Martyr” samt en bild på Rudolf |
|
|
Hess. Tingsrätten, som konstaterade att det inte |
|
B |
|
|
hade presenterats någon bevisning om Hess i |
|
|
|
målet, angav att det är allmänt känt bl.a. att |
|
|
|
Hess var en av Adolf Hitlers närmaste män under |
|
|
|
andra världskriget och att Hess dömdes efter |
|
|
|
kriget i en krigsförbrytarrättegång. Rätten ansåg |
|
|
|
att Hess, genom sin ledande roll inom Tredje |
|
|
|
riket och att han var den sist överlevande av de |
|
|
|
kände nazistledarna från Tredje riket, blivit en |
|
|
|
viktig symbol för nazismen efter andra världs- |
|
|
|
kriget. Bärandet av tröjan innebar utan tvekan |
|
|
|
ett budskap om att bäraren sympatiserar med |
|
|
|
nazismen och de idéer om rasöverlägsenhet och |
|
|
|
rashat som ledde till förföljelse och utrotning av |
162
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
människor av judisk härkomst. Budskapet an- |
|
|
|
sågs uttrycka missaktning av människor till- |
|
|
|
hörande andra folkgrupper än den nordiska och |
|
|
|
det hade den tilltalade förstått. |
|
|
|
|
Lidköpings |
Kelterkors |
Friad |
Den tilltalade hade vid en konsert för ”nazist- |
tingsrätt, |
|
|
sympatisörer” haft en vit skjorta med ett kelter- |
|
|
kors på vardera skjortsnibben. Tingsrätten angav |
|
B |
|
|
att kelterkors – om än mindre allmänt känt än |
|
|
|
t.ex. hakkors – kan förknippas med symboler |
|
|
|
använda av nationalsocialistiska rörelser under |
|
|
|
1930- och |
|
|
|
sättas om det ensamt kan förknippas med en |
|
|
|
missaktning av andra folkgrupper. Härtill beak- |
|
|
|
tades att de aktuella kelterkorsen varit små och |
|
|
|
inte särskilt iögonfallande. Vid en samlad |
|
|
|
bedömning, med beaktande av att det finns |
|
|
|
anledning att tolka bestämmelsen om HMF |
|
|
|
restriktivt, ansågs den tilltalade inte ha spritt |
|
|
|
ett budskap som inneburit missaktning. |
|
|
|
|
Hovrätten för |
Hakkors |
Friad |
Den tilltalade hade burit en tröja med hakkors. |
Västra |
(med annan |
|
Enligt hovrätten var hakkorset endast en liten, |
Sverige, |
bild och text) |
|
inte särskilt framträdande, detalj i en större bild |
|
|
– hakkorset var placerat på hjälmen på en polis |
|
B |
|
|
varunder fanns texten ”Police Bastard”. Ovanför |
(Uddevalla |
|
|
bilden fanns namnet på en musikgrupp, som |
tingsrätt, |
|
|
enligt den tilltalade är anarkistisk och anti- |
|
|
rasistisk. Vid gruppen namn fanns även ”A” och |
|
B |
|
|
”E” som den tilltalade angav står för ”Anarchy” |
|
|
|
och ”Equality”. Hovrätten ansåg att hakkorset i |
|
|
|
detta sammanhang snarast ger uttryck för ett |
|
|
|
avståndstagande från vad symbolen normalt |
|
|
|
står för. Vid dessa förhållanden kunde den till- |
|
|
|
talade, genom bärandet av tröjan, inte anses ha |
|
|
|
spritt budskap som utgör HMF. (Vid tingsrätten |
|
|
|
hade åklagaren inte angett vilken folkgrupp som |
|
|
|
skulle vara missaktad eller vilken folkgrupp som |
|
|
|
skulle vara prisad. Enligt tingsrätten innebar |
|
|
|
detta att gärningsbeskrivningen objektivt inte |
|
|
|
innefattade ett påstående om HMF och åtalet |
|
|
|
ogillades redan på den grunden.) |
163
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Helsingborgs |
Hakkors, |
Annan |
I ett brottmål yrkade åklagaren att tre flaggor |
tingsrätt, |
solkors och |
fråga |
skulle förverkas eftersom de innehöll budskap |
kors med |
|
som uttrycker missaktning för andra folkgrupper |
|
B |
bloddroppe |
|
och kunde befaras komma till brottslig använd- |
|
– fråga om |
|
ning. Tingsrätten angav att flaggorna innehåller |
|
förverkande |
|
ett hakkors, ett kors med en bloddroppe, vilket |
|
|
|
utgör en symbol som används av Ku Klux Klan, |
|
|
|
och ett solkors som används i rasistiska nor- |
|
|
|
diska sammanhang. Rätten uttalade även att |
|
|
|
flaggorna innehåller nationalsocialistiska eller |
|
|
|
rasistiska symboler som uttrycker missaktning |
|
|
|
för människor tillhörande andra folkgrupper och |
|
|
|
att uppvisande av flaggorna kan vara straff- |
|
|
|
belagt som HMF, men att innehav av dem inte är |
|
|
|
otillåtet. Flaggorna hade påträffats inlåsta i ett |
|
|
|
förråd och det hade inte framkommit att de |
|
|
|
tidigare använts i brottsligt sammanhang. På |
|
|
|
grund härav, och den tilltalades uppgift om av- |
|
|
|
sikten med innehavet, fann rätten inte stöd för |
|
|
|
att de skulle komma till brottslig användning |
|
|
|
och ogillade yrkandet. |
Eksjö |
Vit |
Fälld |
Den tilltalade hade bland andra människor på |
tingsrätt, |
|
(ringa) |
sin jacka burit ett märke i form av en vit knuten |
|
|
hand. Tingsrätten bedömde att det budskap som |
|
B |
|
|
märket står för hade fått tillräcklig spridning |
|
|
|
och dömde den tilltalade för HMF. Vad detta |
|
|
|
budskap ansågs vara framgår inte med tydlighet |
|
|
|
av domen. Brottet bedömdes som ringa eftersom |
|
|
|
det inte ansågs visat att budskapet fått någon |
|
|
|
större spridning. |
|
|
|
|
Linköpings |
Kelterkors och |
Fälld |
Den tilltalade hade på sin bomberjacka burit en |
tingsrätt, |
vit |
(ringa) |
nål med ett kelterkors och en nål med en vit |
|
|
||
B |
|
|
tingsrätten). Tingsrätten ansåg att symbolerna |
|
|
|
på ett uppenbart sätt är förknippade med vålds- |
|
|
|
inriktade ideologier som står för idéer om ras- |
|
|
|
överlägsenhet och rashat. Härutöver beaktades |
|
|
|
att märkena burits på en bomberjacka, som |
|
|
|
enligt rätten är vanligt förekommande inom bl.a. |
|
|
|
rörelser på den yttersta högerkanten. Samman- |
|
|
|
taget fann tingsrätten att bärandet av sym- |
|
|
|
bolerna förmedlat ett budskap som omfattas av |
|
|
|
bestämmelsen om HMF. Brottet bedömdes som |
164
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
ringa p.g.a. att märkena varit mindre framträ- |
|
|
|
dande och att det inte gjorts gällande att den |
|
|
|
tilltalade agerat provocerande. |
Jönköpings |
Triskelon, |
Fälld |
Den tilltalade hade burit en jacka med följande |
tingsrätt, |
dödskalle med |
|
symboler: ett märke med texten ”Combat 18” över |
bokstäverna B |
|
ett huvud med skärmmössa med en triskelon, ett |
|
B |
och H samt |
|
gråsvart band med texten ”Brigad Wotan” samt |
|
texten |
|
ett märke med en vit dödskalle med bokstäverna |
|
”Combat 18” |
|
B och H. Tingsrätten angav att märket med texten |
|
|
|
”Combat 18” är en symbol inom den internatio- |
|
|
|
nella rasistiska rörelsen och bl.a. en symbol för |
|
|
|
ett nazistparti i Sydafrika, siffrorna 1 och 8 står |
|
|
|
för Adolf Hitler, märket med dödskallen (Toten- |
|
|
|
kopf) användes av Waffen |
|
|
|
Brigad Wotan är namnet på en rasistisk musik- |
|
|
|
grupp. Vidare uttalades att – även om varje märke |
|
|
|
inte är så välkänt för allmänheten – märkena |
|
|
|
och deras färger kombinerade med den uniforms- |
|
|
|
liknande klädseln klart innebär en spridning av |
|
|
|
ett meddelande som uttrycker hot och missaktning |
|
|
|
mot andra folkgrupper samt att den tilltalade, |
|
|
|
genom att bära symbolerna bland andra, spritt |
|
|
|
ett sådant budskap, vilket han måste ha insett. |
|
|
|
|
Halmstads |
Triskelon |
Fälld |
Den tilltalade hade burit en tröja med triskelon |
tingsrätt, |
(och text) |
(ringa) |
och texten ”blood honour Sweden”. I vart fall |
|
|
triskelonen hade varit synlig. Tingsrätten angav i |
|
B |
|
|
huvudsak endast att bärandet av tröjan med |
|
|
|
märket synligt får anses innefatta ett medde- |
|
|
|
lande om missaktning av människor tillhörande |
|
|
|
andra folkgrupper än den nordiska, vilket den |
|
|
|
tilltalade varit medveten om, och att meddelan- |
|
|
|
det spritts på sätt krävs för ansvar. |
Hässleholms |
Solkors |
Friad |
Den tilltalade hade, vid en manifestation, burit en |
tingsrätt, |
(och text) |
|
armbindel med ett solkors och en jacka med texten |
|
|
”död åt zog”. Tingsrätten angav att var skriven |
|
B |
|
|
med liten text och var så föga framträdande att |
|
|
|
den tilltalade inte genom den kunde anses ha |
|
|
|
spritt något meddelande. Däremot ansågs han |
|
|
|
ha spritt ett meddelande genom att bära arm- |
|
|
|
bindeln med solkors. Solkors angavs dock i stor |
|
|
|
utsträckning ha använts i sammanhang som |
|
|
|
inte har något sammanhang med nationalsocia- |
|
|
|
listiska rörelser, även om sådana rörelser har |
|
|
|
använt symbolen. Rätten ansåg att solkorset |
|
|
|
varken ensamt eller i förening med texten hade |
165
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
en otvetydig koppling till den nationalsocialistiska |
|
|
|
åsiktsinriktningen och i vart fall kunde det inte |
|
|
|
antas att den tilltalade var medveten om sym- |
|
|
|
bolens anknytning till denna åsiktsriktning. |
|
|
|
|
Enköpings |
Kelterkors |
Friad |
Den tilltalade hade haft en livrem med ett bältes- |
tingsrätt, |
|
|
spänne i form av ett kelterkors. Tingsrätten |
|
|
angav att kelterkorset – om än mindre allmänt |
|
B |
|
|
känd – är en symbol som kan förknippas med |
|
|
|
symboler som användes av nationalsocialistiska |
|
|
|
rörelser under 1930- och |
|
|
|
dock finnas en betydande skillnad både till om- |
|
|
|
fattning och typ mellan den aktuella symbolen |
|
|
|
och de symboler som det var fråga om i rätts- |
|
|
|
fallet NJA 1996 s. 577. Tingsrätten bedömde att |
|
|
|
bältesspännet förenat med den tilltalades kläd- |
|
|
|
sel (som inte ansågs särskilt anmärkningsvärd) |
|
|
|
inte kunde anses ge en otvetydig koppling till |
|
|
|
viss åsiktsriktning. Den tilltalade kunde därför |
|
|
|
inte anses ha spritt ett sådant meddelande som |
|
|
|
avses i bestämmelsen om HMF. I denna bedöm- |
|
|
|
ning beaktades att bestämmelsen om HMF inne- |
|
|
|
bär ett undantag från en grundlagsskyddad |
|
|
|
rättighet, varför det finns särskild anledning till |
|
|
|
restriktivitet vid tolkning av bestämmelsen. |
Halmstads |
Hakkors |
Friad |
Den tilltalade åtalades för att ha ristat in ett |
tingsrätt, |
|
|
hakkors på en lägenhetsdörr. Tingsrättens kort- |
|
|
fattade skäl får förstås på så sätt att det inte |
|
B |
|
|
ansågs visat att tillräckligt många personer |
och B |
|
|
kunnat ta del av symbolen och att det därför inte |
|
|
|
var styrkt att den spridits på sätt som förutsätts |
|
|
|
för ansvar för HMF. Härutöver ifrågasattes om |
|
|
|
den tilltalade förstått vad symbolen innebär |
|
|
|
(dvs. att han, som det får förstås och tillsynes |
|
|
|
p.g.a. särskilda omständigheter, inte haft erfor- |
|
|
|
derligt uppsåt till HMF). |
Skellefteå |
Odalruna |
Fälld |
Den tilltalade hade burit ett halssmycke med en |
tingsrätt, |
(och text) |
(ringa) |
odalruna och en |
|
|
vårt och skall så förbli”. Tingsrätten angav att |
|
B |
|
|
odalrunan i kombination med texten otvetydigt |
|
|
|
gav en koppling till den nazistiska rörelsen och |
|
|
|
idéer om rasöverlägsenhet och missaktning för |
|
|
|
andra folkgrupper. Genom att bära smycket och |
|
|
|
|
|
|
|
ett sådant meddelande som det är straffbelagt |
|
|
|
att sprida, vilket han måste ha insett. |
|
|
|
|
166
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Hovrätten |
Dödskalle |
Fälld |
Den tilltalade hade burit en |
för Västra |
(och text) |
|
skallesymbolen Totenkopf samt texterna ”Blood |
Sverige, |
|
|
& Honour”, ”White Pride” och ”It’s not a crime to |
|
|
be white”. Tingsrätten uttalade att dödskallen |
|
B |
|
|
till sin utformning var närmast identisk med den |
m.fl. |
|
|
som användes av förbandet Totenkopf och ansåg |
(Karlstads |
|
|
att den gav en tydlig koppling till den national- |
tingsrätt, |
|
|
socialistiska rörelsen i Tyskland på 1930- och |
|
|
||
B |
|
|
