Lag (2019:742) om tjänstepensionsföretag

Innehåll

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om den tjänstepensionsverksamhet som drivs av svenska tjänstepensionsföretag.

2 § För utländska tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige gäller lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Ord och uttryck i lagen

Tjänstepensionsföretag

3 § Med tjänstepensionsföretag avses tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidigt tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsförening.

Tjänstepensionsförsäkring

4 § Med tjänstepensionsförsäkring avses livförsäkring enligt 2 kap. 11 § som tecknas för en arbetstagare, har samband med yrkesutövning och där utbetalning av försäkringsbelopp (engångsbelopp eller periodiska utbetalningar) är beroende av att en eller flera personer uppnår eller förväntas uppnå en viss ålder samt försäkringar som meddelas som tillägg till sådana försäkringar.

Med tjänstepensionsförsäkring avses också försäkring enligt första stycket som tecknas
1. av en egenföretagare för egen räkning,
2. av staten för en riksdagsledamot,
3. av staten för en nämndeman i domstol,
4. av en kommun eller en region för en förtroendevald,
5. för en förtroendevald som har utsetts att företräda en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller har utsetts till ledamot av ett beslutande organ inom en sådan organisation, eller
6. för en person med ett uppdrag som är jämförbart med de uppdrag som avses i 2-5. Lag (2021:269).

Behörig myndighet, EES, försäkringsföretag och försäkringsholdingföretag m.fl.

5 § I denna lag betyder
1. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utföra uppgifter enligt nationella bestämmelser som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, i den ursprungliga lydelsen,
2. blandat finansiellt holdingföretag: ett sådant företag som avses i 1 kap. 3 § 4 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. Solvens II-direktivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2177,
5. EES-försäkringsgivare: en utländsk försäkringsgivare vars hemland hör till EES och som omfattas av Solvens II- direktivet,
6. försäkringsföretag: ett företag som har tillstånd att driva försäkringsrörelse enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043),
7. försäkringsgivare från tredjeland: en utländsk försäkringsgivare vars hemland inte hör till EES och som skulle omfattas av Solvens II-direktivet om dess hemland hörde till EES,
8. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag

a) som inte är ett försäkringsföretag, en EES- försäkringsgivare, ett försäkringsföretag från tredjeland eller ett blandat finansiellt holdingföretag, och

b) vars huvudsakliga verksamhet är att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag, EES-försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredjeland,
9. försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet: ett moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, en EES- försäkringsgivare, en försäkringsgivare från tredjeland, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett försäkringsholdingföretag och som har minst ett dotterföretag som är försäkringsföretag,
10. MTF-plattform, OTF-plattform och reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och
11. uppdragsgivande företag: den som i egenskap av arbetsgivare betalar försäkringspremier till tjänstepensionsföretaget. Lag (2021:462).

Försäkringstagare och försäkrad

6 § Med försäkringstagare avses den som har ingått ett avtal om försäkring med ett tjänstepensionsföretag. Med försäkrad avses den vars intresse är försäkrat mot en skada eller den vars liv eller hälsa en försäkring gäller för.

Ägarintresse

7 § Med ägarintresse avses att ett företag direkt eller indirekt innehar minst 20 procent av kapitalet eller minst 20 procent av samtliga röster i ett annat företag.

Nära förbindelser

8 § Ett tjänstepensionsföretag och ett annat företag ska anses ha nära förbindelser, om
1. det ena företaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger minst 20 procent av kapitalet eller disponerar över minst 20 procent av samtliga röster i det andra företaget,
2. det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag till det andra eller det finns en annan likartad förbindelse mellan företagen, eller
3. båda företagen är dotterföretag till eller har en likartad förbindelse med en och samma juridiska person eller står i ett motsvarande förhållande till en och samma fysiska person.

Nära förbindelser ska även ett tjänstepensionsföretag och en fysisk person anses ha, om
1. den fysiska personen

a) äger minst 20 procent av kapitalet i tjänstepensionsföretaget,
b) disponerar över minst 20 procent av samtliga röster i tjänstepensionsföretaget, eller

c) på annat sätt har sådant inflytande över tjänstepensionsföretaget att personens ställning motsvarar den som ett moderföretag har i förhållande till ett dotterföretag, eller
2. det finns en annan likartad förbindelse mellan tjänstepensionsföretaget och den fysiska personen.

Kvalificerat innehav

9 § Med ett kvalificerat innehav avses ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller på annat sätt möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget.

10 § Vid bedömningen av om ett innehav är kvalificerat enligt 9 § ska följande bestämmelser i 4 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument tillämpas:
- 2 § första stycket 1 om depåbevis,
- 4 § om beräkning av innehavet,
- 5 § andra stycket om beräkning av antalet aktier eller röstetal,
- 12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för clearing och avveckling eller förvaltas för någon annans räkning,
- 13 § om aktier som ingår i handelslager,
- 14 § om aktier som innehas av marknadsgaranter, och
- 16 och 17 §§ om undantag för vissa moderföretag.

Vid bedömningen ska det också tillämpas sådana föreskrifter
- om marknadsgaranters aktier som har meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 3 lagen om handel med finansiella instrument eller 23 kap. 15 § 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och
- om undantag för vissa moderföretag som har meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 4 lagen om handel med finansiella instrument.

Det som föreskrivs om aktier i de bestämmelser som ska tillämpas enligt första och andra styckena ska också tillämpas för andra andelar i företag.

11 § Aktier eller andelar som ett värdepappersinstitut eller ett kreditinstitut som driver finansieringsrörelse innehar till följd av verksamhet enligt 2 kap. 1 § 6 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska inte beaktas vid bedömningen av om ett innehav är kvalificerat enligt 9 §, under förutsättning att
1. rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för att ingripa i emittentens förvaltning, och
2. aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från förvärvet.

Första stycket gäller också för aktier eller andelar som innehas under motsvarande förutsättningar av ett utländskt värdepappersföretag eller av ett utländskt kreditinstitut som driver finansieringsrörelse.

Anknutet företag

12 § Ett anknutet företag är ett företag som är
1. ett dotterföretag,
2. ett företag som annars är föremål för ägarintresse, eller
3. ett företag som har gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med ett annat företag.

Gemensam eller i huvudsak gemensam ledning

13 § Företag har gemensam eller i huvudsak gemensam ledning om de
1. står under samma ledning på grund av ett avtal mellan företagen eller en bestämmelse i företagens bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar, eller
2. har styrelser eller motsvarande organ i utländska företag som till större delen består av samma personer och som har fullgjort sitt uppdrag under räkenskapsåret och fram till dess att årsredovisningar har upprättats i de berörda företagen.

Tillämpning av försäkringsrörelselagen och lagen om försäkringsdistribution

Försäkringsrörelselagen

14 § Utöver bestämmelserna i denna lag gäller för tjänstepensionsföretag och för tillsynen över sådana företag de bestämmelser i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som anges i denna lag.

15 § Bestämmelserna i 1 kap. 24 och 25 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043) om övergångsregler för vissa försäkringar gäller för tjänstepensionsföretag.

Lagen om försäkringsdistribution

16 § Utöver bestämmelserna i denna lag gäller lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution för tjänstepensionsföretag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i den lagen ska det som sägs om försäkringsföretag avse tjänstepensionsföretag. Vid tillämpningen av 9 kap. 14 § tredje stycket lagen om försäkringsdistribution, får avgiften inte vara så stor att tjänstepensionsföretaget därefter inte uppfyller kraven i 4 kap. 1 § denna lag.

När det gäller lämnande av information vid distribution av kollektivavtalsgrundade tjänstepensionsförsäkringar eller gruppförsäkringar får avtal ingås om avvikelse från första stycket och bestämmelserna i lagen om försäkringsdistribution i fråga om
1. vilken information som ska lämnas, och
2. när, hur och av vem informationen ska lämnas.

När det gäller tjänstepensionsförsäkringar som följer av en överenskommelse mellan en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation, får avtal enligt andra stycket ingås av avtalsparterna.

När det gäller andra tjänstepensionsförsäkringar än sådana som anges i tredje stycket eller gruppförsäkringar, får tjänstepensionsföretag ingå avtal enligt andra stycket med kollektivavtalsparterna eller andra som kan anses företräda de försäkrade. Lag (2021:269).

Bemyndigande

17 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad tjänstepensionsföretag ska iaktta vid tillämpningen av 16 § första stycket. Lag (2021:269).

2 kap. Tillstånd för tjänstepensionsföretag

Tillståndsplikt

1 § Tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag får bara drivas efter tillstånd. Tillstånd får ges ett aktiebolag, ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag, en tjänstepensionsförening, ett ömsesidigt försäkringsbolag eller en försäkringsförening.

Europabolag och europakooperativ

2 § I fråga om europabolag och europakooperativ som driver tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag enligt denna lag och som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39-42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag eller artiklarna 37-41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar ska följande bestämmelser om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:
- 4 § första stycket 4 om ledningsprövning,
- 15 kap. 12 § om återkallelse av tillstånd,
- 16 kap. 36 § om tystnadsplikt,
- 4 kap. 9 § första stycket 1 försäkringsrörelselagen (2010:2043) om avtal med eller till förmån för styrelseledamot,
- 11 kap. 8 § och 13 kap. 17 § försäkringsrörelselagen om uppgifter inför styrelseval,
- 11 kap. 10 § och 13 kap. 11 § försäkringsrörelselagen om jäv för styrelseledamot, och
- 17 kap. 13 § försäkringsrörelselagen om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde samt delta i överläggningarna.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ framgår att de i första stycket angivna bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter ska tillämpas också på ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

Förhandsbesked

3 § Finansinspektionen ska, efter ansökan, lämna förhandsbesked om huruvida det krävs tillstånd för en planerad verksamhet.

Förutsättningar för tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag

Förutsättningar för tillstånd

4 § Ett företag ska ges tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag, om
1. bolagsordningen eller stadgarna stämmer överens med denna lag och andra författningar som reglerar ett företags bolagsordning eller stadgar samt i övrigt innehåller de särskilda bestämmelser som behövs med hänsyn till omfattningen och arten av den planerade verksamheten,
2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,
3. den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i ett tjänstepensionsaktiebolag bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av tjänstepensionsaktiebolaget, och
4. den som avses ingå i styrelsen för företaget eller vara verkställande direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem, eller den som avses ansvara för en sådan central funktion som anges i 9 kap. 8 § uppfyller de lämplighetskrav som anges i 9 kap. 3 §.

Vid bedömningen enligt första stycket 3 ska kriterierna i 12 kap. 3 § beaktas. Lag (2023:112).

Omvandling av försäkringsföretag till tjänstepensionsföretag

5 § Ett försäkringsföretag ska ges tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag (omvandling), om
1. förutsättningarna enligt 4 § är uppfyllda,
2. den rätt som tillkommer försäkringstagarna, de försäkrade och andra ersättningsberättigade inte försämras, och
3. ansökan om tillstånd har godkänts

a) i fråga om ett försäkringsaktiebolag, genom ett bolagsstämmobeslut som stöds av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda på stämman,
b) i fråga om ett ömsesidigt försäkringsbolag, genom ett bolagsstämmobeslut som stöds av minst två tredjedelar av de röstande, och

c) i fråga om en försäkringsförening, genom ett föreningsstämmobeslut som stöds av minst två tredjedelar av de röstande.

Nära förbindelser

6 § Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn över företaget.

Tillstånds varaktighet samt förlängning och ändring av tillstånd

7 § Tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag ges tills vidare eller, om särskilda omständigheter ger anledning till det, för bestämd tid, högst tio år, och därutöver till det löpande räkenskapsårets slut.

Vid förlängning av ett tillstånd som har getts ett tjänstepensionsföretag för bestämd tid samt vid ändring av ett meddelat tillstånd gäller 4 och 6 §§ i tillämpliga delar.

8 § Beslut att ansöka om förlängning av ett tillstånd ska i ett tjänstepensionsaktiebolag och ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag fattas av bolagsstämman och i en tjänstepensionsförening av föreningsstämman.

Prövning av bolagsordning och stadgar

9 § Frågan om godkännande av bolagsordning eller stadgar för ett företag ska prövas i samband med prövningen av om företaget ska få tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag.

Ett företags beslut om att anta bolagsordning eller stadgar får inte registreras innan bolagsordningen eller stadgarna har godkänts.

10 § Ett tjänstepensionsföretag som har beslutat att ändra sin bolagsordning eller sina stadgar ska ansöka om godkännande av ändringen. Ändringen ska godkännas om bolagsordningen eller stadgarna stämmer överens med denna lag och andra författningar som reglerar ett företags bolagsordning eller stadgar samt i övrigt innehåller de särskilda bestämmelser som behövs med hänsyn till omfattningen och arten av företagets verksamhet.

Ett tjänstepensionsföretags beslut om ändring av bolagsordning eller stadgar får inte registreras innan ändringen har godkänts.