om bl.a. dödskallens koppling till SS). Vidare |
|
|
|
ansågs uttrycket Blood & Honour ha en liknande, |
|
|
|
men mindre tydlig, sådan koppling. Genom att |
|
|
|
bära en tröja med dödskallen och nämnda text |
|
|
|
måste den tilltalade ha gett uttryck för liknande |
|
|
|
idéer om rasöverlägsenhet och rashat som före- |
|
|
|
kom under Tredje riket. Detta intryck förstärktes |
|
|
|
av övriga texter. Han ansågs ha spritt ett bud- |
|
|
|
skap som uttrycker hot och missaktning av |
|
|
|
människor tillhörande folkgrupper som mass- |
|
|
|
utrotades av nazisterna i Tyskland på 1930- och |
|
|
|
|
|
|
|
(det nämnda ansågs kunna innefattas i vad |
|
|
|
åklagaren påstått – i huvudsak att meddelandet |
|
|
|
uttryckt hot och missaktning för andra raser). Hov- |
|
|
|
rätten fastställde tingsrättens dom i aktuell del. |
Halmstads |
Livets träd |
Fälld |
Den tilltalade hade på sin jacka burit märken med |
tingsrätt, |
(älgruna) och |
|
en älgruna med texten ”We want our country back |
solhjul eller |
|
now” och ett solhjul eller kelterkors med texten |
|
B |
kelterkors |
|
”white pride world wide”. Han hade vid samma |
|
(även text) |
|
tillfälle även skrikit ”sieg heil” och gjort Hitler- |
|
|
|
hälsning. Tingsrätten uttalade i huvudsak att |
|
|
|
detta är nazistiska symboler och att meddelan- |
|
|
|
dena spritts på det sätt som förutsätts för ansvar. |
|
|
|
|
Linköpings |
Odalruna |
Fälld |
De tilltalade hade – med en röd fana med en |
tingsrätt, |
(även |
(ringa) |
odalruna, skanderande ”sieg heil” och utförande |
Hitlerhälsning |
|
Hitlerhälsningar – gått mot en annan grupp per- |
|
B |
och ”sieg |
|
soner. Tingsrätten uttalade att handlingen hade |
|
heil”) |
|
en klar rasistisk och invandrarfientlig prägel. |
|
|
|
Åtalet ansågs styrkt och gärningen bedömdes |
|
|
|
som ringa brott eftersom den framstod som ett |
|
|
|
resultat av ögonblickets ingivelse av rejält onyktra |
|
|
|
ungdomar. |
167
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Skellefteå |
Triskelon |
Fälld |
Den tilltalade hade på höger jackärm burit ett märke |
tingsrätt, |
(och text) |
(ringa) |
med en triskelon och texten ”Blood Honour”. Tings- |
|
|
rätten angav att triskelonen är en nazistisk symbol |
|
B |
|
|
och att symbolen otvetydigt ger en koppling till |
|
|
|
den internationella rasistiska rörelsen. Rätten |
|
|
|
ansåg att den tilltalade genom att bära detta |
|
|
|
märke spritt ett budskap som är straffbelagt som |
|
|
|
HMF att sprida och att han måste insett detta. |
|
|
|
|
Göta hovrätt, |
Örn, ett eller |
Friad |
Den tilltalade åtalades för att ha burit en tröja |
två ”S” och |
|
med texten ”Skrewdriver” och ”Live and kicking”, |
|
B |
torshammare |
|
ett märke med en heraldisk örn och ett heraldiskt |
(Oskarshamns |
(även text) |
|
S. Härutöver angavs att han burit en torshammare |
tingsrätt, |
|
|
som halssmycke och svarta kängor. Enligt tings- |
|
|
rätten var örnen inte identisk med den örn som |
|
B |
|
|
användes i |
|
|
|
tröja med namnet på en musikgrupp som står för |
|
|
|
idéer om rasöverlägsenhet (vilket framkom av |
|
|
|
åklagarens bevisning) och att dess bröst pryds |
|
|
|
av en vapensköld med, vad som angavs vara, två |
|
|
|
sammanflätade S ansågs dock tyda på att den |
|
|
|
symboliserar detsamma som ovan nämnda örn. |
|
|
|
Budskapet bakom tröjan ansågs därför vara sådant |
|
|
|
att det uttrycker missaktning för andra folkgrupper. |
|
|
|
För att bärandet av tröjan ska anses som ett |
|
|
|
meddelande och utgöra HMF krävs att tröjans |
|
|
|
budskap är tydligt för dess betraktare. Att Skrew- |
|
|
|
driver är en musikgrupp som spelar vit |
|
|
|
och står för nämnda idéer ansågs inte vara känt |
|
|
|
bland allmänheten i sådan omfattning att namnet i |
|
|
|
sig kan sägas förmedla ett tydligt budskap om |
|
|
|
rasöverlägsenhet. Örnen är visserligen i vissa |
|
|
|
utföranden en symbol för |
|
|
|
kan även symbolisera andra saker. Att de poliser |
|
|
|
som var på platsen inte kände igen symbolen |
|
|
|
och direkt förknippade den med nazism tyder på |
|
|
|
att den aktuella örnen inte ger en otvetydig kopp- |
|
|
|
ling till nazismen och idéerna om rasöverlägsen- |
|
|
|
het. Tingsrätten ogillade åtalet eftersom den |
|
|
|
sammantaget fann att tröjans budskap, även om |
|
|
|
det är tydligt för den insatte betraktaren, inte är |
|
|
|
tydligt för gemene man, och därför inte – vare |
|
|
|
sig ensam eller i förening med den tilltalades |
|
|
|
övriga attribut – ansågs utgöra ett meddelande |
|
|
|
enligt bestämmelsen om HMF. Hovrätten fast- |
|
|
|
ställde tingsrättens dom. |
|
|
|
|
168
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Stockholms |
Triskelon, vit |
Fälld |
Den tilltalade hade burit en bomberjacka med |
tingsrätt, |
|
följande märken: (1) texten ”Blod och Ära” med |
|
torshammare |
|
triskelon, (2) en hand hållande den svenska |
|
B |
(även text) |
|
flaggan som en fackla och en vit |
|
|
|
(3) ”Power of Thor” med torshammare samt |
|
|
|
(4) ”Skrewdriver Warlord”. Tingsrätten angav att |
|
|
|
”Blod och Ära” är en rasideologisk gruppering |
|
|
|
och namnet på en nazisttidning, att en hand |
|
|
|
som håller den svenska flaggan som en fackla är |
|
|
|
en symbol som används av Sverigedemokraterna, |
|
|
|
att torshammaren ofta används i rasistiska |
|
|
|
sammanhang och att ”Skrewdriver Warlord” är |
|
|
|
en musikgrupp, som spelade nazistmusik, och |
|
|
|
dess skiva. Rätten ansåg att bärandet av de |
|
|
|
olika märkena skulle ses tillsammans samt att |
|
|
|
märke 3 och 4 hade förstärkt det budskap om |
|
|
|
rasism som märke 1 och 2 förmedlade. Bärandet |
|
|
|
av samtliga märken bedömdes utgöra HMF. |
Göteborgs |
Bild på Hitler |
Fälld |
tingsrätt, |
i uniform med |
(ringa) |
hakkors |
|
|
B |
|
|
Den tilltalade hade i en lekstuga placerat en bild på Adolf Hitler klädd i uniform med hakkors- bindel. Tingsrätten angav att en bild av Hitler iförd uniform med bl.a. hakkors ger en tydlig koppling till den nationalsocialistiska ideologin med dess idéer bl.a. om rasöverlägsenhet och rashat. Det måste ha stått klart för den tilltalade att bilden skulle uppfattas som uttryck för natio- nalsocialistiska värderingar. Gärningen bedöm- des som ringa brott främst p.g.a. att syftet snarare varit att imponera på kamrater än att ge uttryck för främlingsfientlig ideologi.
Västerviks |
Örn, bokstaven Fälld |
Den tilltalade hade på en skola burit en bomber- |
tingsrätt, |
”S” och |
jacka med ett märke med en heraldisk örn med |
torshammare |
den heraldiska bokstaven ”S” och texten ”Live |
|
B |
(även text) |
and kicking”, en tröja med texten ”Skrewdriver” |
|
|
och ”Live and kicking” samt ett halsband med |
|
|
torshammare. Tingsrätten noterade även att han |
|
|
haft militärbyxor och svarta kängor. Rätten fann |
|
|
det inte visat att ”S” stod för något annat än |
|
|
vad den tilltalade angett, dvs. ”Skrewdriver”. |
|
|
Även om örnen inte var identisk med den som |
|
|
användes i |
|
|
det är en sådan symbol som i dag får anses |
|
|
starkt förknippad med idéer om rasöverlägsenhet |
|
|
och rashat som ledde till förföljelse och utrot- |
|
|
ning av bl.a. människor av judisk härkomst. |
169
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
Särskilt gäller detta då örnen – som i detta fall |
|
|
|
– framställs i förening med namnet på en |
|
|
|
musikgrupp vars musik står för och förhärligar |
|
|
|
den vita ariska rasens överlägsenhet gentemot |
|
|
|
andra folkgrupper. Genom att bära märkena, t- |
|
|
|
shirten och torshammaren bland andra elever |
|
|
|
ansågs den tilltalade ha spritt ett budskap som |
|
|
|
uttrycker missaktning för andra folkgrupper än |
|
|
|
den nordiska. Budskapet ansågs ha förstärkts |
|
|
|
genom den tilltalades klädsel, som var typisk för |
|
|
|
den som vid tillfället brukade bäras av nazister. |
Kalmar |
88, |
Fälld |
Den tilltalade hade burit en bomberjacka med ett |
tingsrätt, |
och kelterkors |
|
märke med symbolen ”88” och ett märke som |
(även text) |
|
anspelade på symbolen för SA (det tyska nazist- |
|
B |
|
|
partiets stormavdelning) samt en mössa med |
|
|
|
texten ”Skrewdriver”, som tingsrätten angav att |
|
|
|
syftade på en musikgrupp känd för främlings- |
|
|
|
fientlig vit |
|
|
|
jackan var av typ och snitt som vanligen för- |
|
|
|
knippas med grupper med nazistisk åskådning. |
|
|
|
Den tilltalade hade även ett märke med kelter- |
|
|
|
kors i sin ficka. Tingsrätten angav att samtliga |
|
|
|
dessa kläder och symboler, inkluderande kelter- |
|
|
|
korset, sammantaget ger en bild av att bäraren |
|
|
|
representerar en grupp med främlingsfientlig |
|
|
|
åsiktsyttring. Rätten fann det styrkt att den |
|
|
|
tilltalade på allmän plats spritt ett meddelande |
|
|
|
som innebär uttryck för missaktning på sätt inne- |
|
|
|
bär ansvar för HMF. Märkena med symbolerna, |
|
|
|
inklusive kelterkorset, förverkades. |
Ängelholms |
Triskelon |
Annan |
I målet dömdes den tilltalade för grov misshandel. |
tingsrätt, |
– fråga om |
fråga |
Den tilltalade var vid gärningen iklädd en svart |
förverkande |
|
tröja med texten ”Blood Honour” och en triskelon. |
|
B |
|
|
Åklagaren yrkade att tröjan skulle förverkas |
|
|
|
eftersom den på grund av sin särskilda beskaf- |
|
|
|
fenhet – texten, symbolen och den tilltalades |
|
|
|
politiska uppfattning – kunde befaras komma |
|
|
|
till brottslig användning genom brottet HMF. |
|
|
|
Tingsrätten, som biföll åklagarens yrkande om |
|
|
|
förverkande, beskrev triskelonen som en slags |
|
|
|
trebent svastika och angav att den onekligen |
|
|
|
förmedlar ett nazistiskt budskap. |
|
|
|
|
170
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Svea hovrätt, |
Hakkors, SS |
Fälld/ |
Den tilltalade hade medverkat i försäljning av |
(sigrunor), 88 |
friad |
märken m.m. med angivna symboler. Domstolarna |
|
B |
och vit makt- |
(ringa) |
ansåg att det av bl.a. vittnesmål var utrett att |
(dom DB 70) |
näve (i ogillad |
|
symbolerna har en tydlig koppling till |
(Västerås |
del även |
|
och Tredje riket eller andra rörelser med rasis- |
tingsrätt, |
kelterkors, |
|
tiska sympatier. Den tilltalade bedömdes ha spritt |
dödskalle, |
|
meddelanden som uttryckt missaktning för andra |
|
B |
örn, triskelon, |
|
folkgrupper än de som tillhör den s.k. ariska rasen. |
|
solkors, |
|
P.g.a. att det endast varit fråga om begränsad |
|
varghake, |
|
spridning inom egna kamratkretsen bedömdes |
|
järnkors och |
|
brottet som ringa. (Åtalet omfattade även märken |
|
odalruna) |
|
m.m. med andra symboler, såsom kelterkors, död- |
|
|
|
skalle, örn, triskelon, solkors, varghake, järnkors |
|
|
|
och odalruna, men i dessa delar ogillades åtalet |
|
|
|
eftersom det inte ansågs visat att den tilltalade |
|
|
|
medverkat i försäljningen av dessa märken.) |
Göteborgs |
Knuten näve, |
tingsrätt, |
brinnande |
krans, tre |
|
B |
”blixtar”, |
|
böjt hakkors |
|
(sannolikt s.k. |
|
öppet solkors) |
|
och bild på |
|
Rudolf Hess |
|
(även text) |
Fälld/ |
Den tilltalade hade på sin jacka haft fyra märken: |
friad |
(1) en vapensköld med hakkors med böjda armar |
(ringa) |
(sannolikt avses ett s.k. öppet solkors), (2) texten |
|
”Skrewdriver” ovanför en cirkel med en knuten |
|
näve, en röd brinnande krans, tre ”blixtar” och |
|
texten ”We’ve got the power”, (3) orden ”Blod” |
|
och ”Ära” och tre ”blixtar” samt (4) två knutna |
|
nävar, varav en hållandes en fackla med svenska |
|
flaggan. Det angavs att hakkorsets utformning |
|
avvek från den som vanligen brukar användas som |
|
kännetecken för den nazistiska rörelsen, men att |
|
dess utformning tydligt anknöt till det sedvanliga |
|
hakkorset. De blixtliknande symbolerna ansågs |
|
genom sin utformning klart anspela på det nazistiska |
|
hakkorset och märkets utformning i övrigt ansågs |
|
ge uttryck för en uppfattning som har påtagliga |
|
likheter med den nazistiska genom sitt framhäv- |
|
ande av vit makt. De två andra märkena, sedda |
|
isolerat, ansågs inte ha samma tydliga innebörd, |
|
men var ägnade att förstärka övriga märkens |
|
budskap. De fyra märkena ansågs sammantaget |
|
uttrycka budskap med anspelning på ras och |
|
innebära missaktning. Brottet bedömdes som ringa |
|
eftersom den tilltalade inte uppträtt provocerande |
|
på annat sätt. Åtalet omfattade även en bild på |
|
Rudolf Hess, men i den delen ogillades det efter- |
|
som det inte var visat att bilden burits synligt. Den |
|
|
|
den kunde befaras komma till brottslig användning. |
171
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Stockholms |
Hakkors |
Fälld |
Den tilltalade hade synligt burit ett halssmycke |
tingsrätt, |
(modifierat, |
(ringa) |
med ett hakkors. Tingsrätten angav att den |
sannolikt s.k. |
|
aktuella symbolen inte var ett traditionellt hak- |
|
B |
öppet solkors) |
|
kors utan ett modifierat av sådant slag som |
|
|
|
använts av Waffen SS Division Viking under |
|
|
|
andra världskriget (sannolikt avses ett s.k. öppet |
|
|
|
solkors). Smycket ansågs förete likheter med |
|
|
|
symboler använda i |
|
|
|
koppling till Tredje riket samt även i dag vara |
|
|
|
starkt förknippat med nationalsocialistiska och |
|
|
|
liknande rörelser samt idéer om rasöverlägsen- |
|
|
|
het och rashat, innebärande en allmän ned- |
|
|
|
värdering av andra folkgrupper än den nordiska. |
|
|
|
Genom att bära smycket bland andra människor |
|
|
|
hade den tilltalade spritt ett sådant budskap, |
|
|
|
vilket han måste ha insett. |
Göteborgs |
Hakkors (fyra |
Friad |
En av de tilltalade hade på en polisstation burit |
tingsrätt, |
yxor som |
|
en skinnväst med ett föremål föreställande en |
påstods bilda |
|
dödskalle samt emblem föreställande fyra yxor |
|
B |
ett hakkors), |
|
(som åklagaren påstod bildade ett hakkors). En |
m.fl. |
bokstäverna |
|
annan av de tilltalade hade på polisstationen |
|
SS i runskrift |
|
burit en halskedja med ett hänge föreställande |
|
och dödskalle |
|
fyra yxor (som åklagaren påstod bildade ett hak- |
|
|
|
kors). Tingsrätten angav att emblemen med fyra |
|
|
|
yxor representerar en |
|
|
|
var fråga om hakkors, men att det kunde, men |
|
|
|
måste inte, uppfattas som bildande ett hakkors. |
|
|
|
De två tilltalade hade inte på något annat sätt |
|
|
|
gett uttryck för missaktning för andra folk- |
|
|
|
grupper än den nordiska. Mot den bakgrunden |
|
|
|
ansågs enbart bärandet av emblemen inte |
|
|
|
sprida meddelande som uttrycker sådan miss- |
|
|
|
aktning. En tredje tilltalad hade på en restau- |
|
|
|
rang burit en tröja med ett tryck som visade |
|
|
|
bokstäverna ”SS” i runskrift. Han angav att |
|
|
|
detta tryck (emblem) uttryckte stöd för en mc- |
|
|
|
klubb. Tingsrätten uttalade att SS kan, men |
|
|
|
måste inte, uppfattas som uttryck för national- |
|
|
|
socialistiska sympatier. Inte heller denne till- |
|
|
|
talad hade på annat sätt gett uttryck för miss- |
|
|
|
aktning för andra folkgrupper än den nordiska |
|
|
|
och mot den bakgrunden kunde enbart bärandet |
|
|
|
av tröjan inte anses sprida meddelande som |
|
|
|
uttrycker sådan missaktning. |
|
|
|
|
172
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
RH 1998:77 |
Varghake |
Fälld |
Den tilltalade hade burit en röd armbindel med |
|
|
(ringa) |
en varghake i svart korsad av ett stående svärd i |
|
|
|
svart mot en vit botten. Hovrätten angav att |
|
|
|
armbindeln utgör ett meddelande som uttrycker |
|
|
|
missaktning för en viss folkgrupp och omfattas |
|
|
|
av bestämmelsen om HMF samt att meddelandet |
|
|
|
spritts på sätt krävs för ansvar. Brottet bedöm- |
|
|
|
des som ringa eftersom den tilltalade bar arm- |
|
|
|
bindeln under en kort stund utan att uppträda |
|
|
|
provocerande på något annat sätt. (Den tilltalade |
|
|
|
hade frikänts av tingsrätten eftersom det inte |
|
|
|
ansågs visat att kravet på spridning var uppfyllt.) |
Göta hovrätt, |
Dödskalle |
Fälld/ |
Den tilltalade hade vid ett tillfälle burit en |
(och text) |
friad |
||
B |
|
|
skalle (Totenkopf) samt vid ett annat tillfälle en |
(Lindesbergs |
|
|
munkjacka med en dödskalle (Totenkopf) mot en |
tingsrätt, |
|
|
bakgrund av två korslagda föremål och texten |
|
|
”All cops are bastards” och ”A C A B”. Hovrätten |
|
B |
|
|
uttalade att för att bärande av en symbol ska |
|
|
|
kunna bedömas som HMF krävs att symbolen, |
|
|
|
ensam eller i förening med klädseln, innefattar |
|
|
|
en tydlig koppling till rasism. Hovrätten ansåg |
att
Hovrätten för |
Vit |
Fälld/ |
Västra |
SS, moderkors, |
friad |
Sverige, |
hakkors och |
(ringa) |
varghake |
|
|
B |
|
|
(Strömstads |
|
|
tingsrätt, |
|
|
|
|
|
B |
|
|
De tilltalade hade burit kläder med märken med symboler. Av gärningsbeskrivningen framgår endast att det var fråga om ”rasist- eller nazist- symboler”. Inte heller av domarna är det tydligt vad det var för symboler, men av domarna till- sammans med den åberopade bevisningen får anses framgå att fråga var om (1) ett s.k. moder- kors som innehöll ett hakkors, (2) en vit
(3)en
173
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
framgick att symbolerna kan förknippas med |
|
|
|
rasism och nazism. En av de tilltalade hade på |
|
|
|
sin jacka burit symbolerna 2, 3 och 4. Han |
|
|
|
ansågs ha spritt budskap som uttryckt hot och |
|
|
|
missaktning för andra folkgrupper, vilket han |
|
|
|
måste insett, och dömdes för HMF. Det ansågs |
|
|
|
inte utrett att moderkorset och varghaken burits |
|
|
|
synligt (1 och 5), varför åtalet ogillades i de |
|
|
|
delarna. Däremot förverkades samtliga märken/ |
|
|
|
symboler eftersom de burits på allmän plats och |
|
|
|
ansågs uttrycka hot och missaktning för andra |
|
|
|
folkgrupper. En tilltalad överklagade domen såvitt |
|
|
|
avsåg förverkande av moderkorset. Hovrätten |
|
|
|
fastställde tingsrättens dom i överklagad del. |
Kristianstads |
Hakkors och SS |
Fälld |
Den tilltalade hade vid mönstring på Pliktverket |
tingsrätt, |
|
(ringa) |
var klädd i en tröja som på framsidan var för- |
|
|
sedd med ett stort färgtryck i form av |
|
B |
|
|
boler och hakkors. Av tingsrättens korta domskäl |
|
|
|
framgår i huvudsak att den tilltalade genom att |
|
|
|
bära tröjan med symbolerna bland andra per- |
|
|
|
soner spritt missaktning för annan folkgrupp än |
|
|
|
den nordiska. Brottet bedömdes som ringa med |
|
|
|
beaktande bl.a. av att syftet varit att befrias från |
|
|
|
värnplikt och att relativt få personer sett tröjan. |
Lunds |
Brinnande |
Fälld |
De tilltalade hade i en villaträdgård tillverkat, |
tingsrätt, |
kors (även |
|
rest och tänd eld på ett träkors samt flera |
Hitlerhälsning |
|
gånger gjort Hitlerhälsning och uttalat ”sieg |
|
B |
och ”sieg |
|
heil”. De tilltalade uppgav att de inte förstod |
|
heil”) |
|
innebörden i att bränna ett kors, men enligt |
|
|
|
tingsrätten kunde det, mot bakgrund av att de |
|
|
|
samtidigt gjorde nämnda hälsningar och ut- |
|
|
|
talanden, hållas för visst att de väl kände till |
|
|
|
den rasistiska innebörden i korsbränning. Enligt |
|
|
|
rättens bedömning hade de tilltalade genom sitt |
|
|
|
agerande angett en tydlig koppling till nazism |
|
|
|
och rasism samt därmed förbundna idéer om |
|
|
|
rashat och förakt för vissa mer eller mindre |
|
|
|
bestämda folkgrupper. |
Stenungsunds |
Hakkors |
Fälld |
Den tilltalade hade burit en tröja med ett hak- |
tingsrätt, |
(och text) |
|
kors och texten ”White Power”. Tingsrättens |
|
|
domskäl är kortfattade och av dessa framgår i |
|
B |
|
|
princip endast att rätten ansåg det bevisat att |
|
|
|
den tilltalade handlat på detta sätt och att gär- |
|
|
|
ningen är att bedöma som HMF. |
|
|
|
|
174
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Kalmar |
Triskelon |
Fälld |
Den tilltalade hade burit en bomberjacka med ett |
tingsrätt, |
(och text) |
(ringa) |
märke på högra ärmen med texten ”Blod Ära” |
|
|
med en triskelon mellan orden. Tingsrätten an- |
|
B |
|
|
gav att märket uttrycker missaktning av män- |
|
|
|
niskor tillhörande andra folkgrupper än den |
|
|
|
nordiska. Det angavs vidare att märket visser- |
|
|
|
ligen inte är stort men att det ändå är lätt iakt- |
|
|
|
tagbart. På grund av detta och då den tilltalade |
|
|
|
burit märket bland andra människor fick denne |
|
|
|
anses ha spridit meddelande i den mening som |
|
|
|
avses i bestämmelsen om HMF. Eftersom det inte |
|
|
|
framkommit att det budskap som märket för- |
|
|
|
medlat fått någon större spridning bedömdes |
|
|
|
brottet som ringa. |
|
|
|
|
Kalmar |
Hakkors, död- |
Fälld |
Den tilltalade åtalades för att i centrala Kalmar |
tingsrätt, |
skalle, örn, |
|
ha burit en jacka med elva märken med angivna |
varghake, SS, |
|
symboler och viss text. Tingsrätten, som fann |
|
B |
torshammare, |
|
åtalet styrkt, konstaterade endast att den till- |
|
triskelon, 88 |
|
talades erkännande stöds av övrig utredning. |
|
och vit makt- |
|
|
|
näve (även text) |
|
|
|
|
|
|
Strömstads |
”Nazist- |
Fälld |
I åklagarens gärningsbeskrivning anges att den |
tingsrätt, |
symboler” |
|
tilltalade på olika platser burit kläder med |
|
|
”nazistsymboler” eller liknande märken och på |
|
B |
|
|
en restaurang burit en mössa med en ”nazist- |
|
|
|
symbol” eller liknande märke. Det framgår inte |
|
|
|
vad för symboler det var fråga om. Av de korta |
|
|
|
domskälen framgår i princip endast att tings- |
|
|
|
rätten ansåg det styrkt att den tilltalade gjort |
|
|
|
sig skyldig till de åtalade gärningarna. |
Lunds |
Hakkors |
Fälld |
De tilltalade åtalades för att på bl.a. en vägg ha |
tingsrätt, |
(och text) |
|
sprayat bl.a. flera hakkors och text såsom ”Sieg |
|
|
Heil Judesvin”. De tilltalade förklarade att avsik- |
|
B |
|
|
ten med detta var att visa missaktning för bl.a. |
|
|
|
judar. Tingsrätten, som fann åtalet styrkt, kon- |
|
|
|
staterade att tecknen och texten utgör hot och |
|
|
|
missaktning för andra folkgrupper. |
|
|
|
|
Eskilstuna |
Solkors (även |
Friad |
Den tilltalade hade, utanför en skola, i ett band |
tingsrätt, |
odalruna, |
|
runt halsen burit ett solkors. På solkorset var en |
varghake och |
|
odalruna, en varghake och texten ”sieg heil” |
|
B |
”sieg heil”) |
|
(felskrivet) inristade. Inristningarna kunde |
|
|
|
endast ses från viss vinkel och på mycket nära |
|
|
|
håll varför tingsrätten ansåg att de inte kunde |
|
|
|
tilläggas någon betydelse vid bedömningen av |
175
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
om den tilltalade spritt ett budskap som ut- |
|
|
|
trycker hot/missaktning. Tingsrätten angav att |
|
|
|
det finns vissa symboler, t.ex. hakkorset, som är |
|
|
|
intimt förknippade med den nationalsocialistiska |
|
|
|
rörelsen under |
|
|
|
inte kan bäras utan att det leder till tanken att |
|
|
|
den person som bär symbolen bl.a. vill sprida ett |
|
|
|
budskap om att en viss folkgrupp är mindervärdig. |
|
|
|
Solkorset kan inte på samma sätt entydigt för- |
|
|
|
knippas med denna uppfattning. Det finns fort- |
|
|
|
farande en legitim användning av denna symbol. |
|
|
|
Tingsrätten, som bedömde att bärandet av sol- |
|
|
|
korset inte ensamt kan anses ge ett tillräckligt |
|
|
|