Vad ett tillstånd ska avse

11 § Tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag ska avse en eller flera av följande försäkringsklasser eller risk som hänför sig till en sådan klass:
- I a, försäkring där utbetalning av försäkringsbelopp (engångsbelopp eller periodiska utbetalningar) är beroende av en persons eller flera personers liv, dock inte försäkringar enligt klass III,
- I b, försäkring som meddelas som tillägg till försäkring enligt klass I a,
- II a, försäkring som utfaller vid giftermål,
- II b, försäkring som utfaller vid födelse,
- III, försäkring som avses i klasserna I a, II a och II b och som är anknuten till fonder vilka förvaltas av den som har rätt att driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller till specialfonder vilka förvaltas av den som har rätt att förvalta specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (fondförsäkring), och
- IV, sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring som gäller för längre tid än fem år, under obestämd tid eller till dess den försäkrade uppnått en viss ålder och som inte får sägas upp av tjänstepensionsföretaget eller får sägas upp bara under särskilda förhållanden som anges i försäkringsavtalet.

Ansökan om tillstånd

Ansökan om tillstånd före registrering eller bildande

12 § Ett aktiebolag får ansöka om tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag innan bolaget har registrerats i aktiebolags- eller europabolagsregistret.

Om ett aktiebolag har ansökt om tillstånd inom sex månader från det att stiftelseurkunden undertecknades, ska tidsfristen i 2 kap. 22 § aktiebolagslagen (2005:551) för när styrelsen ska anmäla bolaget för registrering räknas från tillståndsbeslutet.

Ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag och en tjänstepensionsförening ska ansöka om tillstånd innan bolaget respektive föreningen har bildats.

Verksamhetsplan

13 § En ansökan om tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag ska innehålla en plan för den tilltänkta verksamheten.

Prövningen av ansökan

14 § En ansökan om tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag, liksom frågor om godkännande av bolagsordning eller stadgar enligt 9 eller 10 §, prövas av Finansinspektionen.

Bemyndigande

15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad en sådan verksamhetsplan som avses i 13 § ska innehålla.

3 kap. Gränsöverskridande verksamhet

Rätt att driva gränsöverskridande verksamhet

1 § Ett tjänstepensionsföretag får driva gränsöverskridande verksamhet om Finansinspektionen godkänner det.

Med gränsöverskridande verksamhet avses tjänstepensionsverksamhet där förhållandet mellan det uppdragsgivande företaget och den som i egenskap av försäkringstagare eller försäkrad har rätt till ersättning regleras av social- och arbetsmarknadslagstiftning på tjänste- pensionsområdet i ett annat land inom EES.

Underrättelse om den planerade verksamheten

2 § Ett tjänstepensionsföretag ska underrätta Finansinspektionen om det avser att driva gränsöverskridande verksamhet.

Underrättelsen ska innehålla uppgift om
1. det uppdragsgivande företagets namn och hemvist,
2. vilket lands social- och arbetsmarknadslagstiftning som reglerar förhållandet mellan det uppdragsgivande företaget och den som i egenskap av försäkringstagare eller försäkrad har rätt till ersättning (värdlandet), och
3. det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser som ska ligga till grund för tjänstepensionsförsäkringarna.

Godkännande av den planerade verksamheten

Förutsättningar för godkännande

3 § Finansinspektionen ska godkänna den planerade verksamheten om inspektionen bedömer att
1. tjänstepensionsföretagets organisation är ändamålsenlig med hänsyn till den planerade verksamheten,
2. företagets finansiella situation är tillfredsställande med hänsyn till den planerade verksamheten, och
3. den som ska leda verksamheten har tillräcklig kompetens och erfarenhet och i övrigt är lämplig för uppgiften.

Meddelande till den behöriga myndigheten

4 § Om Finansinspektionen godkänner den planerade verksamheten, ska inspektionen lämna ett meddelande till den behöriga myndigheten i värdlandet.

Meddelandet ska lämnas inom tre månader från det att underrättelsen enligt 2 § togs emot.

Finansinspektionen ska underrätta tjänstepensionsföretaget om att meddelandet lämnas.

Beslut ifall verksamheten inte godkänns

5 § Om Finansinspektionen bedömer att det inte finns förutsättningar för att godkänna den planerade verksamheten enligt 3 § eller av någon annan anledning inte lämnar ett meddelande enligt 4 § första stycket, ska inspektionen meddela beslut om detta inom tre månader från det att underrättelsen enligt 2 § togs emot.

Underrättelse om tillämpliga regler

6 § Om Finansinspektionen med anledning av ett meddelande enligt 4 § första stycket får information om vilka regler för verksamheten som är tillämpliga i värdlandet, ska inspektionen underrätta tjänstepensionsföretaget om dessa regler.

Om Finansinspektionen får information om att reglerna för verksamheten har ändrats, ska inspektionen underrätta tjänstepensionsföretaget om ändringarna.

När verksamheten får påbörjas

7 § Den gränsöverskridande verksamheten får påbörjas när tjänstepensionsföretaget har tagit emot en underrättelse från Finansinspektionen om vilka regler för verksamheten som är tillämpliga i värdlandet, eller i varje fall sex veckor efter det att den behöriga myndigheten i det landet tagit emot inspektionens meddelande enligt 4 § första stycket.

Underrättelse om ändrade förhållanden

8 § Om något av de förhållanden som angetts i en underrättelse enligt 2 § ska ändras sedan verksamheten har inletts, ska tjänstepensionsföretaget underrätta Finansinspektionen om ändringen minst en månad innan den genomförs.

Om Finansinspektionen anser att ändringen inte får göras utan ett nytt förfarande enligt 1-7 §§, ska inspektionen meddela beslut om det inom en månad från det att underrättelsen om ändringen togs emot.

4 kap. Grundläggande bestämmelser om ett tjänstepensionsföretags verksamhet

Stabilitet

1 § Tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag ska drivas med en för verksamhetens omfattning och art tillfredsställande soliditet, likviditet och kontroll över försäkringsrisker, investeringsrisker och verksamhetsrisker, så att åtagandena mot försäkringstagarna, de försäkrade och andra ersättningsberättigade kan fullgöras.

Information

Skyldighet att lämna information

2 § Ett tjänstepensionsföretag ska lämna den information som behövs om företaget och de tjänstepensionsförsäkringar som företaget meddelar till försäkringstagarna, de försäkrade, andra ersättningsberättigade och dem som erbjuds att teckna en tjänstepensionsförsäkring. Informationen ska vara anpassad efter försäkringarnas art och tydligt visa försäkringarnas villkor och värdeutveckling.

Pensionsbesked

3 § Ett tjänstepensionsföretag ska varje år lämna ett pensionsbesked till dem som i egenskap av försäkringstagare eller försäkrade är berättigade till ersättning ur en tjänstepensionsförsäkring. Pensionsbeskedet ska innehålla uppgifter om de individuella förmånerna för den aktuella försäkringen och en upplysning om var ytterligare information finns tillgänglig.

Information om kollektivavtalsgrundad tjänstepensionsförsäkring m.m.

3 a § När det gäller kollektivavtalsgrundade tjänstepensionsförsäkringar eller gruppförsäkringar får avtal ingås om avvikelse från 2 och 3 §§ i fråga om
1. vilken information som ska lämnas, och
2. när, hur och av vem informationen ska lämnas.

När det gäller tjänstepensionsförsäkringar som följer av en överenskommelse mellan en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation, får avtal enligt första stycket ingås av avtalsparterna.

När det gäller andra tjänstepensionsförsäkringar än sådana som anges i andra stycket eller gruppförsäkringar, får tjänstepensionsföretag ingå avtal enligt första stycket med kollektivavtalsparterna eller andra som kan anses företräda de försäkrade. Lag (2021:269).

God tjänstepensionsstandard

4 § Ett tjänstepensionsföretags verksamhet ska drivas enligt god tjänstepensionsstandard.

Förbud mot främmande verksamhet

5 § Ett tjänstepensionsföretag får inte driva annan verksamhet än tjänstepensionsverksamhet avseende tjänstepensionsförsäkringar och därmed sammanhängande verksamhet.

Förbud mot att ställa säkerhet för tredje man

6 § I tjänstepensionsverksamhet som drivs enligt denna lag får säkerhet inte ställas för tredje man.

Upplåning

7 § Ett tjänstepensionsföretag får ta upp eller ta över lån (upplåning) bara om det görs för att tillgodose tillfälliga likviditetsbehov eller för att uppfylla kraven på en tillräcklig kapitalbas i 7 kap.

Utöver första stycket krävs att den samlade upplåningen är av ringa betydelse med hänsyn till verksamhetens omfattning och kapitalbasens storlek.

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta om undantag från kravet på att upplåningen ska vara av ringa betydelse.

Tillämpning av försäkringsrörelselagen

8 § Följande bestämmelser i 4 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) gäller för tjänstepensionsföretag:
- 9 och 10 §§ om avtal med en jävskrets om tjänster,
- 11 § om försäkringar med solidarisk ansvarighet,
- 12 § om förbud mot att förespegla återbäring,
- 13 § om förbud mot meddelande av nya försäkringar vid likvidation eller konkurs,
- 14-16 §§ om sekretess m.m.,
- 17 § om huvudkontor i Sverige, och
- 17 a och 17 b §§ om återköp och överföring.

Vid tillämpning av bestämmelserna ska det som sägs om försäkringsföretag gälla tjänstepensionsföretag.

9 § Tjänstepensionsföretag ska även tillämpa 4 kap. 17 c § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap. 18 § 5 samma lag. Vid tillämpning av bestämmelserna ska det som sägs om försäkringsföretag gälla tjänstepensionsföretag.

Rätt att meddela föreskrifter

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. vilka åtgärder ett tjänstepensionsföretag ska vidta för att uppfylla de krav på soliditet, likviditet och riskhantering som avses i 1 §,
2. vilken information ett tjänstepensionsföretag ska lämna enligt 2 §,
3. innehållet i pensionsbeskedet som avses i 3 §,
4. vilka åtgärder ett tjänstepensionsföretag ska vidta för att uppfylla de krav på god tjänstepensionsstandard som avses i 4 §, och
5. villkor för upplåning enligt 7 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om hur information ska lämnas enligt 2 och 3 §§.

5 kap. Försäkringstekniska avsättningar

Omfattningen av de försäkringstekniska avsättningarna

1 § Ett tjänstepensionsföretags försäkringstekniska avsättningar ska motsvara det belopp som krävs för att företaget vid varje tidpunkt ska kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av ingångna försäkringsavtal.

De försäkringstekniska avsättningarna ska motsvara företagets ansvarighet för
1. försäkringsfall, förvaltningskostnader och andra kostnader under resten av avtalsperioden för löpande försäkringar (livförsäkringsavsättning),
2. inträffade oreglerade försäkringsfall, kostnader för regleringen av dessa samt återbäring som förfallit till betalning men inte betalats ut (oreglerade skador),
3. sådan återbäring som är garanterad i nominella eller reala belopp (garanterad återbäring) och som inte omfattas av 1 eller 2,
4. återbäring som är villkorad av värdeförändringar på tillgångar eller av ett visst försäkringstekniskt resultat som försäkringstagarna, de försäkrade eller andra ersättningsberättigade står risken för (villkorad återbäring), och
5. fondförsäkringsåtaganden där försäkringstagarna, de försäkrade eller andra ersättningsberättigade bär investeringsrisken.

Beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna

Beräkningsmetoder

2 § Ett tjänstepensionsföretag ska beräkna de försäkringstekniska avsättningarna utan avdrag för avgiven återförsäkring och de ska motsvara det förväntade nuvärdet av de framtida kassaflöden som kan uppkomma med anledning av ingångna försäkringsavtal.

Försäkringstekniska avsättningar som motsvarar ett tjänstepensionsföretags ansvarighet enligt 1 § andra stycket 4 eller 5 får tas upp till värdet på placeringstillgångarna för vilka försäkringstagarna, de försäkrade eller andra ersättningsberättigade bär investeringsrisken, om värdet inte är lägre än resultatet av en beräkning enligt första stycket.

Aktsam beräkning

3 § Beräkningen enligt 2 § ska grundas på antaganden om dödlighet och andra riskmått, räntesatser samt driftskostnader som var för sig är aktsamma.

Beräkning vid solidarisk ansvarighet

4 § Ett tjänstepensionsföretag som ansvarar solidariskt för en försäkring ska vid beräkningen av företagets försäkringstekniska avsättningar bara beakta den del av försäkringen som enligt avtal mellan företagen avser det företaget.

Hur ofta beräkningen ska göras

5 § Beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna ska göras minst en gång om året.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta om undantag från första stycket. Beräkningarna ska dock alltid göras minst vart tredje år.

Aktuariefunktion och krav på dem som utför beräkningarna

6 § De försäkringstekniska avsättningarna ska beräknas under överinseende av aktuariefunktionen som avses i 9 kap. 13 §. De som utför beräkningarna ska ha den kunskap och erfarenhet av dessa frågor som krävs med hänsyn till omfattningen och arten av företagets verksamhet.

Bemyndigande

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de försäkringstekniska avsättningarnas innehåll och beräkning enligt 1-6 §§.

6 kap. Investeringar

Grundläggande bestämmelser för samtliga investeringar

Aktsamhet och undantag för vissa tillgångar

1 § Ett tjänstepensionsföretags tillgångar ska investeras i enlighet med 2-11 §§ och också i övrigt på ett aktsamt sätt.

Bestämmelserna i 4 och 5 §§ gäller inte för tillgångar som motsvarar avsättningar för villkorad återbäring och för fondförsäkringsåtaganden där försäkringstagarna, de försäkrade eller andra ersättningsberättigade bär investeringsrisken.

Intressen som ska styra investeringarna

2 § Ett tjänstepensionsföretags tillgångar ska investeras på det sätt som bäst gagnar försäkringstagarnas, de försäkrades och andra ersättningsberättigades intressen på såväl kort som lång sikt. Vid intressekonflikter ska investeringar göras ute- slutande i försäkringstagarnas, de försäkrades och andra ersättningsberättigades intressen.

Riskkontroll

3 § Ett tjänstepensionsföretag får bara göra investeringar i sådana finansiella instrument och andra tillgångar vars risker företaget kan identifiera, mäta, övervaka, hantera, kontrollera och rapportera samt på lämpligt sätt beakta i den egna risk- och solvensbedömningen enligt 9 kap. 20 §.

Riskspridning

4 § Ett tjänstepensionsföretag ska göra sina investeringar i finansiella instrument och andra tillgångar så att lämplig riskspridning uppnås.

Samtliga tillgångar ska, med beaktande av tjänstepensionsföretagets försäkringsåtaganden och förändringar i tillgångarnas framtida värde och avkastning, investeras så att företagets betalningsberedskap är tillfreds- ställande och den förväntade avkastningen tillräcklig.

5 § Ett tjänstepensionsföretag ska göra sina investeringar i finansiella instrument och andra tillgångar på ett sådant sätt att det undviker
1. överdrivet beroende av någon särskild tillgång, emittent, låntagare eller företagsgrupp, och
2. ackumulation av risker i företagets samlade portfölj.

Investeringar i tillgångar från en och samma emittent eller låntagare eller från företag i en sådan grupp av emittenter eller låntagare med inbördes anknytning som avses i tredje stycket får inte innebära att det blir en överdriven riskkoncentration för tjänstepensionsföretaget.

Med en grupp av emittenter eller låntagare med inbördes anknytning avses två eller flera fysiska eller juridiska personer som utgör en helhet från risksynpunkt därför att
- någon av dem har direkt eller indirekt ägarinflytande över en eller flera av de övriga i gruppen, eller
- de har sådan inbördes anknytning att någon eller samtliga av de övriga kan råka i betalningssvårigheter om en av dem drabbas av finansiella problem.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om sådana tillgångar som svenska staten eller en utländsk stat svarar för.

Reglerade marknader, andra handelsplatser och onoterade tillgångar

6 § Ett tjänstepensionsföretags tillgångar ska till övervägande del investeras på reglerade marknader eller motsvarande marknader utanför EES. Investeringar i finansiella instrument och andra tillgångar som inte är föremål för handel på en reglerad marknad, en MTF-plattform eller en OTF- plattform eller en motsvarande marknadsplats utanför EES ska hållas på aktsamma nivåer. Lag (2021:269).

Miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer

7 § Ett tjänstepensionsföretag får beakta miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer i sina investeringsbeslut.

Förvaring av tillgångar

8 § Ett tjänstepensionsföretags tillgångar ska förvaras på ett sådant sätt att de alltid är identifierbara och åtkomliga för företaget. Förvaringen ska ske på ett säkert sätt och ska inte ge upphov till intressekonflikter.

Derivatinstrument

9 § Ett tjänstepensionsföretag får använda derivatinstrument för att sänka den finansiella risken i företaget eller för att i övrigt effektivisera förvaltningen av företagets tillgångar och skulder.

Uppdragsgivande företag

10 § Av de samlade tillgångarna i ett tjänstepensionsföretag som bara har ett enda uppdragsgivande företag, får
1. högst 5 procent utgöras av aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier samt obligationer och andra skuldförbindelser, om värdepapperen eller skuldförbindelserna getts ut av det uppdragsgivande företaget, och
2. högst 10 procent utgöras av sådana tillgångar som avses i 1 och som har getts ut av företag i en grupp av emittenter eller låntagare med inbördes anknytning som det uppdragsgivande företaget ingår i.

Första stycket gäller inte i fråga om sådana tillgångar som svenska staten eller en utländsk stat svarar för.

Särskilt om fondförsäkringstillgångar

11 § Ett tjänstepensionsföretag ska investera premier för fondförsäkring så att de så nära som möjligt motsvarar andelar i sådana fonder som är knutna till försäkringen och som försäkringstagaren eller den försäkrade från tid till annan bestämmer. Företaget får begränsa antalet fonder som premier får investeras i.

Tjänstepensionsföretaget får använda utdelning och ersättning vid inlösen av andelarna bara för förvärv av nya andelar i anknutna fonder och för utbetalning eller betalning av kostnader enligt försäkringsavtalet.

Skuldtäckning

Krav på skuldtäckning

12 § Ett tjänstepensionsföretag ska ha tillgångar för skuldtäckning som minst uppgår till ett belopp som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna.

De tillgångar som motsvarar försäkringstekniska avsättningar ska, utöver det som följer av 1-11 §§, investeras och värderas enligt 13-15 §§.

Hänsyn till åtagandenas art och löptid

13 § Ett tjänstepensionsföretags tillgångar som motsvarar försäkringstekniska avsättningar ska investeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till åtagandenas art och löptid.

Värdering till verkligt värde

14 § De tillgångar som ett tjänstepensionsföretag använder för skuldtäckning ska värderas till verkligt värde. Från detta värde ska avdrag göras för skulder som hänför sig till förvärvet av tillgången.

Fordringar på någon annan än försäkringstagare

15 § Ett tjänstepensionsföretags fordringar på någon annan än försäkringstagare ska beaktas bara till den del de överstiger fordringar som gäldenären har på företaget.

Register över tillgångar som används för skuldtäckning

16 § Ett tjänstepensionsföretag ska föra ett register som vid varje tidpunkt utvisar de tillgångar som används för skuldtäckning och tillgångarnas värde.

Om en tillgång som har antecknats i registret har upplåtits med sådan rätt att dess fulla värde inte kan utnyttjas för skuldtäckning, ska detta antecknas i registret.

Förmånsrätt

17 § Förmånsrätt enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran som
1. grundas på försäkringsavtal, eller
2. avser återbetalning av premier för att ett försäkringsavtal inte har kommit till stånd eller har upphört att gälla.

Förmånsrätten omfattar de tillgångar som finns upptagna i det register som anges i 16 § när tjänstepensionsföretaget försätts i konkurs eller utmätning äger rum.

Principer för aktieägarengagemang

18 § Ett tjänstepensionsföretag som investerar i aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska anta principer för sitt aktieägarengagemang i fråga om sådana aktier. Av principerna ska det framgå hur företaget integrerar aktieägarengagemanget i sin investeringsstrategi.

Principerna ska beskriva hur tjänstepensionsföretaget
1. övervakar relevanta frågor om bolag som det investerar i (portföljbolag), däribland bolagens strategi, finansiella och icke-finansiella resultat och risker, kapitalstruktur, sociala och miljömässiga påverkan och bolagsstyrning,
2. för dialoger med företrädare för portföljbolag,
3. utövar rösträtt och andra rättigheter som är knutna till aktieinnehavet,
4. samarbetar med andra aktieägare,
5. kommunicerar med relevanta intressenter i portföljbolag, och
6. hanterar faktiska och potentiella intressekonflikter.

Paragrafen gäller inte för tillgångar som motsvarar avsättningar för villkorad återbäring och för fondförsäkringsåtaganden där försäkringstagarna, de försäkrade eller andra ersättningsberättigade bär investeringsrisken.

19 § Ett tjänstepensionsföretag ska varje år redogöra för hur principerna för aktieägarengagemang som avses i 18 § har tillämpats.

Redogörelsen ska innehålla
1. en allmän beskrivning av tjänstepensionsföretagets röstningsbeteende i portföljbolagen,
2. en förklaring av de viktigaste omröstningarna, och
3. uppgift om i vilka frågor tjänstepensionsföretaget har använt sig av råd eller röstningsrekommendationer från en röstningsrådgivare.

Av redogörelsen ska det också framgå hur tjänstepensionsföretaget har röstat på portföljbolagens stämmor. Omröstningar som är obetydliga på grund av ämnet eller storleken på aktieinnehavet behöver dock inte redovisas.

20 § Ett tjänstepensionsföretag får avstå från att uppfylla ett eller flera av kraven i 18 och 19 §§, om företaget tydligt anger skälen för det.

21 § Principerna för aktieägarengagemang enligt 18 §, den årliga redogörelsen enligt 19 § och uppgifter enligt 20 § ska hållas tillgängliga på tjänstepensionsföretagets webbplats. Om tjänstepensionsföretaget inte har en egen webbplats får informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås.

Om tjänstepensionsföretaget inte redovisar omröstningar i den årliga redogörelsen på grund av att företaget har gett en sådan kapitalförvaltare som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, i uppdrag att ansvara för investeringarna, ska tjänstepensionsföretaget på webbplatsen uppge var kapitalförvaltaren har offentliggjort informationen om omröstningarna.

Informationen ska tillhandahållas utan kostnad.

Bemyndiganden

22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. användning av derivatinstrument enligt 9 §,
2. värdering av de tillgångar som avses i 14 § till verkligt värde, och
3. förande av register enligt 16 §.

7 kap. Kapitalbas

Tillräcklig kapitalbas

1 § Ett tjänstepensionsföretag ska vid varje tidpunkt, utöver tillgångar som krävs för skuldtäckning enligt 6 kap. 12 §, ha en tillräcklig kapitalbas.

Kapitalbasen ska minst uppgå till det riskkänsliga kapitalkravet beräknat enligt 8 kap. 1-6 a §§. Kapitalbasen ska dock aldrig vara mindre än det högsta av minimikapitalkravet beräknat enligt 8 kap. 7-12 §§ eller garantibeloppet enligt 8 kap. 13 och 14 §§. Lag (2021:269).

Kapitalbasens sammansättning

2 § Kapitalbasen får omfatta följande poster:
1. inbetalt aktiekapital, garantikapital eller verksamhetskapital,
2. konsolideringsfond,
3. övrigt eget kapital, och
4. säkerhetsreserv och andra obeskattade reserver. Lag (2021:269).

3 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att också andra poster än de som anges i 2 § får ingå i kapitalbasen.

Avräkning från kapitalbasen

Immateriella tillgångar, utdelning och förutbetalda anskaffningskostnader

4 § Från kapitalbasen enligt 2 § ska tjänstepensionsföretaget räkna av immateriella tillgångar, utdelningar och förutbetalda anskaffningskostnader.

Aktier och tillskott i vissa företag

5 § Avräkning från kapitalbasen ska också göras, i de fall som anges i andra stycket, av det bokförda värdet av aktierna och av det som har skjutits till i annan form (tillskott) i
1. ett tjänstepensionsföretag,
2. ett försäkringsföretag, ett kreditinstitut, ett institut för elektroniska pengar, ett värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,
3. ett utländskt återförsäkringsföretag,
4. ett försäkringsholdingföretag, eller
5. ett finansiellt institut.

En sådan avräkning av det bokförda värdet av aktier eller tillskott ska göras om
1. tjänstepensionsföretagets ägarandel överstiger 10 procent av företagets eget kapital, eller
2. tjänstepensionsföretagets ägarandel understiger 10 procent av företagets eget kapital men

a) tillskottet eller summan av tillskotten överstiger 10 procent av det egna kapitalet eller de egna fonderna i företaget eller det sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott överstiger 10 procent av tjänstepensionsföretagets kapitalbas, eller

b) tjänstepensionsföretaget direkt eller indirekt äger minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga röster i företaget eller i övrigt utövar ett betydande inflytande över företagets driftsmässiga och finansiella styrning och ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan tjänstepensionsföretaget och det andra företaget.

6 § Avräkning enligt 5 § ska inte göras för tillskott som avser företag som tillsammans med tjänstepensionsföretaget omfattas av grupptillsyn med avseende på gruppsolvens. Avräkning ska inte heller göras för tillskott som avser företag som gemensamt med tjänstepensionsföretaget omfattas av tillsyn enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Skillnad i värderingen av försäkringstekniska avsättningar

7 § Om det belopp som de försäkringstekniska avsättningarna uppgår till enligt 5 kap. 2 § är högre än det belopp som de försäkringstekniska avsättningarna uppgår till enligt de regler för extern redovisning som tjänstepensionsföretaget tillämpar, ska skillnaden mellan beloppen räknas av från kapitalbasen.

Bemyndigande

8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om villkor för att ta in, räkna av och bestämma omfattningen av poster i kapitalbasen samt hur den i övrigt ska beräknas enligt 2-7 §§.

8 kap. Kapitalkrav

Riskkänsligt kapitalkrav

Beräkning av det riskkänsliga kapitalkravet

1 § Det riskkänsliga kapitalkravet utgör den minsta storlek på kapitalbasen som krävs för att tjänstepensionsföretaget med 97 procents sannolikhet ska ha tillgångar under kommande tolv månader som täcker värdet av åtagandena gentemot försäkringstagarna, de försäkrade och andra ersättnings- berättigade (skyddsnivå). Denna skyddsnivå ska även beaktas vid beräkningen av kapitalkravet för var och en av de risker som ingår i det riskkänsliga kapitalkravet.