klart uttryck för hot/missaktning för någon folk- |
|
|
|
grupp, fann att bärandet av solkorset inte inne- |
|
|
|
burit att den tilltalade spritt ett budskap som är |
|
|
|
kriminaliserat som HMF. |
RH 1997:53 |
Örn med |
Fälld |
De tilltalade hade i enhetlig uniformsliknande |
|
hakkors och |
|
klädsel stått framför några hundra sympatisörer. |
|
dödskalle |
|
I klädseln ingick mössor med örn med hakkors |
|
(även ”sieg |
|
och dödskalle. En tilltalad höll ett anförande |
|
heil” och |
|
bl.a. om ett nationalsocialistiskt rike. De till- |
|
Hitlerhälsning) |
|
talade ropade ”sieg heil” flera gånger och gjorde |
|
|
|
Hitlerhälsning. Hovrätten uttalade att alla |
|
|
|
tilltalade får anses ha haft uppsåt med avse- |
|
|
|
ende på samtliga gärningsmoment i gärnings- |
|
|
|
beskrivningen oavsett om någon av dem t.ex. |
|
|
|
inte haft de angivna märkena. Sett i sin helhet |
|
|
|
måste deras agerande anses ge en tydlig kopp- |
|
|
|
ling till nazismen och till de med nazismen |
|
|
|
intimt förbundna idéerna om rashat och förakt |
|
|
|
för vissa mer eller mindre bestämda folkgrupper. |
|
|
|
Med hänsyn till ställningstagande i rättsfallet |
|
|
|
NJA 1996 s. 577 ansågs det uppenbart att det nu |
|
|
|
åtalade, mer långtgående agerandet, innebar |
|
|
|
spridning av budskap som uttrycker missaktning |
|
|
|
av människor tillhörande andra folkgrupper än |
|
|
|
den nordiska. Att gärningen förövats under en |
|
|
|
demonstration som polismyndigheten i förväg |
|
|
|
gett tillstånd till med vetskap om att det skulle |
|
|
|
bli en demonstration av personer vilka hyllade |
|
|
|
nazistiska ideal ansågs inte utgöra grund för |
|
|
|
straffrihet eller mildrande bedömning. (Även |
|
|
|
tingsrätten hade dömt de tilltalade för HMF.) |
|
|
|
|
176
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
RH 1997:28 |
Hakkors |
Friad |
Den tilltalade hade burit armbindel med hakkors. |
|
|
|
Hovrätten uttalade att en armbindel med hak- |
|
|
|
kors i och för sig skulle kunna utgöra HMF. |
|
|
|
I målet var det dock inte utrett hur många som |
|
|
|
lagt märke till armbindeln och därför ansågs det |
|
|
|
inte visat att kravet på spridning var uppfyllt. |
|
|
|
(Även tingsrätten hade frikänt den tilltalade.) |
Luleå |
Örn, lager- |
Fälld |
Den tilltalade hade burit en tröja med texten |
tingsrätt, |
krans och |
(ringa) |
”Riksfronten” samt symbolerna ”örnen, lager- |
odalruna |
|
kransen och odalrunan”. Tingsrätten uttalade att |
|
B |
(även text) |
|
symbolerna har en stor likhet med de symboler |
|
|
|
som användes i |
|
|
|
koppling till Tredje riket. Den som bland andra |
|
|
|
människor bär dessa symboler anses sprida ett |
|
|
|
budskap som innebär en allmän nedvärdering av |
|
|
|
andra folkgrupper än den nordiska, vilket den |
|
|
|
tilltalade måste ha insett. |
|
|
|
|
Göteborgs |
Kelterkors |
Fälld |
Den tilltalade hade i samband med en konsert |
tingsrätt, |
och ”C 18” |
(ringa) |
burit en |
(även text) |
|
”White Wolves” och ”C 18”. Tingsrätten uttalade |
|
B |
|
|
att symbolerna är förknippade med rörelser som |
|
|
|
uttrycker missaktning för andra folkgrupper än |
|
|
|
främst den nordiska och att den tilltalade känt |
|
|
|
till vad symbolerna innebär. Genom att bära |
|
|
|
symbolerna vid konserten ansågs han ha spritt |
|
|
|
ett sådant budskap. |
Göteborgs |
Örn med |
Fälld |
Den tilltalade hade, i samband med en demon- |
tingsrätt, |
dödskalle och |
(ringa) |
stration, på sin mössa burit ett märke före- |
hakkors |
|
ställande en örn tillsammans med en dödskalle |
|
B |
|
|
och ett hakkors. Tingsrätten instämde i åklaga- |
|
|
|
rens påstående om att märket med symbolerna |
|
|
|
gav uttryck för idéer om rasöverlägsenhet och |
|
|
|
rashat. Den tilltalade invände att han använt |
|
|
|
mössan för att dölja sitt hår och att märkena |
|
|
|
även betyder andra saker. Enligt tingsrätten var |
|
|
|
dock omständigheterna sådana att det måste |
|
|
|
stått klart för den tilltalade att mössmärket, |
|
|
|
med det redan då i vart fall väl kända hakkorset, |
|
|
|
gav anspelning på ras eller etniskt ursprung |
|
|
|
samt missaktning för andra folkgrupper. Brottet |
|
|
|
bedömdes som ringa bl.a. med hänsyn till att |
|
|
|
den tilltalade endast burit symbolerna och inte |
|
|
|
på något mer aktivt sätt försökt överföra idéerna |
|
|
|
till allmänheten. |
|
|
|
|
177
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Eskilstuna |
Vit |
Fälld |
Den tilltalade hade varit klädd i en bomberjacka |
tingsrätt, |
(och text) |
(ringa) |
med vad som benämns ”white |
|
|
med en knuten näve och texterna ”Vår ära heter |
|
B |
|
|
trohet”, ”Blood Honour” och ”Nordland”. Tings- |
|
|
|
rätten uttalade att det aktuella märket innehåller |
|
|
|
symboler som representerar en våldsinspirerad |
|
|
|
ideologi med ett förhärligande av den ariska rasen. |
|
|
|
Att bära märket innebär ett meddelande som av |
|
|
|
vissa andra folkgrupper inte kan uppfattas som |
|
|
|
annat än ett mot dem riktat uttryck för missaktning. |
|
|
|
Tingsrätten fann även att den tilltalade insett |
|
|
|
innebörden av symbolerna. Gärningen bedömdes |
|
|
|
som ringa brott eftersom budskapet spridits |
|
|
|
under begränsad tid och inte varit förenat med |
|
|
|
andra åtgärder som inneburit missaktning. |
Göteborgs |
Örn med |
Fälld |
Den tilltalade hade burit ett mössmärke med örn |
tingsrätt, |
hakkors |
|
och hakkors samt ett kragmärke med |
samt SS |
|
Åklagaren gjorde i huvudsak gällande att sym- |
|
B |
|
|
bolerna användes i |
|
|
|
sedda för sig och tillsammans med den till- |
|
|
|
talades i övrigt uniformsliknande klädsel är |
|
|
|
tydligt kopplade till Tredje riket och ger uttryck |
|
|
|
för idéer om rasöverlägsenhet och rashat. |
|
|
|
Tingsrätten fann att den tilltalade burit märkena |
|
|
|
på sådant sätt att symbolernas meddelanden |
|
|
|
spritts och att märkena inneburit de med- |
|
|
|
delanden åklagaren gjort gällande. |
|
|
|
|
Eskilstuna |
Vit |
Fälld |
Den tilltalade hade burit en bomberjacka med ett |
tingsrätt, |
|
|
märke med en vit knuten näve (benämnt white |
|
|
||
B |
|
|
fattade och i huvudsak anges att den tilltalade |
|
|
|
vetat om att han burit märket (vilket denne |
|
|
|
bestred), att han känt till märkets innebörd och |
|
|
|
därför uppsåtligen spridit ett budskap som ut- |
|
|
|
trycker missaktning för folkgrupper som har ett |
|
|
|
annat nationellt ursprung än majoritetsbefolk- |
|
|
|
ningen. (I målet uttalade sig en polisman som |
|
|
|
vittne om symbolens innebörd, men det framgår |
|
|
|
inte om detta haft någon betydelse för utgången.) |
178
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Luleå |
Hakkors |
Fälld |
Den tilltalade hade burit en armbindel med hak- |
tingsrätt, |
|
(ringa) |
kors. Av tingsrättens korta domskäl framgår |
|
|
i huvudsak att den tilltalade genom att bära |
|
B |
|
|
symbolen spritt ett budskap som uttryckt hot |
|
|
|
och missaktning för andra folkgrupper. Brottet |
|
|
|
bedömdes som ringa p.g.a. att det inte var visat |
|
|
|
att budskapet fått någon större spridning. |
Göteborgs |
Varghake och |
Fälld |
Den tilltalade bar en armbindel med varghake |
tingsrätt, |
hakkors |
|
(vargkrok) och pinsmärke med hakkors när han |
|
|
var på väg till en konsert anordnad av Vitt Ariskt |
|
B |
|
|
Motstånd. Tingsrätten uttalade att dessa |
|
|
|
nazistiska symboler är att uppfatta som uttryck |
|
|
|
för de idéer åklagaren hade angivit, dvs. idéer |
|
|
|
om rashat och rasöverlägsenhet. Även kraven på |
|
|
|
spridning och uppsåt ansågs uppfyllda. |
|
|
|
|
Göta hovrätt, |
Hakkors och |
Fälld |
Den tilltalade hade varit klädd i en tröja med en |
dödskalle |
(ringa) |
dödskalle samt två märken med hakkors, brin- |
|
B |
(även text) |
|
nande låga och texten ”White power”. Hovrätten |
(Motala |
|
|
uttalade att främst texten och dödskallen var |
tingsrätt, |
|
|
ägnade att förstärka det budskap som hakkors |
|
|
ger uttryck för. Det budskap som den tilltalade |
|
B |
|
|
spred genom att bära märkena ansågs uttrycka |
|
|
|
missaktning för människor tillhörande främ- |
|
|
|
mande folkgrupper. (Vid tingsrätten hade den |
|
|
|
tilltalade frikänts eftersom rätten ansåg att det |
|
|
|
meddelande som den tilltalade spritt genom att |
|
|
|
bära tröjan inte innehållit något eget klart |
|
|
|
utsagt konkret hot eller uttryck för ringaktning |
|
|
|
mot folkgrupper som inte tillhör den vita rasen.) |
Malmö |
Hakkors, |
Fälld |
Den tilltalade hade burit en bomberjacka med ett |
tingsrätt, |
kelterkors, örn, |
|
märke med kelterkors, ett märke med örn och |
varghake, |
|
varghake, en pin med hakkors, en pin med modi- |
|
B |
modifierat |
|
fierad svastika, enligt åklagaren använd av |
|
hakkors (som |
|
Waffen SS (sannolikt avses ett s.k. öppet solkors), |
|
det får förstås, |
|
och en pin med en hjälm med |
|
ett s.k. öppet |
|
rätten uttalade att redan de två märkena gav en |
|
solkors) och SS |
|
tydlig koppling till Tredje riket och dess idéer om |
|
|
|
rasöverlägsenhet och rashat. De tre pinsen an- |
|
|
|
sågs i än högre grad ge uttryck för hot och miss- |
|
|
|
aktning för andra folkgrupper. Den tilltalade hade |
|
|
|
haft pinsen synliga vid sammankomster med lika- |
|
|
|
sinnade, men även visat dem för andra än lika- |
|
|
|
sinnade. Rätten uttalade att det för straffbarhet |
|
|
|
inte krävs att mottagaren av meddelandet har en |
|
|
|
annan uppfattning i sakfrågan än meddelaren, |
179
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
utan det är tillräckligt att meddelandet sprids, |
|
|
|
och att spridning inom t.ex. en förening inte är |
|
|
|
tillåten. Både genom att bära märkena och pinsen |
|
|
|
ansågs den tilltalade ha spritt meddelande som |
|
|
|
uttryckt hot och missaktning för andra folkgrupper |
|
|
|
genom förhärligande av den ariska rasen. |
Göta hovrätt, |
Örn och |
Fälld |
De tilltalade hade varit iklädda varsin tröja med |
modifierat |
|
symboler i form av en örn och en modifierad |
|
B |
hakkors (öppet |
|
svastika (även kallad ett öppet solkors). Endast |
(Ljungby |
solkors) |
|
en tilltalads ansvar prövades av hovrätten. Hov- |
tingsrätt, |
|
|
rätten fann att den tilltalade genom att bära |
|
|
tröjan med ”nazistiska symboler” bland andra |
|
B |
|
|
människor på allmän plats spritt ett budskap |
|
|
|
som uttrycker missaktning för människor med |
|
|
|
anspelning på deras nationella ursprung eller |
|
|
|
trosbekännelse och att han därigenom gjort sig |
|
|
|
skyldig till HMF. Båda tilltalade fälldes till an- |
|
|
|
svar vid tingsrätten. (Av tingsrättens dom fram- |
|
|
|
går att det under örnen fanns en lagerkrans och |
|
|
|
att texterna ”Skinheads” och ”Stolt” fanns på |
|
|
|
tröjorna, vilket inte anges i gärningsbeskrivningen, |
|
|
|
samt att den modifierade svastikan användes av |
|
|
|
en Waffen |
|
|
|
vilken ingick frivilliga från Sverige.) |
Göteborgs Varghake Fälld
tingsrätt,(ringa)
B
Den tilltalade bar en röd armbindel med varg- hake och svärd mot vit botten i samband med en konsert anordnad av Vitt Ariskt Motstånd. Tings- rätten uttalade att varghaken blivit i hög grad förknippad med en allmän nedvärdering av vissa andra folkgrupper än den nordiska och således har kommit att tolkas som ett uttryck för miss- aktning för vissa andra folkgrupper än den nordiska vad gäller ras eller etniskt ursprung. Brottet bedömdes som ringa bl.a. då det inte framkommit att den tilltalade mer aktivt försökt sprida det meddelande som symbolen inneburit och att bärandet av symbolen inte främst berott på sympatier med detta meddelande.