Det riskkänsliga kapitalkravet ska beräknas under antagandet att tjänstepensionsföretaget kommer att fortsätta driva sin verksamhet.

Beräkningsmetod

2 § Det riskkänsliga kapitalkravet ska beräknas genom en justerad sammanläggning av kapitalkraven för marknadsrisk enligt 3 § och försäkringsrisk enligt 4 § med tillägg av kapitalkravet för operativ risk enligt 5 §. Det riskkänsliga kapitalkravet ska därefter minskas med
1. ett justeringsbelopp enligt 6 §, och
2. ett justeringsbelopp enligt 6 a §. Lag (2021:269).

Kapitalkravet för marknadsrisk

3 § Kapitalkravet för marknadsrisk ska beräknas genom en justerad sammanläggning av kapitalkraven för
1. ränterisk,
2. aktiekursrisk,
3. fastighetsprisrisk,
4. ränteskillnadsrisk,
5. valutakursrisk,
6. koncentrationsrisk, och
7. risk som hänför sig till infrastrukturinvesteringar som medför en begränsad investeringsrisk och som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet (godkända infrastrukturinvesteringar). Lag (2021:269).

3 a § Samhällsintresset av att godkända infrastrukturinvesteringar kommer till stånd ska beaktas vid beräkningen av det kapitalkrav som avses i 3 § 7. Lag (2021:269).

Kapitalkravet för försäkringsrisk

4 § Kapitalkravet för försäkringsrisk ska beräknas genom en justerad sammanläggning av kapitalkraven för åtminstone
1. långlevnads- och dödlighetsrisk,
2. sjuklighetsrisk,
3. annullationsrisk, och
4. kostnadsrisk.

Kapitalkravet för operativ risk

5 § Kapitalkravet för operativ risk ska beräknas med beaktande av sådana operativa risker som tjänstepensionsföretaget är utsatt för och som inte har beaktats vid beräkningen av kapitalkravet för marknadsrisk eller försäkringsrisk.

Justeringsbelopp

6 § Justeringsbeloppet enligt 2 § 1 ska motsvara den minskning av tjänstepensionsföretagets oförutsedda förluster som beror på
1. att företagets åtaganden gentemot försäkringstagarna, de försäkrade eller andra ersättningsberättigade minskar till följd av villkoren i försäkringsavtalet,
2. att företagets uppskjutna skatt förändras, eller
3. en kombination av 1 och 2. Lag (2021:269).

6 a § Justeringsbeloppet enligt 2 § 2 ska motsvara den skillnad som uppstår om de försäkringstekniska avsättningarna för försäkringar enligt 2 kap. 11 § klass I b (tilläggsförsäkringar) uppgår till ett lägre belopp enligt 5 kap. 2 § än enligt de regler för extern redovisning som tjänstepensionsföretaget tillämpar. Lag (2021:269).

Minimikapitalkrav

Beräkning av minimikapitalkravet

7 § Minimikapitalkravet för försäkring som avses i 2 kap. 11 § klasserna I a, II, III och IV utgör summan av följande belopp:
1. Det belopp som är lika med 4 procent av den del av försäkringstekniska avsättningar enligt 5 kap. 1 § som motsvarar åtaganden med en finansiell eller försäkringsteknisk risk för tjänstepensionsföretaget, utan avdrag för avgiven återförsäkring (bruttoavsättning), multiplicerat med en faktor som motsvarar förhållandet för det föregående räkenskapsåret mellan sådana försäkringstekniska avsättningar efter avdrag för avgiven återförsäkring och bruttoavsättningen. Faktorn får dock inte understiga 0,85.
2. Det belopp som är lika med 1 procent av försäkringstekniska avsättningar i övrigt beräknade på det sätt som anges i 1, om det belopp som ska täcka driftskostnaderna är bestämt för längre tid än fem år.
3. Det belopp som är lika med 25 procent av de nettodriftskostnader som är hänförliga till sådana avtal under föregående räkenskapsår som inte är förenade med någon investeringsrisk för tjänstepensionsföretaget och där det belopp som ska täcka driftskostnaderna inte är bestämt för längre tid än fem år.
4. Det belopp som är lika med 0,3 procent av samtliga positiva risksummor multiplicerat med en faktor som motsvarar förhållandet för det föregående räkenskapsåret mellan de positiva risksummorna efter avdrag för avgiven återförsäkring och de positiva risksummorna utan sådant avdrag. Faktorn får dock inte understiga 0,5.

För försäkringar enbart för dödsfall ska vid tillämpningen av första stycket 4 i stället för 0,3 procent gälla 0,1 procent om försäkringstiden är högst tre år och 0,15 procent om försäkringstiden är längre än tre år men högst fem år.

Minimikapitalkrav för tilläggsförsäkringar

8 § Minimikapitalkravet för försäkringar enligt 2 kap. 11 § klass I b (tilläggsförsäkring) ska beräknas med utgångspunkt i premiebasen eller ersättningsbasen.

Premiebasen

9 § Premiebasen grundas på det högsta av
1. ett belopp som uppgår till förfallna premier brutto under det föregående räkenskapsåret med avdrag för dels ingående skatter och avgifter, dels premier för de försäkringsavtal som annullerats under samma tid, eller
2. bruttovärdet av de intjänade premierna.

Premiebasen utgörs av 18 procent av det högsta beloppet enligt första stycket, till den del beloppet motsvarar högst femtio miljoner euro, och 16 procent av återstoden.

Ersättningsbasen

10 § Ersättningsbasen grundas på ett belopp bestående av
1. genomsnittet av utbetalda ersättningar brutto för vart och ett av de tre föregående räkenskapsåren med avdrag för mottagna regressbelopp under samma tid, och
2. en tredjedel av avsättningen för oreglerade skador brutto vid det föregående räkenskapsårets utgång minskad med en tredjedel av avsättningen för oreglerade skador brutto vid början av den treårsperiod som slutar med det föregående räkenskapsårets utgång.

Ersättningsbasen utgörs av 26 procent av detta belopp till den del beloppet motsvarar högst trettiofem miljoner euro och 23 procent av återstoden.

Beräkning av minimikapitalkravet för tilläggsförsäkring

11 § Minimikapitalkravet för tilläggsförsäkring utgörs av det högsta av premiebasen eller ersättningsbasen, multiplicerad med en kvot som för de tre närmast föregående räkenskapsåren motsvarar förhållandet mellan å ena sidan summan av utbetalda ersättningar och förändringen i avsättningen för oreglerade skador efter avdrag för återförsäkrares andel samt å andra sidan summan av utbetalda ersättningar och förändringen i avsättningen för oreglerade skador utan avdrag för återförsäkrares andel. Kvoten får dock inte understiga 0,5.

Om tjänstepensionsföretagets verksamhet inte har pågått så länge som förutsätts enligt bestämmelserna om ersättningsbasen, ska minimikapitalkravet beräknas med utgångspunkt i premiebasen.

12 § Om det beräknade minimikapitalkravet för tilläggsförsäkring är lägre än föregående års minimikapitalkrav, ska minimikapitalkravet i stället bestämmas till minimikapitalkravet för föregående år multiplicerat med förhållandet mellan försäkringstekniska avsättningar för oreglerade skador vid utgången av det närmaste föregående räkenskapsåret och de försäkringstekniska avsättningarna för oreglerade skador i början av det närmast föregående räkenskapsåret. Vid beräkningarna ska återförsäkring inte ingå i de försäkringstekniska avsättningarna. Kvoten får inte över- stiga 1,0.

Garantibelopp

13 § Garantibeloppet ska uppgå till ett belopp som motsvarar 790 prisbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken.

14 § Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att garantibeloppet sätts ned med högst hälften.

Åtgärder ifall kapitalkraven inte uppfylls

15 § Ett tjänstepensionsföretag ska omedelbart underrätta Finansinspektionen om företaget inte uppfyller det riskkänsliga kapitalkravet, minimikapitalkravet eller garantibeloppet eller om det finns risk för detta under de närmaste tre månaderna.

I 15 kap. 5 och 8 §§ finns bestämmelser om skyldigheten att upprätta en åtgärdsplan eller en finansiell saneringsplan ifall det riskkänsliga kapitalkravet, minimikapitalkravet eller garantibeloppet inte uppfylls.

Bemyndiganden

16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. beräkningen av det riskkänsliga kapitalkravet enligt 2-6 a §§, och
2. villkoren för nedsättning av garantibeloppet enligt 14 §. Lag (2021:269).

9 kap. Företagsstyrning

Företagsstyrningssystem

1 § Ett tjänstepensionsföretag ska ha ett företagsstyrningssystem som säkerställer att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Systemet ska regelbundet ses över.

Företagsstyrningssystemet ska vara utformat så att det står i proportion till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten i tjänstepensionsföretagets verksamhet.

Kontinuitet i verksamheten

2 § Ett tjänstepensionsföretag ska ha system, resurser och rutiner som är lämpliga för att verksamheten ska kunna drivas med kontinuitet och i enlighet med gällande regler.

Ett tjänstepensionsföretag ska ha en beredskapsplan.

Lämplighetskrav

3 § Ett tjänstepensionsföretag ska säkerställa att
1. den som ingår i styrelsen för företaget eller är verkställande direktör i det, eller är ersättare för någon av dem, har de insikter och den erfarenhet som krävs för att delta i ledningen av tjänstepensionsföretaget och i övrigt är lämplig för uppgiften, och
2. den som ansvarar för eller utför arbete i en sådan central funktion som avses i 8 § har de insikter och den erfarenhet som krävs för en sådan uppgift och i övrigt är lämplig för uppgiften.

Tjänstepensionsföretaget ska snarast möjligt till Finansinspektionen anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning enligt första stycket 1 eller som ansvarar för en central funktion i företaget enligt första stycket 2.

Tjänstepensionsföretaget ska underrätta inspektionen om någon av de personer som avses i första stycket har ersatts på grund av att han eller hon inte längre uppfyller lämplighetskraven.

Styrdokument

4 § Ett tjänstepensionsföretag ska upprätta och följa följande styrdokument:
1. styrdokument för riskhantering med avseende på de risker som avses i 15 § andra stycket 1-7,
2. styrdokument för internkontroll,
3. styrdokument för internrevision,
4. försäkringstekniska riktlinjer,
5. styrdokument för verksamhet som omfattas av bestämmelser om uppdragsavtal enligt denna lag,
6. styrdokument för uppgiftslämnande till Finansinspektionen och kvalitetskontroll av uppgifterna,
7. styrdokument för ersättningar,
8. investeringsriktlinjer, och
9. styrdokument för hantering av intressekonflikter mellan företagets intressenter.

Styrdokumenten ska fastställas av styrelsen. De ska utvärderas och ses över minst en gång per år.

5 § De försäkringstekniska riktlinjerna ska ges in till Finansinspektionen senast den dag de börjar användas. Detta gäller också när riktlinjerna ändras.

Tillsammans med riktlinjerna ska det lämnas en redogörelse för de konsekvenser som riktlinjerna får för tjänstepensionsföretaget, försäkringstagarna, de försäkrade och andra ersättningsberättigade.

Riktlinjerna ska kompletteras med ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag.

Om det med hänsyn till försäkringarnas beskaffenhet eller av något annat särskilt skäl saknas anledning att upprätta ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta om undantag från skyldigheten att upprätta ett sådant underlag.

6 § Ett tjänstepensionsföretag ska regelbundet offentliggöra information om styrdokumentet för ersättningar.

7 § Investeringsriktlinjerna ska ges in till Finansinspektionen senast den dag de börjar användas. Detta gäller också när riktlinjerna ändras. Investeringsriktlinjerna ska ses över snarast möjligt om det sker en väsentlig för- ändring av investeringspolicyn. Investeringsriktlinjerna ska offentliggöras.

Tillsammans med riktlinjerna ska det lämnas en redogörelse för de konsekvenser som riktlinjerna får för tjänstepensionsföretaget, försäkringstagarna, de försäkrade och andra ersättningsberättigade.

Investeringsriktlinjerna ska innehålla uppgifter om
1. metoder för att mäta investeringsrisker,
2. tjänstepensionsföretagets processer för riskhantering och fördelning mellan olika tillgångar i förhållande till pensionsåtagandenas art och löptid, samt
3. hur hänsyn tas i investeringspolicyn till miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer.

Centrala funktioner

Vilka centrala funktioner ett tjänstepensionsföretag ska ha

8 § Ett tjänstepensionsföretag ska ha funktioner för riskhantering, regelefterlevnad och internrevision samt en aktuariefunktion (centrala funktioner).

Skyldighet att rapportera till Finansinspektionen

9 § Den som ansvarar för en central funktion i ett tjänstepensionsföretag ska underrätta Finansinspektionen om styrelsen eller den verkställande direktören inte vidtar lämpliga åtgärder inom skälig tid efter att de informerats om att det inom funktionen har
1. upptäckts att det finns en betydande risk att företaget inte kommer att uppfylla ett väsentligt krav enligt lag och detta kan få väsentlig påverkan på försäkringstagarnas, de försäkrades eller andra ersättningsberättigades intressen, eller
2. konstaterats att det förekommit en väsentlig överträdelse av lag eller andra bestämmelser som gäller för företagets verksamhet.

Funktionen för riskhantering

10 § Funktionen för riskhantering ska ges en struktur som underlättar genomförande av det riskhanteringssystem som avses i 14 §.

Funktionen för riskhantering ska
1. utvärdera systemet för riskhantering,
2. identifiera, värdera och övervaka de risker som omfattas av systemet för riskhantering, och
3. rapportera till styrelsen och den verkställande direktören om de risker som tjänstepensionsföretaget är eller kan komma att bli exponerat för samt beroenden mellan risker.

Funktionen för regelefterlevnad

11 § Funktionen för regelefterlevnad ska
1. rapportera till styrelsen och den verkställande direktören i fråga om efterlevnaden av

a) bestämmelserna i denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag,
b) de bestämmelser i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som enligt denna lag gäller för tjänstepensionsföretag, och

c) föreskrifter och riktlinjer som har meddelats av en behörig myndighet i ett annat land inom EES där tjänstepensionsföretaget, i förekommande fall, driver gränsöverskridande verksamhet,
2. lämna råd till företagets styrelse och den verkställande direktören om hur bristande efterlevnad av bestämmelser enligt 1 kan förebyggas,
3. bedöma konsekvenserna av förändringar i bestämmelser enligt 1, och
4. identifiera och bedöma risker för bristande efterlevnad av bestämmelserna enligt 1.

Funktionen för internrevision

12 § Funktionen för internrevision ska
1. utvärdera det system för internkontroll som avses i 18 §,
2. utvärdera andra delar av företagsstyrningssystemet, och
3. rapportera resultat och lämna rekommendationer efter utvärderingarna till tjänstepensionsföretagets styrelse.

Funktionen för internrevision ska utföra sina uppgifter med opartiskhet och vara oberoende från den verksamhet som utvärderas.

Den som ska ansvara för eller utföra arbete i funktionen för internrevision ska ha de kunskaper och erfarenheter av funktionens uppgifter som är tillräckliga med hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten av företagets verksamhet.

Aktuariefunktionen

13 § Aktuariefunktionen ska
1. samordna och svara för kvaliteten i de försäkringstekniska beräkningarna och utredningarna,
2. bistå styrelsen och den verkställande direktören och på eget initiativ rapportera till dem i frågor som rör metoder, beräkningar och bedömningar av

a) de försäkringstekniska avsättningarna,
b) värderingen av försäkringsriskerna, och

c) återförsäkringsskydd och andra riskreduceringstekniker, och
3. bidra till tjänstepensionsföretagets riskhanteringssystem.

Den som ska ansvara för eller utföra arbete i aktuariefunktionen ska ha de kunskaper och erfarenheter av funktionens uppgifter som är tillräckliga med hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i tjänste- pensionsföretagets verksamhet.

Tjänstepensionsföretaget ska utse minst en oberoende person som ansvarar för aktuariefunktionen.

System för riskhantering

Grundläggande bestämmelse om riskhanteringssystem

14 § Ett tjänstepensionsföretag ska ha ett system för riskhantering. Systemet ska innehålla de strategier, processer och rapporteringsrutiner som behövs för att säkerställa att företaget fortlöpande kan identifiera, värdera, övervaka, hantera och rapportera risker samt beroenden mellan risker.

Systemet ska vara integrerat i företagets organisations- och beslutsstruktur. Det ska vara utformat med lämplig hänsyn till de personer som leder företaget eller ingår i en central funktion.

Omfattningen av riskhanteringssystemet

15 § Systemet för riskhantering ska avse såväl de risker som täcks av det riskkänsliga kapitalkravet som risker som inte, eller bara delvis, täcks av det kravet.

Systemet ska omfatta risker inom följande områden:
1. försäkringsrisker,
2. matchningsrisker,
3. investeringsrisker, särskilt avseende derivatinstrument och liknande åtaganden,
4. likviditets- och koncentrationsrisker,
5. operativa risker,
6. risker hänförliga till återförsäkring och andra riskreduceringstekniker,
7. miljörisker, sociala risker och företagsstyrningsrisker hänförliga till investeringsportföljen och dess förvaltning, och
8. beroenden mellan risker som företaget är eller kan komma att bli exponerat för.

Om försäkringstagarna, de försäkrade eller andra ersättningsberättigade bär investeringsrisker, ska systemet för riskhantering även beakta riskerna ur deras synvinkel.

Regelbunden utvärdering

16 § Ett tjänstepensionsföretag ska regelbundet bedöma hur känsliga de försäkringstekniska avsättningarna och kapitalbasen är för de antaganden som ligger till grund för fastställandet av den ränta som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.

Analys av externa bedömningar från kreditvärderingsinstitut

17 § Ett tjänstepensionsföretag som använder bedömningar från externa kreditvärderingsinstitut vid beräkningar av de försäkringstekniska avsättningarna eller det riskkänsliga kapitalkravet ska, när det är möjligt, göra en egen bedömning av de externa värderingarna.

System för internkontroll

18 § Ett tjänstepensionsföretag ska ha ett system för internkontroll.

Systemet ska omfatta
1. förvaltnings- och redovisningsmetoder,
2. ramar för internkontrollen,
3. lämpliga rapporteringsrutiner, och
4. funktionen för regelefterlevnad.

System för ersättningar

19 § Ett tjänstepensionsföretag ska ha ett system för ersättningar som skapar en sund och effektiv riskhantering.

Systemet ska omfatta ersättningar till
1. dem som ingår i styrelsen för företaget eller är verkställande direktör i det, eller är ersättare för någon av dem,
2. dem som ansvarar för eller utför arbete i centrala funktioner, och
3. andra som kan påverka företagets riskprofil.

Risk- och solvensbedömning

Egen risk- och solvensbedömning

20 § Ett tjänstepensionsföretag ska genomföra och dokumentera en egen risk- och solvensbedömning.

I den egna risk- och solvensbedömningen ska det göras en bedömning av
1. företagets totala solvensbehov med hänsyn till dess specifika riskprofil, risktolerans och affärsstrategi,
2. företagets fortlöpande efterlevnad av bestämmelserna om det riskkänsliga kapitalkravet och minimikapitalkravet samt försäkringstekniska avsättningar, och
3. hur betydande skillnaderna är mellan företagets riskprofil och de antaganden om risker som har legat till grund för beräkningen av det riskkänsliga kapitalkravet.

För bedömningen enligt andra stycket 1 ska tjänstepensionsföretaget ha processer som säkerställer att de risker som företaget är eller kan komma att bli exponerat för, på såväl kort som lång sikt, identifieras och värderas. Före- taget ska redovisa de processer som använts vid bedömningen.

Den egna risk- och solvensbedömningen ska ingå som en integrerad del i tjänstepensionsföretagets affärsstrategier och ska beaktas vid företagets strategiska beslut.

Regelbundna bedömningar

21 § Den egna risk- och solvensbedömningen ska genomföras minst en gång per år. Om en väsentlig förändring skett av de risker som företaget är utsatt för, ska en ny sådan bedömning genomföras snarast möjligt.

Rapportering

22 § Ett tjänstepensionsföretag ska rapportera resultatet av varje egen risk- och solvensbedömning till Finansinspektionen.

Uppdragsavtal

Grundläggande bestämmelser om uppdragsavtal

23 § Ett tjänstepensionsföretag får, med de begränsningar som följer av 24 §, uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete och vissa funktioner som ingår i företagets tjänstepensionsverksamhet (uppdragsavtal). Ett sådant uppdrag inskränker inte företagets ansvar enligt denna lag.

Tjänstepensionsföretaget ska välja uppdragstagare med omsorg och löpande följa upp den verksamhet som omfattas av uppdragsavtal för att säkerställa att verksamheten fungerar tillfredsställande.

Ett uppdragsavtal ska vara skriftligt och tydligt ange parternas rättigheter och skyldigheter.

Begränsningar i möjligheten att ingå uppdragsavtal

24 § Ett uppdragsavtal mellan ett tjänstepensionsföretag och en uppdragstagare får inte leda till att
1. kvaliteten i företagsstyrningssystemet försämras,
2. den operativa risken i företaget ökar väsentligt,
3. Finansinspektionens möjlighet att utöva tillsyn över företagets verksamhet försämras, eller
4. försäkringstagarnas, de försäkrades och andra ersättningsberättigades möjlighet till tillfredsställande och fortlöpande service inte kan upprätthållas.

Anmälan av uppdragsavtal

25 § Ett tjänstepensionsföretag ska anmäla ett uppdragsavtal till Finansinspektionen innan avtalet börjar gälla. Om det inträffar väsentliga förändringar som rör den verksamhet som omfattas av avtalet, ska företaget snarast möjligt anmäla detta till Finansinspektionen.

Åtgärder som krävs vid uppdragsavtal

26 § Ett tjänstepensionsföretag som ingår ett uppdragsavtal ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att uppdragstagaren
1. samarbetar med Finansinspektionen när det gäller den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet,
2. ger tjänstepensionsföretaget, dess revisorer och Finansinspektionen tillgång till uppgifter som rör den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet, och
3. ger Finansinspektionen faktiskt tillträde till uppdragstagarens lokaler.

Rätt att meddela föreskrifter

27 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. de krav som ska gälla för dem som är verksamma i ett tjänstepensionsföretag enligt 3, 12 och 13 §§,
2. innehållet i styrdokumenten enligt 4 §,
3. innehållet i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget enligt 5 §,
4. vad redogörelsen enligt 7 § ska innehålla,
5. uppgifterna för funktionen för riskhantering enligt 10 §,
6. uppgifterna för funktionen för regelefterlevnad enligt 11 §,
7. uppgifterna för funktionen för internrevision enligt 12 §,
8. uppgifterna för aktuariefunktionen enligt 13 §,
9. innehållet i systemet för riskhantering enligt 15 § samt omfattningen av riskerna i detta system,
10. kraven på de regelbundna utvärderingar som ska göras enligt 16 §,
11. hur en bedömning av externa värderingar enligt 17 § ska genomföras,
12. vad som ska ingå i risk- och solvensbedömningen enligt 20 § och rapporteringen av resultatet av denna enligt 22 §, och
13. vad ett tjänstepensionsföretag ska beakta när ett uppdragsavtal ingås enligt 23 § och innehållet i ett sådant avtal.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om hur information om styrdokumentet för ersättningar ska offentliggöras enligt 6 §.

10 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för tjänstepensionsföretag

Tjänstepensionsaktiebolag

Tillämpning av allmänna bestämmelser för aktiebolag

1 § För tjänstepensionsaktiebolag gäller bestämmelserna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller av sådana bestämmelser i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som det hänvisas till i denna lag. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag eller i försäkringsrörelselagen som gäller i stället för eller utöver aktiebolagslagen.

I fråga om tjänstepensionsaktiebolag ska det som sägs om Bolagsverket i följande bestämmelser avse Finansinspektionen:
- 8 kap. 9 och 30 §§ och 37 § andra stycket aktiebolagslagen,
- 23 kap. 45 b § aktiebolagslagen,
- 24 kap. 47 § aktiebolagslagen, och
- 24 a kap. 24 § aktiebolagslagen.

Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning gäller inte för tjänstepensionsaktiebolag. Lag (2022:1651).

Tillämpning av försäkringsrörelselagen

2 § Följande bestämmelser i 11 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska tillämpas på tjänstepensionsaktiebolag:
- 4-6 §§ om bolagsstämma,
- 7, 7 a och 8-11 §§ om bolagets ledning,
- 12 och 13 §§ om revision,
- 14 och 15 §§ om vissa penninglån och emissioner i livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst,
- 16-19 §§ om värdeöverföringar från och överskottshantering i livförsäkringsaktiebolag,
- 20 och 21 §§ om ombildning till livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst,
- 22-29 §§ om minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden och reservfonden,
- 30 § om lån m.m. till närstående,
- 38 § om ogiltighet vid fusion,
- 39-43 §§ om inhemsk delning,
- 44-44 e §§ om gränsöverskridande delning,
- 44 f-44 k §§ om gränsöverskridande ombildning,
- 46 och 47 §§ om likvidation, och
- 51 § om skadestånd.

Vid tillämpning av bestämmelserna ska det som sägs om försäkringsaktiebolag och livförsäkringsaktiebolag avse tjänstepensionsaktiebolag. Lag (2022:1651).

Hinder mot bildande

3 § Ett tjänstepensionsaktiebolag får inte bildas om teckning av aktier innebär att någon som inte har bedömts lämplig enligt 2 kap. 4 § första stycket 3 kommer att ha ett kvalificerat innehav i bolaget.

Bolagsordningens innehåll

4 § Ett tjänstepensionsaktiebolags bolagsordning ska, utöver vad som följer av 3 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551), innehålla uppgifter om
1. vilka försäkringsklasser verksamheten ska avse, och
2. huruvida bolaget ska driva tjänstepensionsverksamhet utanför EES.