180
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Eskilstuna |
Kelterkors |
Fälld |
Den tilltalade hade varit klädd i en bomberjacka |
tingsrätt, |
och varghake |
(ringa) |
med ett märke med ett kelterkors samt ett märke |
med svärd |
|
med en varghake och ett svärd (den senare angavs |
|
B |
|
|
av åklagaren vara en symbol för organisationen |
|
|
|
Vitt Ariskt Motstånd). Tingsrätten angav i huvud- |
|
|
|
sak att den tilltalade genom att bära märkena |
|
|
|
bland andra människor uppsåtligen spritt sådant |
|
|
|
meddelande som uttrycker missaktning för andra |
|
|
|
folkgrupper. |
Hovrätten för |
Hakkors |
Friad |
Den tilltalade hade burit en armbindel med ett |
Västra |
|
|
hakkors. Hovrätten uttalade att bärande av |
Sverige, |
|
|
armbindel med hakkors i och för sig kan falla in |
|
|
under bestämmelsen om HMF. Hovrätten ogillade |
|
B |
|
|
dock åtalet eftersom det inte ansågs utrett hur |
(Göteborgs |
|
|
många personer som hade lagt märke till arm- |
tingsrätt, |
|
|
bindeln och att det därför inte var visat att |
|
|
meddelandet spritts till mer än ett fåtal. (Även |
|
B |
|
|
tingsrätten hade ogillat åtalet. Tingsrätten |
|
|
|
bedömde att den tilltalades handlande inte |
|
|
|
utgjorde brott och dessutom, i likhet med hov- |
|
|
|
rätten, att meddelandet inte hade spritts på sätt |
|
|
|
som krävs för ansvar. Även åklagarens andra- |
|
|
|
handsyrkande om förargelseväckande beteende |
|
|
|
ogillades av både tingsrätten och hovrätten.) |
|
|
|
|
Hovrätten för |
Hakkors, SS |
Fälld |
Den tilltalade hade varit iklädd en jacka följande |
Övre Norrland, |
med en död- |
(ringa) |
märken: ett märke med hakkors och viss text, ett |
skalle samt |
|
märke med |
|
B |
hakkors med |
|
runor) med en dödskalle samt två märken med |
(Umeå |
örn och |
|
hakkors och örn, varav ett av dessa två märken |
tingsrätt, |
dödskalle |
|
även innehöll en dödskalle. Hovrätten uttalade |
(även text) |
|
att märkena är väl kända symboler för nazismen |
|
B |
|
|
och att den tilltalade varit väl medveten om inne- |
DB 182) |
|
|
börden av märkena och vad nazismen står för. |
|
|
|
Gärningen bedömdes som ringa brott p.g.a. att |
|
|
|
meddelandena inte fått någon större spridning. |
|
|
|
(Även tingsrätten fann den tilltalade skyldig till |
|
|
|
HMF på i huvudsak samma skäl som hovrätten.) |
|
|
|
|
Uppsala |
Kelterkors och |
Fälld |
Den tilltalade hade på sin jacka haft ett märke |
tingsrätt, |
dödskalle |
(ringa) |
med ett kelterkors och ett märke föreställande en |
|
|
dödskalle (som enligt tingsrätten bars av SS). |
|
B |
|
|
Tingsrätten instämde i åklagarens påstående om |
|
|
|
att märkena tjänat att utmärka den tilltalades |
|
|
|
politiska meningsinriktning. Genom märkena an- |
|
|
|
sågs den tilltalade ha spritt ett meddelande som |
|
|
|
uttrycker hot och missaktning för andra folkgrupper. |
|
|
|
|
181
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Karlskrona |
Varghake, |
Fälld/ |
Den tilltalade hade varit iklädd läderkoppel och |
tingsrätt, |
kelterkors och |
friad |
jacka med symboler i form av ett märke med |
SS m.m. (även |
(ringa) |
varghake med svärd, ett märke med kelterkors |
|
B |
bärande av |
|
och ett märke med |
(DB 179) |
koppel och |
|
sigrunor). Tingsrätten angav att märkena är |
|
uttalanden) |
|
kända symboler för nazismen och att denna ideo- |
|
|
|
logi kännetecknas av extrem nationalism, rasism |
|
|
|
och antisemitism. Förföljelse och våldshandlingar |
|
|
|
riktade mot människor bl.a. p.g.a. ras utgör |
|
|
|
nazismens framträdande yttringar. Bärandet av |
|
|
|
märkena ansågs ägnat att uttrycka förakt för flera |
|
|
|
folkgrupper i Sverige och torde också uppfattas på |
|
|
|
detta vis av allmänheten. Däremot ansågs kopplet |
|
|
|
visserligen kunna sägas utgöra en symbol för |
|
|
|
makt och myndighet, men knappast utgöra någon |
|
|
|
typisk symbol för nazismen eller annan ideologi |
|
|
|
som uttrycker missaktning. Bärandet av kopplet |
|
|
|
ansågs därför inte ha utgjort spridande av ett |
|
|
|
entydigt budskap som uttrycker hot eller missakt- |
|
|
|
ning. Den tilltalade dömdes även för att vid annat |
|
|
|
tillfälle ha hållit i en flagga med ”nazistsymboler” |
|
|
|
samtidigt som han gjorde vissa uttalanden. |
Uppsala |
Örn, hakkors, |
Fälld |
Den tilltalade hade burit jacka med följande |
tingsrätt, |
dödskalle, |
(ringa) |
märken: (1) örn och hakkors, (2) dödskalle och |
kelterkors och |
|
bokstäverna B och H, (3 och 4) två märken med |
|
B |
triskelon m.m. |
|
triskelon med viss text, bl.a. ”White race our |
(DB 302) |
|
|
pride”, samt (5) en knapp med kelterkors. Tings- |
|
|
|
rätten bedömde att märkena utgör sådana med- |
delanden som omfattas av bestämmelsen om HMF. Hakkorset är ett kännetecken för nazism och upptogs som samlingstecken för den anti- semitiska rörelsen i bl.a. Tyskland under 1930- talet. Övriga märken på jackan, bl.a. den med texten ”White race our pride” och den med en knuten vit hand (oklart vilket märke som avses), är ägnade att uttrycka sådant förakt också för olika invandrargrupper i Sverige i dag. De ifrågavarande märkena torde också av en bred allmänhet uppfattas på det sättet. Genom att märkena anbragts på en jacka på sätt som skett ansågs det inte finnas någon tveksamhet om budskapet. Brottet bedömdes som ringa då det inte gjorts gällande att någon ur de berörda
182
SOU 2019:27Bilaga 2
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
grupperna direkt konfronterats med missakt- |
|
|
|
ningen och den tilltalade i övrigt inte uppträtt |
|
|
|
särskilt provocerande. |
Svea hovrätt, |
Förlöjligande |
Fälld |
Den tilltalade hade till organisationer och per- |
och kränkande |
|
soner i Sverige och andra länder sänt flygblad |
|
B |
teckningar och |
|
som innehöll förlöjligande och kränkande teck- |
(DB 61) |
texter |
|
ningar och texter med påståenden om att det i |
(Södra |
|
|
tyska koncentrationsläger under andra världs- |
Roslags |
|
|
kriget inte skedde massmord av judar och att |
tingsrätt, |
|
|
förintelsen är en lögn samt teckningar som på |
|
|
ett förlöjligande sätt stöder dessa påståenden. |
|
B |
|
|
Hovrätten ansåg att flygbladen uttrycker en |
DB 657) |
|
|
påtaglig missaktning för det judiska folket med |
|
|
|
anspelning på dess etniska ursprung. (Även |
|
|
|
tingsrätten dömde den tilltalade för HMF.) |
Sundsvalls |
Brinnande kors |
Fälld |
De tilltalade hade bränt ett träkors och burit kåpor. |
tingsrätt, |
(och bärande |
(ringa) |
Tingsrätten uttalade att brinnande kors och |
av kåpor) |
|
bärande av s.k. kåpa är välkända symboler för Ku |
|
B |
|
|
Klux Klan, en organisation som främst i USA ver- |
(DB 50) |
|
|
kat för bibehållen rasdiskriminering och som an- |
|
|
|
vänt hot och våld mot människor med mörk hud- |
färg. Den som känner till denna rörelse och vad den står för kan inte uppfatta de tilltalades kors- bränning på annat sätt än som uttryck för en fientlig och nedvärderande inställning mot färgade människor som vistas i landet. De tilltalade bedömdes ha känt till denna rörelses syfte och verksamhet och måste insett att korsbränningen för iakttagaren skulle få nämnda innebörd. Brottet bedömdes som ringa p.g.a. att handlandet till stor del berott på oförstånd och bristande omdöme.
Karlskrona |
Brinnande kors Fälld/ |
tingsrätt, |
friad |
(ringa) |
|
B |
|
(DB 84) |
|
En av de tilltalade hade bränt ett träkors i ett bostadsområde. Tingsrätten angav att korsbrän- ning, p.g.a. sin nära förbindelse med Ku Klux
183
Bilaga 2 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Östersunds |
Brinnande kors |
Fälld |
De tilltalade hade bränt ett cirka tre meter högt |
tingsrätt, |
|
|
träkors. Tingsrätten uttalade att det får anses |
|
|
allmänt känt att bränning av kors är något som |
|
B |
|
|
numera förekommer uteslutande i rasistiska |
(DB 502) |
|
|
sammanhang – inte minst bland sådana organi- |
|
|
|
sationer som utövar våld mot svarta människor i |
|
|
|
USA:s sydstater, vilket de tilltalade fick anses |
|
|
|
känna till. En korsbränning får anses visa miss- |
|
|
|
aktning och hot mot svarta människor. Det |
|
|
|
brinnande korset var placerat ganska öppet och |
|
|
|
det hotfulla meddelande som korset inneburit |
|
|
|
ansågs ha spritts i sådan omfattning att gär- |
|
|
|
ningen betraktades som HMF. |
Östersunds |
”K.K.K.” |
Fälld |
De tilltalade hade, vid ett musikuppträdande, visat |
tingsrätt, |
(och text) |
(ringa) |
upp |
|
|
Tingsrätten angav att textarna haft klart rasistisk |
|
B |
|
|
innebörd, att uttrycket ”White only” får anses ge |
(DB 501) |
|
|
uttryck för missaktning mot bl.a. svarta personer i |
|
|
|
allmänhet och inte bara mot den aktuelle musik- |
artisten, att ”K.K.K.” i sammanhanget med all tyd- lighet får anses hänsyfta på Ku Klux Klan som är en rasistisk organisation som i stor utsträckning i USA misshandlat, skändat och dödat svarta personer och att hålla upp en skylt med denna påskrift får därför anses ha utgjort ett slags latent hot mot svarta personer. Gärningen bedömdes som ringa brott p.g.a. att fråga varit om små ”plakat” med ganska kluddig text.
184
Bilaga 3
Domstolspraxis
–tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Tryckfrihets- |
Hakkors |
Fälld |
Den tilltalade hade i anslutning till en balkong |
mål |
|
(ringa) |
hängt upp en svart, vit och röd flagga med motiv |
Göteborgs |
|
|
i form av ett hakkors. Tingsrätten uttalade att |
tingsrätt, |
|
|
flaggan omfattar ett meddelande som uttrycker |
|
|
missaktning för judar och romer med anspelning |
|
B |
|
|
på ras, etniskt ursprung och, beträffande judar, |
|
|
|
trosbekännelse. Vidare angavs att det är allmänt |
|
|
|
känt att svastikan användes som symbol av den |
|
|
|
nationalsocialistiska rörelsen på 1930- och |
|
|
|
|
|
|
|
omänskliga övergrepp mot judar vilka bottnade i |
|
|
|
idéer om rasöverlägsenhet och rashat samt att |
|
|
|
övergrepp även förekom mot romer. Gärningen |
|
|
|
bedömdes som ringa brott p.g.a. den korta tid |
|
|
|
som flaggan gjorts tillgänglig och antalet per- |
|
|
|
soner som faktiskt tagit del av dess budskap. |
Yttrande- |
Bilder på |
Fälld/ |
Åtalet omfattade över 100 åtalspunkter – i |
frihetsmål |
hakkors och |
friad |
huvudsak bilder på hakkors och Adolf Hitler som |
Örebro |
Hitler |
|
publicerats i anslutning till artiklar på webb- |
tingsrätt, |
|
|
platsen Nordfront. Den tilltalade (ansvarig |
|
|
utgivare) fälldes för hets mot folkgrupp (HMF), |
|
B |
|
|
förutom när det inte tydligt framkommit att |
B |
|
|
fråga varit om hakkors/Hitler på bilden. Här- |
|
|
|
utöver friade juryn för två åtalspunkter. Tings- |
|
|
|
rätten angav att Hitler – som ledare för den |
|
|
|
rörelse som han representerat – i än högre grad |
|
|
|
än de symboler som prövades i rättsfallet NJA |
185
Bilaga 3 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
|
|
|
1996 s. 577 är förknippad med rashat och ut- |
|
|
|
rotning av judar och att en bild på Hitler därmed |
|
|
|
uttrycker missaktning av gruppen judar. Dom- |
|
|
|
stolen, som gjorde en konventionsenlig tolkning |
|
|
|
av bestämmelsen om HMF, beaktade symboler- |
|
|
|
nas innehåll, syfte och sammanhang. |
Yttrande- |
Sydstats- |
Fälld/ |
Åtalet, som omfattade 13 åtalspunkter, avsåg |
frihetsmål |
flagga, |
friad |
produkter på webbplatsen Midgaardshop som |
Göteborgs |
dödskalle, |
|
marknadsförts med text och bl.a. angivna sym- |
tingsrätt, |
örnar, |
|
boler. Juryn friade den tilltalade (ansvarig utgi- |
järnkors, |
|
vare) för tre åtalspunkter som bl.a. avsåg en |
|
B |
88, 28 och |
|
dödskalle (s.k. Totenkopf) med talet 28 och en |
|
hakkors m.m. |
|
sydstatsflagga. Han fälldes för övriga åtals- |
|
|
|
punkter och dessa avsåg bl.a. en hängsnara med |
|
|
|
sydstatsflagga och viss text, ett tygmärke med |
|
|
|
örn i järnkors och talet 88 i en lagerkrans, ett |
|
|
|
tygmärke med örn och 88 samt örn med 88 och |
|
|
|
viss text. Tingsrätten uttalade att avgörande är |
|
|
|
hur bilden vid en objektiv bedömning framstår |
|
|
|
för betraktaren. En sydstatsflagga sedd för sig |
|
|
|
utgör inte ett uttryck för missaktning av annan |
|
|
|
folkgrupp, men i detta fall stärks flaggans asso- |
|
|
|
ciationer till den amerikanska söderns förföljelse |
|
|
|
och lynchning av mörkhyade människor genom |
|
|
|
en hängsnara och texter med tydliga kopplingar |
|
|
|
till amerikanska södern. En örn hållandes lager- |
|
|
|
krans har tydliga likheter med symboler frekvent |
|
|
|
använda i |
|
|
|
tydliga kopplingar till Tredje riket. Talet 88 är |
|
|
|
starkt förknippat med de nationalsocialistiska |
|
|
|
rörelser som figurerade under 1930- och 1940- |
|
|
|
talen. Bildernas kopplingar till |
|
|
|
förstärks genom järnkors, talet 88, marsche- |
|
|
|
rande soldater och viss text. Således ansåg |
|
|
|
tingsrätten att det fanns uppenbara kopplingar |
|
|
|
till |
|
|
|
het/rashat. Eftersom syftet med publiceringarna |
|
|
|
varit att i kommersiellt intresse sälja produkter |
|
|
|
bedömdes en begränsning av yttrandefriheten |
|
|
|
inte innebära en kränkning av Europakonven- |
|
|
|
tionen eller grundlag. |
|
|
|
|
186
SOU 2019:27Bilaga 3
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Tryckfrihets- |
Bild på |
Fälld |
Den tilltalade hade varit klädd i en |
mål |
Hitler (och |
(ringa) |
på framsidan hade en bild på Adolf Hitler och på |
Nyköpings |
text) |
|
baksidan texten ”One day the world will know |
tingsrätt, |
|
|
that Adolf Hitler was right Sieg Heil”. Domen |
|
|
saknar närmare motivering om varför bärandet |
|
B |
|
|
av tröjan var brottsligt som HMF. Gärningen |
|
|
|
bedömdes som ringa brott bl.a. eftersom sprid- |
|
|
|
ningen varit begränsad och det inte framkommit |
|
|
|
att den tilltalades avsikt varit att visa stöd för |
|
|
|
nationalsocialistiska ideal. |
Tryckfrihets- |
Motiv av |