I ett tjänstepensionsaktiebolag gäller, i stället för 3 kap. 3 § aktiebolagslagen, att det i bolagsordningen ska anges hur bolagsstämman får förfoga över bolagets vinst eller på annat sätt täcka bolagets förlust.

Revisionsutskott

5 § I fråga om revisionsutskott ska ett tjänstepensionsaktiebolag anses som ett sådant aktiebolag som avses i 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551).

Revisorns uppdragstid

6 § I fråga om uppdragstid för revisorn ska ett tjänstepensionsaktiebolag anses som ett sådant aktiebolag som avses i 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen (2005:551). Möjligheten enligt den paragrafen att förlänga revisionsuppdraget till högst tjugo eller tjugofyra år gäller dock inte uppdrag i ett tjänstepensionsaktiebolag.

Domstols entledigande av revisorn

7 § I fråga om en domstols entledigande av revisorn ska ett tjänstepensionsaktiebolag anses som ett sådant aktiebolag som avses i 9 kap. 22 a § aktiebolagslagen (2005:551).

EU:s revisorsförordning

8 § Bestämmelser om revision av tjänstepensionsaktiebolag finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG.

Överlåtande bolag vid fusion

9 § Ett tjänstepensionsaktiebolag får vara överlåtande bolag vid en fusion bara om ett annat tjänstepensionsaktiebolag eller en motsvarande juridisk person med hemvist i ett annat land inom EES är övertagande bolag.

Tillämpliga bestämmelser vid fusion

10 § Vid fusion med ett tjänstepensionsaktiebolag tillämpas 11-13 och 15 §§ i stället för 23 kap. 19-21, 22-24, 32, 33, 45, 45 a och 45 c-45 e §§ aktiebolagslagen (2005:551). Lag (2022:1651).

Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan

11 § En ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Lag (2022:1651).

12 § Vid behandlingen av en ansökan enligt 11 § första stycket ska Finansinspektionen pröva om försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, ifall de inte redan har en sådan säkerhet och om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden.

När en ansökan ska avslås

13 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 11 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 12 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen (2005:551) finns hinder mot att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

Vid fusion genom kombination ska en ansökan också avslås om revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen inte visar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader. Lag (2022:1651).

Registrering av fusionen

14 § I stället för det som föreskrivs om tidpunkten för anmälan för registrering i 23 kap. 25 § andra stycket aktie- bolagslagen (2005:551) ska anmälan göras senast två månader efter det att Finansinspektionens tillstånd att verkställa fusionsplanen har fått laga kraft.

Absorption av helägt dotterbolag

15 § Vid absorption av ett helägt dotterbolag ska ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen göras av moderbolaget. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos moderbolaget. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan och om beslut som har meddelats med anledning av ansökningen.

Vid behandlingen av en ansökan tillämpas 12 och 13 §§. Lag (2022:1651).

Tvångslikvidation

16 § Utöver det som föreskrivs om tvångslikvidation i 25 kap. aktiebolagslagen (2005:551) gäller att Bolagsverket ska besluta att ett tjänstepensionsaktiebolag ska gå i likvidation, om
1. ett tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag för en bestämd tid har gått ut utan att något nytt tillstånd har getts, eller
2. tillståndet att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag har återkallats utan att bolaget i stället har fått ett tillstånd att driva försäkringsrörelse enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller någon annan tillståndspliktig finansiell rörelse.

En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören, en aktieägare eller på anmälan av Finansinspektionen.

I ärenden enligt första stycket 2 ska 25 kap. 24 § aktiebo- lagslagen inte tillämpas. Beslut om likvidation i sådana ärenden ska fattas så snart det är praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan eller anmälan om likvidation kom in till Bolagsverket. Beslutet gäller omedelbart.

Kontrollbalansräkningens innehåll

17 § Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551) om kontrollbalansräkningens innehåll ska det vid beräkningen av ett tjänstepensionsaktiebolags eget kapital lämnas uppgift om den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa om de redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för de förväntade försälj- ningskostnaderna. Sådana tillgångar som anges i 4 kap. 2 § 4 och 5 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska tas upp till anskaffningsvärdet minskat med nödvändiga avskrivningar och nedskrivningar, om ett högre värde fås genom detta.

Följande värdehandlingar får tas upp till högre värde än det som följer av lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, om de används för skuldtäckning och om de kan avyttras till detta högre värde vid sådana tidpunkter att förutsättningarna att infria de försäkringsåtaganden som värdehandlingarna säkerställer kan anses tillfredsställande:
1. obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar för,
2. obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska unionen eller en utländsk stat eller centralbank svarar för,
3. obligationer eller andra skuldförbindelser som en utländsk kommun eller därmed jämförlig utländsk samfällighet med befogenhet att kräva in offentlig uppbörd svarar för,
4. obligationer eller andra skuldförbindelser som en internationell organisation svarar för,
5. obligationer och andra skuldförbindelser som en bank, ett kreditmarknadsföretag, Svenska skeppshypotekskassan eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden svarar för,
6. obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt kreditinstitut svarar för,
7. obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för,
8. skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1-7 svarar för och för vilka panträtt i fastighet inom en viss andel av fastighetens eller tomträttens värde, eller tomträtt har lämnats som säkerhet, och
9. skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som anges i 1-7 svarar för och för vilka annan betryggande säkerhet än panträtt i fastighet eller tomträtt har lämnats.

Om det finns särskilda skäl för det får andra värdehandlingar än de som avses i andra stycket tas upp över det verkliga värdet, dock högst till anskaffningsvärdet. Detta gäller värdehandlingar som utgörs av reversfordringar som ska betalas eller kan sägas upp till betalning av tjänstepensions- aktiebolaget först efter längre tid än ett år.

Hinder mot beslut om upphörande av likvidation

18 § Om ett tjänstepensionsaktiebolags tillstånd enligt 2 kap.

4 § har avsett en bestämd tid som har gått ut utan att något nytt tillstånd har getts eller om tillståndet har återkallats, får det inte beslutas att en likvidation ska upphöra och verk- samheten återupptas. Detta gäller utöver det som föreskrivs i 25 kap. 45 § aktiebolagslagen (2005:551).

Företagsnamn

19 § Ett tjänstepensionsaktiebolags företagsnamn ska innehålla ordet tjänstepension.

Ömsesidiga tjänstepensionsbolag

Tillämpning av lagen om ekonomiska föreningar

20 § Vid tillämpning av sådana bestämmelser i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar som det hänvisas till i 22-46 §§ eller i de bestämmelser som anges i 21 § ska det som sägs om
1. ekonomisk förening avse ömsesidigt tjänstepensionsbolag,
2. medlem avse delägare,
3. stadgar avse bolagsordning, och
4. föreningsstämma avse bolagsstämma.

Hänvisningar i lagen om ekonomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag eller i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.

När 7 kap. 8 och 30 §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen. Lag (2020:402).

Tillämpning av försäkringsrörelselagen

21 § Följande bestämmelser i 12 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska tillämpas på ömsesidiga tjänstepensionsbolag:
- 1 § om delägare,
- 4 § med definitioner,
- 4 a § om elektroniska hjälpmedel vid kallelser m.m.,
- 6-9 och 12-17 §§ om bildande av ett ömsesidigt försäkringsbolag,
- 18-22 §§ om registrering av bolaget,
- 22 a § om ändring av bolagsordningen,
- 23 § om förlagsinsatser,
- 25 och 26-30 §§ om bolagets ledning,
- 33-40 §§ om bolagsstämma,
- 43 § om kompetenskrav m.m. vid revision,
- 44-62 §§ om allmän granskning,
- 63-67 §§ om vinstutdelning m.m.,
- 68-72 §§ om förlusttäckning och fördelning av överskott i ömsesidiga livförsäkringsbolag,
- 76-78 §§ om likvidation,
- 79 § om konkurs,
- 90 § om registrering m.m., och
- 91 § om straff och vite.

Vid tillämpning av bestämmelserna ska det som sägs om ömsesidiga försäkringsbolag och ömsesidiga livförsäkringsbolag avse ömsesidiga tjänstepensionsbolag.

Ansvar för ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags förpliktelser

22 § I ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag har delägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser.

I bolagsordningen för ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag får det dock föreskrivas att en delägare som i egenskap av arbetsgivare är försäkringstagare ska täcka sådana skulder, avsättningar eller förluster i tjänstepensionsverksamheten som bolaget inte kan täcka med egna tillgångar eller medel, genom att göra kapitaltillskott till bolaget (uttaxering).

Bemyndigande

23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att bestämmelserna om koncerner i denna lag, i föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag, i försäkringsrörelselagen (2010:2043), i föreskrifter som har meddelats med stöd av försäkringsrörelselagen och i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska gälla helt eller del- vis för en grupp av företag som inte utgör en koncern enligt 1 kap. 10-14 §§ lagen om ekonomiska föreningar, men som har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning.

Återbetalning av garantikapital

24 § Garantikapitalet ska betalas tillbaka när det inte längre behövs för att verksamheten ska kunna drivas ändamålsenligt och en återbetalning är förenlig med bestämmelserna om kapitalbasens sammansättning och storlek i 7 kap. Bestämmelser om villkor för sådan återbetalning finns i 12 kap. 66 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Garantikapitalet ska också betalas tillbaka om inte registrering sker enligt 12 kap. 18 § försäkringsrörelselagen.

Bolagsordningens innehåll

25 § Ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags bolagsordning ska innehålla uppgifter om
1. bolagets företagsnamn,
2. den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte,
3. föremålet för bolagets verksamhet och vilka försäkringsklasser verksamheten ska avse,
4. huruvida bolaget ska driva tjänstepensionsverksamhet utanför EES,
5. antalet eller lägsta och högsta antalet av de styrelseledamöter, revisorer och eventuella styrelsesuppleanter som får utses av bolagsstämman och tiden för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag,
6. den krets av försäkrade som i denna egenskap är delägare, om inte bara försäkringstagarna är delägare,
7. garantikapitalet,
8. regler för hur rösträtten och förslagsrätten ska utövas, hur beslut ska fattas på stämman och i vilken utsträckning garanterna ska ha rösträtt,
9. för vilka slag av försäkringar, i vilka situationer, intill vilket belopp eller vilken andel och i vilken ordning uttaxering kan göras hos delägare som i egenskap av arbetsgivare är försäkringstagare och hur uttaxeringen ska genomföras,
10. i vilken ordning garanterna ska betala in det tecknade garantikapitalet,
11. huruvida och i vilken ordning vinst ska delas ut till garanterna och i vilken ordning garantikapitalet ska betalas tillbaka,
12. hur en bolagsstämma ska sammankallas,
13. de ärenden som ska förekomma på en ordinarie bolagsstämma,
14. de regler enligt vilka bolagsstämman får förfoga över bolagets vinst eller på annat sätt täcka bolagets förlust,
15. antal och sammanlagt belopp av de tjänstepensionsförsäkringar som ska vara tecknade innan bolaget kan anses bildat,
16. hur tillgångarna ska fördelas mellan delägarna vid bolagets upplösning,
17. huruvida förlagsinsatser som avses i 11 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska förekomma och vad som i så fall ska gälla för dem, och
18. huruvida bolaget ska ha euro som redovisningsvaluta.

Tillämpliga bestämmelser om bolagets ledning

26 § Bestämmelserna om föreningens ledning i 7 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska tillämpas på ömsesidiga tjänstepensionsbolag med de undantag och tillägg som följer av 27 § i detta kapitel och av 12 kap. 25 och 26- 30 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Revisionsutskott

27 § I fråga om revisionsutskott ska ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Tillämpliga bestämmelser om bolagsstämma

28 § Bestämmelserna om föreningsstämma i 6 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska tillämpas på ömsesidiga tjänstepensionsbolag med de undantag och tillägg som följer av 29 § i detta kapitel och 12 kap. 29 och 33-40 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Kungörande av beslut om uttaxering

29 § Ett beslut om att ändra bolagsordningen i fråga om delägarnas ansvar vid uttaxering enligt 22 § andra stycket ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de orts- tidningar som styrelsen bestämmer. Beslutet ska kungöras genast efter att det har registrerats. Dessutom ska en under- rättelse om beslutet skickas till varje delägare vars postadress är känd.

Tillämpliga bestämmelser om revision och särskild granskning

30 § Bestämmelserna om revision och särskild granskning i 8 och 9 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska tillämpas på ömsesidiga tjänstepensionsbolag med de avvikelser och tillägg som följer av 31-34 §§ i detta kapitel och 12 kap. 43 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Revisorns uppdragstid

31 § I fråga om uppdragstid för revisorn ska ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 54 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Möjligheten enligt den paragrafen att förlänga revisionsuppdraget till högst tjugo eller tjugofyra år gäller dock inte uppdrag i ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag.

Revisionsberättelsen

32 § I fråga om revisionsberättelsens innehåll ska ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 56-59 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Koncernrevision

33 § I fråga om koncernrevision ska ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 60 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Domstols entledigande av revisorn

34 § I fråga om en domstols entledigande av revisorn ska ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 55 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

EU:s revisorsförordning

35 § Bestämmelser om revision av ömsesidiga tjänstepensionsbolag finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014.

Frivillig likvidation

36 § Beslut om frivillig likvidation av ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag fattas av bolagsstämman. För beslut om likvidation i andra fall än när det finns grund för tvångslikvidation enligt 37 § krävs att det stöds av två tredjedelar av samtliga röstande. Mer långtgående villkor för att beslutet ska bli giltigt får föreskrivas i bolagsordningen.

När det finns grund för tvångslikvidation enligt 37 § gäller beslutet omedelbart. I övriga fall får bolagsstämman bestämma att beslutet om likvidation ska gälla omedelbart eller från och med en viss senare dag.

Bestämmelsen om anmälan av beslutet i 17 kap. 9 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska tillämpas på ömsesidiga tjänstepensionsbolag.

Tvångslikvidation

37 § Bestämmelsen om allmän domstols beslut om likvidation i 17 kap. 16 § första stycket 1 lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska tillämpas på ömsesidiga tjänstepensionsbolag. Bolagsverket ska besluta att ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag ska gå i likvidation, om
1. bolagets hela försäkringsbestånd har överlåtits,
2. ett tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag för en bestämd tid har gått ut utan att något nytt tillstånd har getts,
3. tillståndet att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag har återkallats utan att bolaget i stället har fått ett tillstånd att driva försäkringsrörelse enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043), eller
4. bolaget inte har någon behörig styrelse eller verkställande direktör som är anmäld till försäkringsregistret.

En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören, en delägare eller en röstberättigad som inte är delägare eller på anmälan av Finansinspektionen. I de fall som avses i första stycket 4 prövas frågan även på ansökan av en borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget. I de fall som avses i första stycket 3 ska beslut om likvidation fattas så snart det är praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan eller anmälan om likvidation kom in till Bolagsverket.

Beslut om likvidation ska inte meddelas om det styrks att likvidationsgrunden upphört under ärendets handläggning. Ett beslut om likvidation gäller omedelbart.

Bestämmelser om allmän domstols beslut om likvidation vid konkurs finns i 18 kap. 13 och 14 §§ lagen om ekonomiska föreningar.

Tillämpliga bestämmelser om genomförande av likvidationen

38 § För genomförandet av en likvidation tillämpas 17 kap. 12, 18, 19 och 23-45 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de tillägg som föreskrivs i 12 kap. 76-78 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043). I ärenden om likvidation enligt 37 § första stycket 3 tillämpas dock inte 17 kap. 12 och 18 §§ lagen om ekonomiska föreningar.

Överlåtande bolag vid fusion

39 § Ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag får vara överlåtande bolag vid en fusion bara om ett annat ömsesidigt tjänstepensionsbolag eller en motsvarande juridisk person med hemvist i ett annat land inom EES är övertagande bolag.

Tillämpliga bestämmelser vid fusion

40 § Vid fusion med ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag tillämpas 16 kap. 1-16, 24-40, 41 b och 42-51 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de ändringar och tillägg som föreskrivs i 41-45 §§ i detta kapitel.

När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen. Lag (2022:1651).

Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan

41 § En ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande bolaget. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

Vid fusion genom kombination ska bolagen också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 9 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Lag (2022:1651).

42 § Vid behandlingen av en ansökan enligt 41 § första stycket ska Finansinspektionen pröva om försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, i fall de inte redan har en sådan säkerhet och om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden.

När en ansökan ska avslås

43 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 41 § första stycket, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 42 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader. Lag (2022:1651).

Registrering av fusionen

44 § Det som sägs om föreningsregistret i 16 kap. 12 § och 24 § första stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska i stället avse försäkringsregistret.

I stället för det som föreskrivs om tidpunkten för anmälan för registrering i 16 kap. 24 § andra stycket lagen om ekonomiska föreningar ska anmälan göras senast två månader efter det att Finansinspektionens tillstånd att verkställa fusionsplanen har fått laga kraft.

Absorption av helägt dotterbolag

45 § Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap. 28 och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 39 § i detta kapitel. Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska göras av moderbolaget och ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att planen har blivit gällande hos det bolaget. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan och om beslut som har meddelats med anledning av ansökan. Bolagsverket ska registrera tillståndet enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar. Det som där anges om föreningsregistret ska i stället avse försäkringsregistret.

Vid behandlingen av en ansökan tillämpas 42 och 43 §§. Lag (2022:1651).

Företagsnamn

46 § Ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags företagsnamn ska innehålla orden ömsesidig och tjänstepension.

Bolagets styrelse får anta ett särskilt företagsnamn. Ett särskilt företagsnamn får inte innehålla ordet ömsesidig.

Företagsnamnet ska tydligt skilja sig från företagsnamn som är införda i försäkringsregistret. I övrigt finns bestämmelser om registreringen i lagen (2018:1653) om företagsnamn.

Tjänstepensionsföreningar

Vad en tjänstepensionsförening är

47 § En tjänstepensionsförening är en förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att som tjänstepensionsföretag driva tjänstepensionsverksamhet i vilken medlemmarna deltar genom att använda föreningens tjänster som försäkringstagare eller som försäkrad.

Tillämpning av allmänna bestämmelser för ekonomiska föreningar

48 § Lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska tillämpas på tjänstepensionsföreningar, om inte något annat följer av denna lag eller av sådana bestämmelser i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som det hänvisas till i denna lag. Hänvisningar i lagen om ekonomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag eller i försäkringsrörelselagen som gäller i stället för eller utöver lagen om ekonomiska föreningar. Vid tillämpningen av lagen om ekonomiska föreningar på tjänstepensionsföreningar ska det som sägs om
1. ekonomisk förening avse tjänstepensionsförening, och
2. föreningsregistret avse försäkringsregistret.

När 7 kap. 8 och 30 §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en tjänstepensionsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen. Lag (2020:402).

Tillämpning av försäkringsrörelselagen

49 § Följande bestämmelser i 13 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska tillämpas på tjänstepensionsföreningar:
- 3 § med grundläggande bestämmelser,
- 7 § om registrering m.m.,
- 8 § om föreningens medlemmar m.m.,
- 10-12 §§ om föreningens ledning,
- 14-17 §§ om föreningsstämma,
- 18 § om revision och särskild granskning,
- 19-25 §§ om återbäring och annan användning av föreningens egendom,
- 28-30 §§ om likvidation,
- 30 a § om upplösning utan föregående likvidation,
- 36 och 37 §§ om fusion, och
- 38 § om skadestånd.

Vid tillämpning av bestämmelserna ska det som sägs om försäkringsförening och livförsäkringsförening avse tjänstepensionsförening.

Ansvar för en tjänstepensionsförenings förpliktelser

50 § Utöver bestämmelserna om ansvar för en förenings skyldigheter i 1 kap. 9 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar får det i en tjänstepensionsförenings stadgar föreskrivas att en medlem som i egenskap av arbetsgivare är försäkringstagare ska täcka sådana skulder, avsättningar eller förluster i tjänstepensionsverksamheten som föreningen inte kan täcka med egna tillgångar eller medel, genom att göra kapitaltillskott till föreningen (uttaxering).

Verksamhetskapital

51 § En tjänstepensionsförening får inte bildas utan verksamhetskapital. Kapitalet får tillskjutas även av andra än medlemmar.

För registrering av en tjänstepensionsförening krävs att hela verksamhetskapitalet har betalats in.

Verksamhetskapitalet ska betalas tillbaka när det inte längre behövs för att verksamheten ska kunna drivas ändamålsenligt och en återbetalning är förenlig med bestämmelserna om kapitalbasens storlek och sammansättning i 7 kap. Verksamhetskapitalet ska också betalas tillbaka om inte registrering sker enligt 13 kap. 7 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Stadgar

52 § En tjänstepensionsförenings stadgar ska, utöver vad som följer av 3 kap. 1 § 1-3 och 5-10 lagen om (2018:672) om ekonomiska föreningar, innehålla uppgifter om
1. vilka försäkringsklasser verksamheten ska avse,
2. huruvida föreningen ska driva tjänstepensionsverksamhet utanför EES,
3. de villkor som ska gälla för inträde i föreningen,
4. storleken på verksamhetskapitalet,
5. den eventuella rätt till avkastning som tillfaller den som skjutit till verksamhetskapital,
6. den eventuella rösträtt på föreningsstämma som tillfaller den som skjutit till verksamhetskapital,
7. i vilken ordning verksamhetskapitalet ska betalas in och betalas tillbaka,
8. för vilka slag av försäkringar, i vilka situationer, intill vilket belopp och i vilken ordning uttaxering kan göras hos medlemmar som i egenskap av arbetsgivare är försäkringstagare och hur uttaxeringen ska genomföras, och
9. hur föreningens förlust får täckas.

Revisionsutskott

53 § I fråga om revisionsutskott ska en tjänstepensionsförening anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Revisorns uppdragstid

54 § I fråga om uppdragstid för revisorn ska en tjänstepensionsförening anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 54 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Möjligheten enligt den paragrafen att förlänga revisionsuppdraget till högst tjugo eller tjugofyra år gäller dock inte uppdrag i en tjänstepensionsförening.

Revisionsberättelsen

55 § I fråga om revisionsberättelsens innehåll ska en tjänstepensionsförening anses som en sådan förening som avses i 8 kap. 56-59 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Koncernrevision

56 § I fråga om koncernrevision ska en tjänstepensionsförening anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 60 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Domstols entledigande av revisorn

57 § I fråga om domstols entledigande av revisorn ska en tjänstepensionsförening anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap. 55 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

EU:s revisorsförordning

58 § Bestämmelser om revision av tjänstepensionsföreningar finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014.

Tvångslikvidation

59 § Utöver det som föreskrivs om tvångslikvidation i 17 kap. 11 § och 16 § första stycket 1-3 lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller att Bolagsverket ska besluta att en tjänstepensionsförening ska gå i likvidation, om
1. föreningens hela försäkringsbestånd har överlåtits,
2. ett tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag för en bestämd tid har gått ut utan att något nytt tillstånd har getts, eller
3. tillståndet att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag har återkallats utan att föreningen i stället har fått ett tillstånd att driva försäkringsrörelse enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043).

En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören, en föreningsmedlem eller en innehavare av förlagsandelar eller på anmälan av Finansinspektionen.

I ärenden om likvidation enligt första stycket 3 ska 17 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar inte tillämpas. Beslut om likvidation i sådana ärenden ska fattas så snart det är praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan eller anmälan om likvidation kom in till Bolagsverket. Beslutet gäller omedelbart.

Överlåtande förening vid fusion

60 § En tjänstepensionsförening får vara överlåtande förening vid en fusion bara om en annan tjänstepensionsförening eller en motsvarande juridisk person med hemvist i ett annat land inom EES är övertagande förening.

Tillämpliga bestämmelser vid fusion

61 § Vid fusion med en tjänstepensionsförening tillämpas 62- 64 §§ i detta kapitel i stället för 16 kap. 17-19, 21-23, 41, 41 a och 41 c-41 e §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Bestämmelser om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar finns i 13 kap. 36 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). När fusionen avser en tjänstepensionsförening och ett helägt dotterbolag ska det som sägs i 62-64 §§ om överlåtande förening avse dotterbolaget.

När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen. Lag (2022:1651).

Ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan

62 § En ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska göras av såväl den eller de överlåtande tjänstepensionsföreningarna som den övertagande tjänstepensionsföreningen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan dock göras av den eller de svenska föreningar som deltar i fusionen. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen inom en månad från det att fusionsplanen blivit gällande i samtliga föreningar. Om planen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap. 5 § samma lag.

Vid fusion genom kombination ska föreningarna också ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av stadgarna enligt 2 kap. 9 § för den övertagande föreningen. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den övertagande föreningen ska ha hemvist i Sverige.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar. Lag (2022:1651).

63 § Vid behandlingen av en ansökan enligt 62 § första stycket ska Finansinspektionen pröva om försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, ifall de inte redan har en sådan säkerhet och om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande tjänstepensionsföreningarnas ekonomiska förhållanden.

När en ansökan ska avslås

64 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 62 § första stycket, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av fusionen pågår enligt den lagen eller förordningen,
3. försäkringstagarna, de försäkrade och andra borgenärer inte har tillförsäkrats betryggande säkerhet enligt 63 § eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med försäkringstagarnas, de försäkrades och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader. Lag (2022:1651).

Företagsnamn

65 § I stället för det som föreskrivs om en förenings företagsnamn i 20 kap. 1 § första stycket första meningen och 2 § tredje meningen lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska följande gälla. En tjänstepensionsförenings företagsnamn ska innehålla ordet tjänstepensionsförening. Ordet tjänstepensionsförening eller en förkortning av det ordet får inte finnas med i ett särskilt företagsnamn.

Endast tjänstepensionsföreningar får använda ordet tjänstepensionsförening i sitt företagsnamn.

Straff

66 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 65 § andra stycket.