Fälld |
Den tilltalade hade på sin arbetsplats burit tröja |
mål |
Hitler (och |
(ringa) |
med motiv av Adolf Hitler och texten ”Adolf Hitler |
Hovrätten för |
text) |
|
European Tour |
Övre Norrland, |
|
|
över bl.a. Hitlers invasioner under andra världs- |
|
|
kriget. Domstolarna ansåg att tröjans motiv upp- |
|
B |
|
|
fattas som en hyllning till Hitler och den natio- |
(Umeå |
|
|
nalsocialistiska rörelsen och ger uttryck för |
tingsrätt, |
|
|
missaktning för bl.a. judar och romer. Gärningen |
|
|
bedömdes som ringa brott med hänsyn bl.a. till |
|
B |
|
|
att meddelandet spritts endast till ett begränsat |
|
|
|
antal personer. |
Yttrande- |
Hakkors, |
Fälld |
Angivna symboler, och texter, hade publicerats |
frihetsmål |
88 och |
|
på webbplatsen |
Gävle |
|
sju åtalspunkter och den tilltalade (den ansva- |
|
tingsrätt, |
(streckgubbe |
|
rige utgivaren) dömdes för samtliga. Tingsrätten |
som slänger |
|
uttalade att både hakkors och talet 88 är för- |
|
B |
davids- |
|
knippade med Tredje riket och uttrycker missakt- |
|
stjärna) |
|
ning för andra folkgrupper samt att tygmärket |
|
|
|
|
|
|
|
med judisk härkomst. Vidare angavs att webb- |
|
|
|
platsen riktade sig mot individer med ett natio- |
|
|
|
nalsocialistiskt intresse och med intresse för vit |
|
|
|
|
|
|
|
varit annat än att stärka personer med sådana |
|
|
|
intressen i deras uppfattning, att den var öppen |
|
|
|
och tillgänglig för alla men inte något debatt- |
|
|
|
forum samt att det omedelbara intrycket av |
|
|
|
symbolerna är dess anknytning till Tredje riket |
|
|
|
och de värderingar som det gav upphov till när |
|
|
|
det gäller personer av ”icke ariskt ursprung”. |
|
|
|
Tingsrätten fann sammantaget att symbolerna |
|
|
|
var att bedöma som HMF och att det inte kunde |
|
|
|
strida mot Europakonventionen att fälla till |
|
|
|
ansvar. |
187
Bilaga 3 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Yttrande- |
Triskelon, |
Fälld/ |
Åtalet omfattade sex publiceringar på webb- |
frihetsmål |
hakkors, |
friad |
platsen Midgaardshop, bl.a. en pin med en |
Göteborgs |
|
triskelon med viss text, hakkors och |
|
tingsrätt, |
Ku Klux |
|
samt en man med Ku Klux |
|
hängsnara och viss text. Den tilltalade fälldes |
||
B |
hållandes |
|
för fyra av sex publiceringar. Han friades av |
|
rep och syd- |
|
juryn för triskelonen och en bild med bl.a. ett |
|
statsflagga |
|
påstått hakkors. Tingsrätten, som fällde för |
|
(även text) |
|
övriga publiceringar, hänvisade till den s.k. |
|
|
|
instruktionen och Europakonventionen. Vidare |
|
|
|
angavs att en samlad bedömning behöver göras |
|
|
|
av omständigheterna, att uttalandet ska ses i |
|
|
|
sitt sammanhang, att avgörande är hur med- |
|
|
|
delandet framstår för betraktaren vid en objektiv |
|
|
|
bedömning och att det med hänsyn till samman- |
|
|
|
hanget måste stå klart att tilltalads uppsåt varit |
|
|
|
att sprida meddelande som innefattar hot/miss- |
|
|
|
aktning för gruppen i fråga. |
|
|
|
förstärkta associationen till förföljelsen av judar. |
|
|
|
Angående bilden på Ku Klux |
|
|
|
talades att det får anses allmänt veterligt att |
|
|
|
det finns ett starkt samband mellan Ku Klux Klan |
|
|
|
och förföljelsen av afroamerikaner, att den för |
|
|
|
organisationen typiska klädseln i kombination |
|
|
|
med hängsnaran, sydstatsflaggan och uppma- |
|
|
|
ningen att hämta ett rep, framstår med tydlighet |
|
|
|
som ett uttryck för hot/missaktning för männi- |
|
|
|
skor med afrikanskt ursprung samt att bilden får |
|
|
|
anses förespråka eller i vart fall rättfärdiga hat |
|
|
|
grundat på intolerans och uppmana till vad som |
|
|
|
får betecknas som mord. |
188
SOU 2019:27Bilaga 3
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Yttrande- |
Hakkors |
Fälld |
Den tilltalade åtalades, i egenskap av utgivare, |
frihetsmål |
(och text) |
|
för ett stort antal publiceringar på webbplatsen |
Göta hovrätt, |
|
|
Nordfront, bl.a. en flagga med hakkors, artiklar |
|
|
och läsarkommentarer. Beträffande hakkorset, |
|
B |
|
|
som fanns i anslutning till viss text, anförde |
och |
|
|
tingsrätten att genom hakkorsets starka anknyt- |
B |
|
|
ning till ett nedvärderande synsätt bl.a. av grup- |
(Örebro |
|
|
pen judar och att det i sammanhanget finns en |
tingsrätt, |
|
|
text som ger intryck av att upphöja Adolf Hitler, |
|
|
utgör artikeln missaktning av folkgruppen judar. |
|
B |
|
|
Tingsrätten, som även prövade om det skulle |
och |
|
|
strida mot regeringsformen eller Europakonven- |
|
|
tionen att döma för HMF, fällde den tilltalade för |
|
B |
|
|
publiceringen av hakkors och för de flesta andra |
|
|
|
publiceringarna. Hovrätten fastställde tings- |
|
|
|
rättens dom i skuldfrågan (i överklagade delar). |
Tryckfrihets- |
Karikatyrbild |
Fälld |
Den tilltalade åtalades, som ansvarig utgivare, |
mål |
av man av |
(ringa) |
för klistermärken med texten ”Sveriges kvinnor |
Svea hovrätt, |
utländsk |
|
våldtas vad gör du åt det?” med en karikatyrbild |
härkomst |
|
av en man av utländsk härkomst med sitt huvud |
|
B |
med sitt |
|
i en repögla. Tingsrätten angav att uttalandet |
(Stockholms |
huvud i en |
|
ska bedömas i sitt sammanhang och att motiven |
tingsrätt, |
repögla (och |
|
för gärningen måste beaktas. Illustrationen och |
text) |
|
texten förmedlar ett budskap där invandrare |
|
B |
|
|
framstår som våldtäktsmän. Budskapet utgör |
|
|
|
inte del i en saklig och vederhäftig diskussion |
|
|
|
om våldtäkt utan ger i stället uttryck för miss- |
|
|
|
aktning av invandrare. Gärningen bedömdes som |
|
|
|
ringa brott p.g.a. att spridningen varit av mycket |
|
|
|
begränsad omfattning. Hovrätten fastställde |
|
|
|
tingsrättens dom. |
|
|
|
|
189
Bilaga 3 |
SOU 2019:27 |
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Yttrande- |
Streckgubbe |
Fälld |
Den ansvarige utgivaren för webbplatsen |
frihetsmål |
kastar |
|
Patriot.nu åtalades för läsarkommentarer och |
Stockholms |
davids- |
|
angiven symbol. Symbolen, som fanns på en |
tingsrätt, |
stjärna i |
|
affisch, med rubriken ”Håll Sverige rent!”, var |
papperskorg |
|
avbildad i anslutning till en artikel. Tingsrätten |
|
B |
(och text) |
|
ansåg att affischens innehåll i sig uttrycker |
|
|
|
missaktning för folkgruppen judar, men att hän- |
|
|
|
syn måste tas till bildens utformning och i vilket |
|
|
|
sammanhang den förekommer. I detta fall publi- |
|
|
|
cerades bilden i samband med ett medierepor- |
|
|
|
tage om en propagandakampanj där affischen |
|
|
|
förekom. Det kan finnas många godtagbara pub- |
|
|
|
licistiska skäl att göra sådana reportage. I repor- |
|
|
|
taget omnämns att affischer satts upp men inte |
|
|
|
på något sätt redovisas ett avståndstagande till |
|
|
|
affischens innehåll. Intrycket är snarast det om- |
|
|
|
vända. Bilden upptas nästan helt av affischen |
|
|
|
och förmedlar tydligt affischens innehåll. Genom |
|
|
|
bildpubliceringen skedde en ytterligare och |
|
|
|
okritisk spridning av dess missaktande innehåll. |
|
|
|
Även med beaktande av den s.k. instruktionen |
|
|
|
fann tingsrätten att den tilltalade gjort sig |
|
|
|
skyldig till HMF. |
|
|
|
|
Tryckfrihets- |
Hakkors |
Fälld |
Den tilltalade åtalades för spridning, via webb- |
mål |
|
|
platsen |
Gävle |
|
|
hakkors. I tingsrättens korta domskäl anges i |
tingsrätt, |
|
|
huvudsak att hakkors får anses uttrycka en ned- |
|
|
värdering av andra folkgrupper än den nordiska. |
|
B |
|
|
|
Yttrande- |
Hakkors |
Fälld |
Den tilltalade åtalades för hakkors och en artikel |
frihetsmål |
(och text) |
|
på webbplats tillhandahållen av den tryckta |
Hovrätten över |
|
|
periodiska skriften ”Den Svenske Nationalisten”. |
Skåne och |
|
|
Tingsrätten uttalade att inte alla publiceringar |
Blekinge, |
|
|
av hakkors är att betrakta som brottsliga, utan |
|
|
bilden måste ses i sitt sammanhang. I det aktu- |
|
B |
|
|
ella fallet skulle hakkorset bedömas med utgångs- |
(Blekinge |
|
|
punkt från det samlade intryck betraktaren får |
tingsrätt, |
|
|
när denne konfronteras med övriga bilder under |
|
|
samma rubrik som hakkorset. Tingsrätten, som |
|
B |
|
|
dömde den tilltalade för HMF, fann att hakkorset, |
|
|
|
sett i ljuset av övriga bilder, inte minst en kari- |
|
|
|
katyrbild, ger uttryck för missaktning för människor |
|
|
|
tillhörande andra folkgrupper än den nordiska. |
|
|
|
Hovrätten, som även beaktade Europakonven- |
|
|
|
tionen, anslöt sig till tingsrättens bedömning. |
190
SOU 2019:27Bilaga 3
Avgörande |
Symbol |
Dom- |
Kommentar |
|
|
slut |
|
Tryckfrihets- |
Nidbild av |
Fälld |
Den tilltalade åtalades, som ansvarig utgivare, |
mål |
jude (och |
|
för spridning av nytryck av skriften ”Judefrågan” |
RH 2002:40 |
text) |
|
från 1936. Skriften hade bl.a. utbjudits till för- |
|
|
|
säljning på en webbplats. Tingsrätten angav att |
|
|
|
bedömningen av om ett uttalande uttrycker hot |
|
|
|
eller missaktning mot en folkgrupp måste göras |
|
|
|
utifrån de värderingar som gäller vid tidpunkten |
|
|
|
för yttrandet. Redan den aktuella skriftens argu- |
|
|
|
mentativa uppbyggnad, titel, undertitel och om- |
|
|
|
slag ansågs vara sådant att detta innefattar ett |
|
|
|
uttalande om missaktning för den judiska folk- |
|
|
|
gruppen. Härtill ansågs skriften innehålla |
|
|
|
uttalanden som utgör typiska exempel på yttran- |
|
|
|
den som uttrycker i vart fall missaktning för |
|
|
|
folkgrupp med anspelning på etniskt ursprung. |
|
|
|
Som en straffvärdehöjande omständighet beak- |
|
|
|
tades att utgivandet av skriften fick anses vara |
|
|
|
ett led i en systematisk och planlagd propaganda- |
|
|
|
verksamhet av brottslig karaktär. Hovrätten |
|
|
|
fastställde tingsrättens dom. |
|
|
|
|
Yttrande- |
Hakkors |
Fälld |
Den tilltalade åtalades för att ha spridit skivor |
frihetsmål |
(även Hitler- |
|
och, som här är av intresse, en film. Tingsrätten |
Uppsala |
hälsning och |
|
uttalade att enligt praxis utgör bl.a. de hakkors |
tingsrätt, |
olika uttryck) |
|
och Hitlerhälsningar som förekommer i filmen |
|
|
sådana meddelanden som omfattas av bestäm- |
|
B |
|
|
melsen om HMF. I filmen ses personer göra upp- |
|
|
|
repade Hitlerhälsningar i lokaler behängda med |
|
|
|
hakkorsflaggor och uttrycket ”sieg heil” hörs. |
|
|
|
Sett i sin helhet ansågs agerandet ha en tydlig |
|
|
|
koppling till nazismen och till de med nazismen |
|
|
|
intimt förbundna idéerna om rashat och förakt |
|
|
|
som innebär en nedvärdering av andra folk- |
|
|
|
grupper samt att det förhärligande av den vita |
|
|
|
rasen och de nedsättande uttryck som används |
|
|
|
om judar och färgade också utgör sådan miss- |
|
|
|
aktning som avses i bestämmelsen om HMF. |
|
|
|
Rätten fann att filmens ”nazistpropaganda” och |
|
|
|
förordandet av den vita rasens överhöghet |
|
|
|
gentemot andra folkgrupper utgjorde straffbart |
|
|
|
hot som riktade sig främst mot judar men även |
|
|
|
mot övriga folkgrupper. |
|
|
|
|
191
Bilaga 4
Justitiekanslerns praxis
–tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp
Symbol |
Motivering m.m. |
Avgörande |
Hakkors |
Justitiekanslern (JK) har i flera fall bedömt att |
|
|
användande av hakkors utgjort tryck- eller yttrande- |
|
|
frihetsbrottet hets mot folkgrupp (HMF). Detta fram- |
|
|
går bl.a. av domstolspraxis, se bilaga 3. Nedan |
|
|
lämnas några exempel där JK beslutat att inte |
|
|
inleda förundersökning. |
|
|
hissats på en flaggstång och det fanns därmed |
||
enligt JK anledning att anta att fråga var om HMF. |
||
Förundersökning inleddes inte eftersom det ansågs |
||
utsiktslöst att kunna lagföra någon. |
||
|
||
plats tillhandahållen av en dagstidning. Bilden, |
|
|
som fanns i anslutning till en artikel med rubriken |
|
|
”Butik i centrala Umeå lägger ned”, föreställde en |
|
|
klädställning med uniformer, varav det på en |
|
|
fanns en örn och ett hakkors. JK uttalade att bilder |
|
|
på hakkors eller andra symboler kan – beroende på |
|
|
i vilket sammanhang de förekommer – utgöra HMF. |
|
|
Artikeln innehöll inte hot/missaktning eller några |
|
|
värderande omdömen. Som en illustration till |
|
|
artikeln ansågs bilden därför inte utgöra HMF. |
|
|
|
||
fanns en bordsvimpel med hakkors och ett foto- |
|
|
grafi på Adolf Hitler. JK uttalade att bilden inte |
|
|
kunde bedömas isolerad i förhållande till den |
|
|
artikel som den illustrerar och i artikeln redogörs |
|
|
för polisingripande mot firande av Hitlers födelse- |
|
|
dag. Artikeln innehöll inte hot/missaktning och i |
|
193
Bilaga 4 |
SOU 2019:27 |
Symbol |
Motivering m.m. |
Avgörande |
Hakkors (forts.) |
princip inte några värderande omdömen. I detta |
|
|
sammanhang bedömdes förekomsten av hakkors |
|
|
inte vara brottsligt. |
|
|
Inte heller i |
|
|
anslutning till en artikel med rubriken ”God |
|
|
hinduisk jul!” bedömde JK att HMF hade begåtts. |
|
|
|
|
|
ärendena ovan, ansågs inte heller förekomsten av |
|
|
ett hakkors som brottsligt när det funnits på |
|
|
webbplatsen |
|
|
artikel, med rubriken ”DNSB ärade Adolf Hitler”, |
|
|
om Danmarks nationalsocialistiske bevægelses |
|
|
(DNSB) firande av Adolf Hitlers födelsedag. |
|
|
Samma bedömning gjordes även i |
|
|
det handlade om bilder på flaggor med hakkors |
|
|
publicerade i anslutning till artiklar på webb- |
|
|
platsen Nordfront. |
|
|
|
|
Hakkorsliknande |
||
m.m. |
Nordfront, illustrerades av en bild som enligt anmä- |
|
|
laren föreställde ett hakkors. JK, som beslutade att inte |
|
|
inleda förundersökning, uttalade att publiceringar |
|
|
av bilder på hakkors kan – beroende på i vilket |
|
sammanhang de förekommer – utgöra HMF. Den aktuella bilden angavs dock inte föreställa ett hak- kors, även om den företer vissa likheter med den symbolen. Enligt JK innefattade bilden och artikel- texten varken var för sig eller tillsammans HMF.
I
Örn med utslagna vingar på en krans med ett hakkors
Ett märke, som fanns på en personbil, innehöll |
|
angiven symbol. Enligt JK fanns det anledning att |
|
anta att märket är brottsligt som HMF. Eftersom |
(Se även |
det ansågs utsiktslöst att få klarhet i när märket |
|
utgetts och om preskription inträtt eller inte |
|
inleddes inte förundersökning. |
|
Örn med kelterkors |
||
respektive |
kelterkors skulle kunna anses utgöra en hyllning |
|
fristående |
till nationalsocialismen. Förundersökning inleddes |
|
kelterkors |
inte eftersom det bedömdes utsiktslöst att kunna |
lagföra någon.
194
SOU 2019:27Bilaga 4
Symbol |
Motivering m.m. |
Avgörande |
Örn med |
En person hade burit en tröja som innehöll texten |
|
lagerkrans |
”This time the world” och ”No Remorse” samt en |
|
och hjulkors |
örn på ett hjulkors som omger en lagerkrans. JK |
och |
|
angav att det budskap som tröjan förmedlar kan |
|
|
förknippas med den nazistiska ideologin och att |
|
|
det får antas att den som har burit tröjan spritt |
|
|
ett meddelande som utgör HMF. |
|
Örn med2796-07-30: På ett klistermärke, uppsatt på en bokstäverna ”SS” sopbod, fanns det, utöver viss text, en bild av en
kvinna som bär en
I
Örn som |
||
uttryckligen |
ning i ett stånd på ett torg, innehöll en örn, som |
|
anges likna den |
angavs likna den nazityska örnen Parteiadler, samt |
|
nazityska örnen |
texten ”BOY” eller ”BOY LONDON”. JK angav att |
omständigheterna var sådana att det budskap som tröjorna förmedlar inte kan anses utgöra en hyll- ning till nationalsocialismen på sätt som faller inom ramen för HMF och att det därför saknas förutsättningar att inleda förundersökning.
195
Bilaga 4 |
SOU 2019:27 |
Symbol |
Motivering m.m. |
Avgörande |
Örn |
I ett ärende som gällde en bild på en örn publicerad |
|
|
på webbplatsen Midgaardshop, angav JK att utred- |
|
|
ningen inte gav anledning att anta att HMF begåtts. |
|
|
|
|
Örn och |
I ett ärende gällande en bild av en |
|
torshammare |
motiv av en örn och en torshammare, som publi- |
|
|
cerats på webbplatsen Midgaardshop, uttalade JK |
|
|
att utredningen inte gav anledning att anta att |
|
|
HMF begåtts. |
|
Dödskalle |
||
|
på webbplatsen Midgaardshop. Skivomslaget hade |
|
|
titeln ”Aggressive force” och ett motiv i form av en |
|
|
dödskalle (s.k. Totenkopf) ovanpå ett kelterkors. JK |
|
|
bedömde att det inte kunde förväntas bifall till ett |
|
|
åtal för HMF och beslutade att inte inleda förunder- |
|
|
sökning. |
och |
|
Motsvarande bedömning som i ärendet ovan gjordes |
i |
|
|
|
en dödskalle. |
|
I |
|
ande en tröja med en dödskalle och texten |
|
”Support your local einsatzkommando”. JK angav |
|
att det budskap som förmedlas kan förknippas |
|
med den nazistiska ideologin. |
|
Triskelon |
|
|
för bl.a. en bild på triskeloner som hade publice- |
|
rats på webbplatsen |
|
att triskelonen har en tydlig koppling till Tredje |
|
riket och dess idéer om rasöverlägsenhet och ras- |
|
hat. Förundersökningen kom senare att läggas ned, |
|
särskilt p.g.a. att spridningen huvudsakligen skett |
|
i tiden före en dom avseende samma webbplats. |
|
|
|
lonen är en symbol som har en koppling till Tredje |
|
riket och dess idéer om rasöverlägsenhet och rashat. |
|
I ärendet ansågs dock, med hänsyn till samman- |
|
hanget, en fällande dom inte kunna förväntas. |
|
|
|
skalle och en röd triskelon, som förekom på en flagga, |
|
är symboler som kan kopplas till den nazistiska |
|
rörelsen och förekommer bl.a. inom vit |
|
|
|
hållit upp en flagga med en triskelon. JK uttalade |
|
att triskelonen påminner om det fyrgrenade hak- |
|
korset, vilket har en tydlig koppling till antisemitism. |
(Se även Göteborgs tingsrätts dom,
196
SOU 2019:27Bilaga 4
Symbol |
Motivering m.m. |
Avgörande |
Triskelon (forts.) |
Symbolen på bilden ansågs emellertid hos en |
|
|
bredare allmänhet knappast ensam ge uttryck för |
|
|
missaktning för en bestämd grupp av personer på |
|
|
sätt som omfattas av HMF. Med beaktande härav |
|
|
och det sammanhang i vilket symbolen förekom |
|
|
bedömde JK att möjligheterna till fällande dom var |
|
|
små, varför förundersökning inte inleddes. |
|
Bild på Hitler |
Anmälan gällde ett flertal märken på en bil, varav |
|
|
ett innehöll en avbildning av Adolf Hitler med viss |
|
|
oläslig text. JK angav att det fanns anledning att |
|
|
anta att märket är brottsligt som HMF. Förunder- |
|
|
sökning inleddes inte eftersom det framstod som |
|
|
utsiktslöst att ytterligare utredning skulle ge |
|
|
klarhet i frågan om preskription inträtt eller inte. |
|
|
|
|
Varghake |
||
|
förundersökning för bl.a. bilder på varghakar som |
|
|
hade publicerats på webbplatsen |
och |
|
JK angav att varghaken har en tydlig koppling till |
|
|
Tredje riket och dess idéer om rasöverlägsenhet |
|
|
och rashat. Förundersökningen kom senare att |
m.fl. |
|
läggas ned, särskilt p.g.a. att spridningen huvud- |
|
|
sakligen skett i tiden före en dom avseende samma |
|
|
webbplats. |
|
|
med bilder, varav en innehöll en varghake, |
|
|
|
publicerade på webbplatsen Nordfront. JK uttalade |
|
att det i rättspraxis utanför det grundlagsskyddade |
|
området har ansetts utgöra HMF att på allmän |
|
plats bära en armbindel med varghake. I den |
|
aktuella publiceringen intog dock symbolen inte |
|
någon framträdande plats på bilden. Med hänsyn |
|
till varghakens undanskymda plats på bilden och |
|
med beaktande av det skydd som den anmälda |
|
webbplatsen har enligt YGL gjorde JK bedömningen |
|
att publiceringen inte kan motivera ett åtal för |
|
HMF. |
|
Liknande bedömning som i ärendet ovan gjordes |
|
även i |
|
varghake, i anslutning till en artikel, på samma |
|
webbplats. |
|
Inte heller i |
|
bl.a. visade en fana med en varghake gav anled- |
|
ning att anta att något yttrandefrihetsbrott hade |
|
begåtts. Bilden hade publicerats på webbplatsen |
|
Patriot.nu. |
|
197
Bilaga 4 |
SOU 2019:27 |
Symbol |
Motivering m.m. |
Avgörande |
Hjulkors/solkors |
||
och kelterkors |
sökning för bl.a. bilder på hjulkors som hade |
|
|
publicerats på webbplatsen |
och |
|
angav att hjulkorset har en tydlig koppling till |
|
|
Tredje riket och dess idéer om rasöverlägsenhet |
|
|
och rashat. Förundersökningen kom senare att |
|
|
läggas ned, särskilt p.g.a. att spridningen huvud- |
|
|
sakligen skett i tiden före en dom avseende samma |
|
|
webbplats. |
|
|
Även i |
undersökning beträffande en intervju, publicerad |
||
på webbplatsen/bloggen Midgaard. I intervjun |
||
|
||
fanns ett fotografi på en musikgrupp med ett |
(Se även |
|
modifierat hakkors och ett solkors i bakgrunden. |
||
JK har i några ärenden bedömt att publicerade |
||
under |
||
solkors eller kelterkors inte utgjort HMF. JK gjorde |
||
”Dödskalle” |
||
denna bedömning i |
||
ovan) |
||
brinnande solkors publicerade på webbplatserna |
||
|
||
Midgaardshop och Nordfront. Även i |
|
|
ansåg JK att ett klistermärke med vad som |
|
|
benämndes ett brinnande kelterkors omgivet av |
|
|
texten ”Skrewdriver” och ”Still Burning” inte hade |
|
|
ett så tydligt budskap att det kunde leda till en |
|
|
fällande dom för HMF. I |
|
|
solkorset i vissa sammanhang och under vissa |
|
|
omständigheter torde anses utgöra en sådan |
|
|
symbol som förknippas med en allmän nedvär- |
|
|
dering av andra folkgrupper än den nordiska och |
|
|
därigenom anses förmedla ett budskap som till sitt |
|
|
innehåll är att betrakta som HMF. I det aktuella |
|
|
ärendet – som avsåg en elev som på ett skol- |
|
|
fotografi burit en |
|
|
ett brinnande solkors samt texten ”Skrewdriver” |
|
|
och ”Still burning” – angav JK att symbolen tycks |
|
|
anspela på ett rockband som spelar vit makt- |
|
|
musik samt att det kan diskuteras om budskapet |
|
|
på |
|
|
skulle dock ett åtal mot den ansvarige för kata- |
|
|
logen inte leda till fällande dom. |
|
198
SOU 2019:27Bilaga 4
Symbol |
Motivering m.m. |
Avgörande |
|
artikel under rubriken ”Hitlerfirande i Stockholm” |
|
|
på webbplatsen Nordfront, fanns bl.a. en symbol |
|
|
för Hitlers stormtrupper, SA. JK uttalade att SA- |
|
|
trupperna startades av Adolf Hitler och nazist- |
|
|
partiet, att trupperna genomförde terroraktioner |
|
|
mot bl.a. judar och att dess symbol har en tydlig |
|
|
koppling till Tredje riket samt att symbolen för SA i |
|
|
hög grad får anses förknippad med idéerna om |
|
|
rasöverlägsenhet och rashat. Med hänsyn till |
|
|
sammanhanget – bilden hade publicerats i en |
|
|
artikel där andra frågor än rasideologi framhölls – |
|
|
ansåg dock JK att det inte kunde förväntas en |
|
|
fällande dom. |
|
|
|
|
|
”Horst Wessel” nedan inledde JK förundersökning. |
|
|
|
|
Bild på Horst |
Anmälan gällde en bild av en tröja som hade |
|
Wessel |
publicerats på webbplatsen Nordfront. Tröjans |
|
|
motiv utgjordes av en bild på Horst Wessel, en |
|
|
symbol för Hitlers stormtrupper, SA, och texten |
|
|
”Horst Wessel” i versaler. Bakom Horst Wessel |
|
syntes delar av texten
”SS”
(sigrunor/
segerrunor)
(Se även
199
Bilaga 4 |
SOU 2019:27 |
Symbol |
Motivering m.m. |
Avgörande |
”SS” (forts.) |
sammanhang, bl.a. av vissa nationalsocialistiska |
|
|
organisationer, men även av rockband och andra |
|
|
grupper utan anknytning till nazism eller rashat. |
|
|
Frågan om segerrunan kan anses innefatta HMF |
|
|
måste därför ses i det sammanhang den används. |
|
|
Ärende |
|
|
innehöll en bild av en kvinna med en |
|
|
bl.a. en örn, två svärd och bokstäverna ”SS”. JK |
|
|
ansåg att klistermärket inte hade ett så tydligt bud- |
|
|
skap att det kunde leda till en fällande dom för HMF. |
|
Överkorsad |
|
davidsstjärna |
Nordfront, innehöll bl.a. en förbudsmarkerad |
m.m. |
davidsstjärna. JK, som inte inledde förundersök- |
|
ning, ansåg att bilden uttrycker ogillande, men att |
|
den inte innefattar HMF eller något annat tryck- |
|
eller yttrandefrihetsbrott. |
|
I |
|
Nordfront, gjordes samma bedömning som i ären- |
|
det ovan. |
|
I |
|
ning rörande innehållet i två affischer. Affischerna |
|
hade utgetts av ”Motståndsrörelsen”. Den ena |
|
affischen hade rubriken ”Håll Sverige rent!” och |
|
ett motiv med en davidsstjärna som slängs i en |
|
papperskorg. Den andra affischen innehöll en |
|
överkorsad davidsstjärna. JK bedömde att inne- |
|
hållet i affischerna var av sådant slag att det |
|
fanns anledning att anta att tryckfrihetsbrottet |
|
HMF hade begåtts. Förundersökningen lades sedan |
|
ned eftersom åtalspreskription hade inträtt. |
Tyrruna |
JK har vid ett stort antal tillfällen, sedan i vart fall |
|
|
2007, haft att bedöma tyrrunan, i skrifter och |
|
|
webbplatser, ensam eller tillsammans med text |
|
|
samt ibland i en grön kvadrat eller i ett runt kugg- |
|
|
hjul. JK har inte i något fall bedömt att symbolen |
|
|
kunnat utgöra tryck- eller yttrandefrihetsbrottet |
|
|
HMF. Motiveringen har oftast varit mycket kortfattad. |
|
|
Här nämnda beslut innehåller viss motivering och |
|
|
redovisas närmare i kapitel 4. |
|
200
SOU 2019:27Bilaga 4
Symbol |
Motivering m.m. |
Avgörande |
Vasakärve |
Vasakärven, som användes som symbol bl.a. av |
|
|
Nationalsocialistisk front, har prövats av JK i flera |
|
|
ärenden men har inte i något fall bedömts utgöra |
|
|
HMF. |
|
|
||
|
||
|
Märkena angavs härröra från Nordiska natio- |
|
|
||
|
nalsocialister. Ett av dem innehöll texten ”Kom |
|
|
||
|
med i kampen för Fosterlandet” och en illustration |
|
|
||
|
av en man som håller i en fana med, såvitt får |
|
|
||
|
förstås, vasakärven. JK uttalade att mot bakgrund |
|
|
||
|
bl.a. av att nämnda organisation arbetar för att |
|
|
||
|
”det svenska folket åter ska få rätt till sitt eget |
|
|
||
|
land" och anser att ”en etniskt och kulturellt |
|
|
||
|
homogen nation är förutsättningen för att |
|
|
||
|
tillvarata svenskarnas långsiktiga intressen” |
|
|
||
|
måste budskapet som märkena innehåller tolkas |
|
|
||
|
som allmänt främlingsfientligt, men innehållet |
|
|
|
|
|
ansågs inte innefatta HMF. |
|
|
Övriga angivna ärenden avser en bild av ett skiv- |
|
|
omslag innehållande vasakärven, publicerad på |
|
|
webbplatsen Midgaardshop |
|
|
klistermärken, bl.a. uppsatta på skolor, innehål- |
|
|
lande vasakärven, med eller utan svärd, och i |
|
|
vissa fall med texter såsom ”Nationalsocialistisk |
|
|
front”, ”Svensk befrielsekamp” och ”Motstånd” |
|
|
|
|
|
|
|
|
vasakärven, med eller utan svärd, och texter så- |
|
|
som ”Frihetskamp” och Nationalsocialistisk fronts |
|
|
kontaktuppgifter |
|
Odalruna |
||
|
ett skivomslag på webbplatsen Midgaardshop. |
m.fl. |
|
Omslaget innehöll bl.a. en segerruna på en flagga |
|
|
och en odalruna på en annan flagga. JK ansåg att |
|
|
omslaget inte kunde anses ge uttryck för hot eller |
|
|
missaktning mot någon skyddad grupp och |
och |
|
beslutade därför att inte inleda förundersökning i |
|
|
denna del. |
|
201
Bilaga 4 |
SOU 2019:27 |
Symbol |
Motivering m.m. |
Avgörande |
Odalruna (forts.) |
ansvarige utgivaren för webbplatsen hade dömts |
|
|
samma år för HMF samt med hänsyn till reglerna |
|
|
om förundersökningsbegränsning och åtalsunder- |
|
|
låtelse. |
|
Hammare |
||
och skära |
peiska (Sovjet)Unionen” och ”Nationell ungdom |
|
|
www.patriot.nu” samt en bild på hammaren och |
|
|
skäran inuti EU:s ring av stjärnor. JK ansåg att inne- |
|
|
hållet inte kunde sägas ta sikte på en folkgrupp på |
|
|
det sätt som förutsätts i straffbestämmelsen och |
|
|
därför inte innefattade HMF. Samma bedömning |
|
|
gjordes i |
|
|
symbolen på ett klistermärke. |
|
|
I |
|
|
på en armbindel, uttalade JK att symbolen inte kan |
|
|
anses innefatta HMF eller något annat tryck- |
|
|
frihetsbrott. |
|
Hammare |
Ärendet gällde en bild på en hammare och ett |
|
och svärd |
svärd med texten ”Glaube”, ”wille” och ”tat” som |
|
|
hade publicerats på webbplatsen Midgaardshop. |
|
|
Enligt JK gav utredningen i ärendet inte underlag |
|
|
för bedömningen att HMF eller något annat tryck- |
|
|
eller yttrandefrihetsbrott hade begåtts. |
|
|
|
|
Vit |
I samtliga angivna ärenden har vit |
|
|
funnits på klistermärken, förutom i |
|
|
där symbolen fanns på en bild av en |
|
|
såldes via webbplatsen Midgaardshop. Det har rört |
|
|
sig om soldater med knuten näve, knuten näve till- |
|
|
sammans med tyrrunan, fängslad knuten näve, |
|
|
knuten näve i bojor och knuten näve med taggtråd. |
|
|
Flera av klistermärkena har även innehållit text |
|
|
såsom ”Nordfront.se” och ”Till kamp”. JK har i |
|
|
samtliga fall, utan närmare motivering, bedömt |
|
|
att klistermärkena och bilden av |
|
|
innefattar HMF. |
|
|
|
|
202
SOU 2019:27Bilaga 4
Symbol |
Motivering m.m. |
Avgörande |
Torshammare |
||
|
bar en elev ett halssmycke som föreföll vara tors- |
|
|
hammaren samt en tröja med viss text, bl.a. ”C18”, |
|
|
och en bild av en maskerad och beväpnad person. |
|
|
JK uttalade att klädseln kan förknippas med anti- |
|
|
semitism och rasism av den som är insatt i använd- |
|
|
ningen av de nämnda symbolerna. Det angavs dock |
|
|
kunna ifrågasättas om klädseln hos en bredare |
|
|
allmänhet uppfattas som uttryck för hot eller miss- |
|
|
aktning för en bestämd grupp av personer på sätt |
|
|
som omfattas av HMF. Med beaktande härav och |
|
|
med hänsyn till det sammanhang i vilket symbo- |
|
|
lerna förekommit ansåg JK att det inte var sanno- |
|
|
likt att innehållet i skolkatalogen skulle leda till en |
|
|
fällande dom. |
|
|
|
|
|
|
|
|
som hade publicerats på webbplatsen Midgaard- |
|
|
shop. Enligt JK gav utredningen inte anledning att |
|
|
anta att HMF hade begåtts. |
|
Bild på Rudolf |
||
Hess |
platsen |
|
|
med ett porträtt av Rudolf Hess och viss text. JK, |
|
|
som inte inledde förundersökning, ansåg att bilden |
|
|
inte kunde anses innefatta HMF eller något annat |
|
|
yttrandefrihetsbrott. |
|
|
Samma bedömning gjordes i |
|
|
bl.a. gällde ett klistermärke med en bild på Hess |
|
|
omgiven av orden ”Hess martyr”. |
|
|
|
|
Skräckhjälm |
En s.k. skräckhjälm, som användes som symbol av |
|
|
Svenskarnas parti, har prövats av JK i flera |
|
|
ärenden, men har inte i något ärende bedömts |
|
|
utgöra tryck- eller yttrandefrihetsbrottet HMF. |
|
|
Angivna ärenden gällde publicering av en skräck- |
hjälm på webbplatsen Nordfront |
||
publicering av en bild av en träplatta med ett |
||
motiv i form av en skräckhjälm på webbplatsen |
||
|
||
Midgaardshop |
|
|
ställt i samband med ett anförande vid ett politiskt |
|
|
torgmöte, från Svenskarnas parti med partiets |
|
|
namn och symbol |
|
|
som delades ut av Svenskarnas parti, med rubriken |
|
|
”Vi vill skapa ett tryggare Sverige!” och som |
|
|
innehöll partiets symbol |
|
|
|
|
203
Bilaga 4 |
SOU 2019:27 |
Symbol |
Motivering m.m. |
Avgörande |
Valknut |
En annonsbild av en |
|
|
på framsidan hade publicerats på webbplatsen |
|
|
Midgaardshop. JK, som angav att valknuten är en |
|
|
fornnordisk symbol, bedömde att utredningen i ären- |
|
|
det inte gav anledning att anta att HMF hade begåtts. |
|
Ärendet gällde en annons som hade tillgänglig- |
||
|
gjorts på webbplatsen ”Båtbörsen”. I annonsen |
|
|
fanns en bild på den flagga som ofta används av |
|
|
terrorgruppen Islamiska staten (IS) och i rubriken |
|
|
efterlystes ”en flagga med bra budskap”. JK angav |
|
|
att utredningen inte gav anledning att anta att |
|
|
HMF eller något annat tryck- eller yttrandefrihets- |
|
|
brott hade begåtts. |
|
|
|
|
Korslagda |
En bild av korslagda skafthandgranater och en |
|
skafthand- |
dödskalle hade publicerats på webbplatsen Sniper- |
|
granater |
records. Enligt JK gav utredningen inte anledning |
|
|
att anta att HMF eller något annat tryck- eller |
|
|
yttrandefrihetsbrott hade begåtts. |
|
Gyllene grynings |
Detta ärende gällde tre bilder av det grekiska partiet |
|
symbol |
Gyllene grynings symbol som hade publicerats på |
|
|
webbplatsen Midgaardshop. Enligt JK gav utred- |
|
|
ningen i ärendet inte anledning att anta att HMF |
|
|
eller något annat tryck- eller yttrandefrihetsbrott |
|
|
hade begåtts. |
|
|
|
|
Kejsare Nero |
Ärendet gällde ett klistermärke med en bild, som |
|
|
enligt anmälaren föreställde den romerske kejsaren |
|
|
Nero. Ett flertal sådana märken hade enligt uppgift |
|
|
satts upp på och omkring en av Jehovas vittnens |
|
lokaler. JK, som inte inledde förundersökning, angav att det inte kunde antas att HMF eller något annat tryck- eller yttrandefrihetsbrott begåtts.
204
SOU 2019:27Bilaga 4
Symbol |
Motivering m.m. |
Avgörande |
Nidbilder/ |
||
karikatyrer |
förbudstecken med en teckning av en person med |
|
|
mörkt hår, mörka kläder, stor näsa och en bunt |
och |
|
sedlar i handen, vilket enligt anmälaren var en |
|
|
nidbild av en jude eller i vart fall någon med ut- |
|
|
ländsk härkomst. JK, som fann att bilden uttrycker |
|
|
missaktning för judar och därför innefattar HMF, |
|
|
beslutade att inleda förundersökning. Den lades |
|
|
senare ned, bl.a. eftersom det inte kunde klar- |
och |
|
läggas vem som kunde misstänkas för brottet, om |
205
Statens offentliga utredningar 2019
Kronologisk förteckning
1.Santiagokonventionen mot organhandel. S.
2.Ingen regel utan undantag – en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. S.
3.Effektivt, tydligt och träffsäkert
–det statliga åtagandet för framtidens arbetsmarknad. A.
4.Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle. U.
5.Tid för trygghet. A.
6.En långsiktig, samordnad och dialog baserad styrning av högskolan. U.
7.Skogsbränderna sommaren 2018. Ju.
8.Kamerabevakning i kollektivtrafiken
–ett enklare förfarande. Ju.
9.Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning. N.
10.Stöd för validering eller kompetens åtgärder i samband med korttidsarbete. Fi.
11.Biojet för flyget. M.
12.Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet. Fi.
13.Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möjlighet. Fi.
14.Ett säkert statligt
–med
15.Komplementär och alternativ medicin och vård – säkerhet, kunskap, dialog. S.
16.Ny kärntekniklag
–med förtydligat ansvar. M.
17.Bebyggelse- och transportplanering för hållbar stadsutveckling. N.
18.För flerspråkighet, kunskaps utveckling och inkludering. Moders målsundervisning och studiehand ledning på modersmål. U.
19.Belastningsregisterkontroll
i arbetslivet – behovet av utökat författningsstöd. A.
20.Stärkt kompetens i vård och omsorg. S.
21.Effektivt investeringsfrämjande för hela Sverige. UD.
22.Sveriges miljöövervakning
– dess uppgift och organisation
för en god miljöförvaltning. M.
23.Styrkraft i funktionshinderspolitiken. S.
24.Stärkt integritet i idrottens antidopnings arbete. Ku.
25.Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet. A.
26.Organbevarande behandling för donation. S.
27.Rasistiska symboler. Praxisgenom gång och analys. Ju.
Statens offentliga utredningar 2019
Systematisk förteckning
Arbetsmarknadsdepartementet
Effektivt, tydligt och träffsäkert
–det statliga åtagandet för framtidens arbetsmarknad. [3]
Tid för trygghet. [5] Belastningsregisterkontroll i arbetslivet
–behovet av utökat författningsstöd. [19]
Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet. [25]
Finansdepartementet
Stöd för validering eller kompetensåtgärder i samband med korttidsarbete. [10]
Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet. [12]
Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möjlighet. [13]
Justitiedepartementet
Skogsbränderna sommaren 2018. [7]
Kamerabevakning i kollektivtrafiken
– ett enklare förfarande. [8]
Ett säkert statligt
– med
Rasistiska symboler. Praxisgenomgång och analys. [27]
Kulturdepartementet
Stärkt integritet i idrottens antidopnings arbete. [24]
Miljö- och energidepartementet
Biojet för flyget. [11]
Ny kärntekniklag
– med förtydligat ansvar. [16] Sveriges miljöövervakning
–dess uppgift och organisation för en god miljöförvaltning. [22]
Näringsdepartementet
Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning. [9]
Bebyggelse- och transportplanering för hållbar stadsutveckling. [17]
Socialdepartementet
Santiagokonventionen mot organhandel. [1]
Ingen regel utan undantag – en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. [2]
Komplementär och alternativ medicin och vård – säkerhet, kunskap, dialog. [15]
Stärkt kompetens i vård och omsorg. [20] Styrkraft i funktionshinderspolitiken. [23]
Organbevarande behandling för donation. [26]
Utbildningsdepartementet
Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle. [4]
En långsiktig, samordnad och dialog baserad styrning av högskolan. [6]
För flerspråkighet, kunskapsutveck ling och inkludering. Modersmåls undervisning och studiehandledning på modersmål. [18]
Utrikesdepartementet
Effektivt investeringsfrämjande för hela Sverige. [21]