11 kap. Överlåtelse av försäkringsbestånd

Ett tjänstepensionsföretags rätt överlåta försäkringsbestånd

1 § Ett tjänstepensionsföretag får helt eller delvis överlåta sitt försäkringsbestånd till
1. ett annat tjänstepensionsföretag,
2. ett försäkringsföretag, eller
3. ett utländskt tjänstepensionsinstitut som är registrerat eller auktoriserat i ett land inom EES (utländskt tjänstepensionsinstitut).

Ett tjänstepensionsföretag får helt eller delvis överta ett bestånd av tjänstepensionsavtal från ett utländskt tjänstepensionsinstitut som inte driver verksamhet i Sverige.

I 14 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) finns bestämmelser om överlåtelser av försäkringsbestånd från ett försäkringsföretag. I 9 kap. lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige finns bestämmelser om överlåtelser av bestånd av tjänstepensionsavtal från ett utländskt tjänstepensionsinstitut som driver verksamhet i Sverige.

Överlåtelse från ett tjänstepensionsföretag till ett annat tjänstepensionsföretag eller ett försäkringsföretag

Stämmans godkännande och handlingar som ska hållas tillgängliga

2 § Ett avtal om överlåtelse ska för att bli giltigt godkännas av stämman i det överlåtande företaget. Minst en vecka före den stämma då den frågan ska behandlas ska följande handlingar hållas tillgängliga för aktieägarna och de röstberättigade och sedan även läggas fram på stämman:
1. ett förslag till stämmobeslut,
2. överlåtelseavtalet,
3. styrelsens redogörelse för omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för företaget och för de försäkrade, försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade, och
4. ett yttrande av revisorerna över redogörelsen som avses i 3.

Om årsredovisningen inte ska behandlas på stämman, ska även följande handlingar hållas tillgängliga och läggas fram:
1. den årsredovisning som innehåller de senast fastställda balans- och resultaträkningarna, tillsammans med stämmans beslut om företagets vinst eller förlust,
2. revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
3. styrelsens redogörelse för sådana händelser efter det att årsredovisningen lämnades som är av väsentlig betydelse för företagets ställning, och
4. ett yttrande av revisorerna över redogörelsen som avses i 3.

Handlingarna ska genast skickas till de aktieägare och röstberättigade som begär det och uppger sin postadress.

Registrering av stämmobeslut

3 § Inom fyra månader från stämmans beslut om godkännande av överlåtelseavtalet ska det överlåtande företaget anmäla beslutet till Bolagsverket för registrering. Om en talan mot stämmans beslut har ogillats ska tiden dock räknas från den dag när domen fick laga kraft.

Om en anmälan inte har gjorts inom föreskriven tid eller om Bolagsverket genom ett beslut som har fått laga kraft har avskrivit en anmälan eller vägrat registrering av beslutet, har frågan om överlåtelse fallit.

Tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal

4 § Ett tjänstepensionsföretag får verkställa ett överlåtelseavtal med tillstånd av Finansinspektionen.

Ansökan om tillstånd

5 § Ansökan om tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal ska göras av både det överlåtande och det övertagande företaget. Ansökningarna ska ges in till Finansinspektionen inom fyra månader från det att stämmans beslut registrerades.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av dem och som har fått laga kraft. Om ansökningarna inte har gjorts inom föreskriven tid eller om de har avslagits, ska Bolagsverket förklara att frågan om överlåtelse har fallit.

Förutsättningar för tillstånd

6 § Tillstånd att verkställa överlåtelseavtalet ska ges, om
1. den rätt som tillkommer försäkringstagarna, de försäkrade och andra ersättningsberättigade inte försämras,
2. det övertagande företaget har den kapitalbas som krävs sedan överlåtelsen har beaktats, och
3. den behöriga myndigheten i värdlandet i förekommande fall samtycker till överlåtelsen eller inte har yttrat sig.

Föreläggande om komplettering

7 § Finansinspektionen får förelägga de ansökande företagen att ge in den ytterligare utredning som är nödvändig för att inspektionen ska kunna bedöma om den rätt som tillkommer de försäkrade, försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade försämras.

Kungörande av ansökningar

8 § Om ansökningarna inte ska avslås genast ska Finansinspektionen i Post- och Inrikes Tidningar och lämpliga ortstidningar kungöra ansökningarnas innehåll med uppgift om att ett avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd har ingåtts och var avtalet och annan utredning hålls tillgängliga.

Kungörelsen ska innehålla föreläggande för försäkrade, försäkringstagare och andra ersättningsberättigade som berörs av överlåtelsen att inom en bestämd tid, minst en månad efter kungörelsen, anmäla till Finansinspektionen om de har något att invända mot ansökningarna.

Yttrande från myndigheten i värdlandet

9 § Innan Finansinspektionen ger tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal som leder till gränsöverskridande verksamhet ska inspektionen ge den behöriga myndigheten i värdlandet tillfälle att yttra sig. Tiden för att yttra sig får inte vara kortare än tre månader.

Registrering av och ansvar för överlåtet bestånd

10 § När tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal har getts ska det övertagande företaget genast anmäla tillståndsbeslutet till Bolagsverket för registrering.

Bolagsverket ska genast registrera beslutet. När registreringen har gjorts övergår ansvaret för det överlåtna försäkringsbeståndet på det övertagande företaget.

Underrättelser från det övertagande företaget

11 § När överlåtelsen har verkställts ska det övertagande företaget underrätta varje försäkringstagare och försäkrad som berörs. Finansinspektionen får besluta på vilket sätt underrättelsen ska lämnas.

Kungörande vid gränsöverskridande verksamhet

12 § Om en överlåtelse leder till gränsöverskridande verksamhet, ska Finansinspektionen offentliggöra överlåtelsen i värdlandet enligt bestämmelserna där. Om överlåtelsen offentliggörs på motsvarande sätt i det berörda landet, behöver inspektionen inte offentliggöra beslutet där.

Överlåtelse från ett tjänstepensionsföretag till ett utländskt tjänstepensionsinstitut

Godkännande av en överlåtelse och information som ska göras tillgänglig

13 § En överlåtelse till ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska godkännas av
1. en majoritet av de försäkringstagare och försäkrade som är ersättningsberättigade enligt de försäkringsavtal som omfattas av överlåtelsen, eller av en majoritet av deras företrädare, och
2. det uppdragsgivande företaget.

Det överlåtande företaget ska göra information om villkoren för överlåtelsen tillgänglig för dem som enligt första stycket ska godkänna den. Informationen ska lämnas i god tid innan det övertagande institutet lämnar in en ansökan om godkännande till den behöriga myndigheten i institutets hemland.

Krav på godkännande från den behöriga myndigheten

14 § Överlåtelsen får verkställas efter godkännande från den behöriga myndigheten i det övertagande institutets hemland enligt bestämmelserna i det landet.

Finansinspektionens bedömning av överlåtelsen

15 § Finansinspektionen ska på begäran av den behöriga myndigheten i det övertagande institutets hemland göra en bedömning av överlåtelsen. Finansinspektionen ska bedöma om
1. den rätt som tillkommer försäkringstagarna, de försäkrade och andra ersättningsberättigade försämras, och
2. det överlåtande företaget har den kapitalbas som krävs med beaktande av det försäkringsbestånd som ska överlåtas.

Finansinspektionen ska lämna sin bedömning till den andra myndigheten inom åtta veckor från det att begäran togs emot.

Information från Finansinspektionen till behörig myndighet

16 § Om överlåtelsen leder till gränsöverskridande verksamhet ska Finansinspektionen informera den behöriga myndigheten i det övertagande institutets hemland om vilka regler för verksamheten som är tillämpliga på det försäkringsbestånd som överlåts. Informationen ska lämnas inom fyra veckor från det att Finansinspektionen tog emot en underrättelse om ett beslut om godkännande av överlåtelsen från den behöriga myndigheten.

Ansvar för överlåtet bestånd

17 § Ansvaret för det överlåtna försäkringsbeståndet övergår från det överlåtande företaget till det övertagande institutet när institutet har tagit emot ett beslut om godkännande av överlåtelsen från den behöriga myndigheten i hemlandet. Om institutet inte har tagit emot någon information om godkän- nandet inom sju veckor från det att beslutet fattades, får avtalet ändå verkställas och ansvaret för försäkringsbeståndet övergår därmed till institutet.

Övertagande från ett utländskt tjänstepensionsinstitut

Tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal

18 § Ett tjänstepensionsföretag får med tillstånd av Finansinspektionen verkställa ett avtal om överlåtelse som innebär övertagande av ett bestånd av tjänstepensionsavtal från ett utländskt tjänstepensionsinstitut som inte driver verksamhet i Sverige.

Ansökan om tillstånd

19 § Ansökan om tillstånd att verkställa överlåtelseavtalet ska göras av det övertagande företaget och ges in till Finansinspektionen.

Ansökan ska innehålla
1. det skriftliga överlåtelseavtalet,
2. uppgifter om avtalsparternas namn, hemvist och det land inom EES där respektive part är registrerad eller auktoriserad,
3. en beskrivning av det bestånd av tjänstepensionsavtal som ska övertas och det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser om pensionsförmåner som ligger till grund för avtalen,
4. namn och hemvist för arbetsgivare eller egenföretagare som erbjuder pensionsförmåner enligt de tjänstepensionsavtal som ingår i det bestånd som ska överlåtas, eller som gör inbetalningar till tjänstepensionsinstitutet,
5. dokumentation om att överlåtelsen har godkänts av den arbetsgivare eller egenföretagare som avses i 4 och en majoritet av de personer som har eller kommer att ha rätt till pensionsförmåner enligt tjänstepensionsavtalen eller den överenskommelse som ligger till grund för dem, eller av en majoritet av företrädare för dessa personer, och
6. uppgifter om vilket land som är värdland i fråga om de tjänstepensionsavtal som ingår i överlåtelsen.

Behörig myndighets bedömning

20 § Finansinspektionen ska utan dröjsmål översända ansökan till den behöriga myndigheten i det överlåtande institutets hemland för bedömning.

Förutsättningar för tillstånd

21 § Tillstånd att verkställa överlåtelseavtalet ska ges, om
1. all information enligt 19 § har lämnats,
2. den behöriga myndigheten i det överlåtande institutets hemland har godkänt överlåtelsen,
3. de rättigheter som tillkommer försäkringstagarna, de försäkrade och andra ersättningsberättigade hos det övertagande företaget före och efter överlåtelsen är tillräckligt skyddade,
4. det övertagande företaget har den kapitalbas som krävs sedan överlåtelsen har beaktats,
5. det övertagande företagets organisation är ändamålsenlig med hänsyn till överlåtelsen, och
6. den som deltar i ledningen av det övertagande företaget har tillräcklig kompetens och erfarenhet och i övrigt är lämplig för uppgiften med hänsyn till överlåtelsen.

Föreläggande om komplettering

22 § Finansinspektionen får förelägga det övertagande företaget att ge in den ytterligare utredning som är nödvändig för att inspektionen ska kunna bedöma om de rättigheter som tillkommer försäkringstagarna, de försäkrade och andra ersättningsberättigade hos det övertagande företaget är till- räckligt skyddade.

Frister för beslut och underrättelser

23 § Finansinspektionen ska meddela beslut med anledning av en ansökan inom tre månader från det att ansökan togs emot. Inspektionen ska därefter inom två veckor underrätta den behöriga myndigheten i det överlåtande institutets hemland om beslutet.

Finansinspektionen ska informera det övertagande företaget om de regler för verksamheten som ska tillämpas på det överlåtna beståndet. Informationen ska lämnas inom en vecka från det att inspektionen tog emot den från den behöriga myndigheten i det överlåtande institutets hemland.

Registrering och ansvar för överlåtet bestånd

24 § När tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal har getts ska det övertagande företaget genast anmäla tillståndsbeslutet till Bolagsverket för registrering.

Bolagsverket ska genast registrera beslutet. När registreringen har gjorts övergår ansvaret för det överlåtna beståndet på det övertagande företaget.

Medling av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten

25 § Om Finansinspektionen och den behöriga myndigheten i ett utländskt tjänstepensionsinstituts hemland inte kan komma överens om förfarandet eller innehållet i en åtgärd, får inspektionen hänskjuta ärendet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten för medling i enlighet med artikel 31.2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG. Lag (2021:462).

Överlåtelse vid ett tjänstepensionsföretags likvidation eller konkurs

Överlåtelser vid likvidation eller konkurs

26 § Försäkringsbeståndet ska vid tjänstepensionsföretagets likvidation eller konkurs om möjligt överlåtas till ett eller flera tjänstepensionsföretag, försäkringsföretag eller utländska tjänstepensionsinstitut.

Förutsättningar för överlåtelse vid likvidation eller konkurs

27 § För överlåtelse av ett försäkringsbestånd vid tjänstepensionsföretagets likvidation eller konkurs ska samma förutsättningar gälla som om företaget inte hade gått i likvidation eller försatts i konkurs, med undantag för kravet i 6 § 1.

Talan i konkurs om återgång av överlåtelseavtal

28 § Vid tillämpning av det som föreskrivs om rätt till talan om återgång av avtal i konkurslagen (1987:672) ska ett överlåtelseavtal anses ingånget den dag tillstånd att verkställa avtalet gavs.

12 kap. Lämplighetsprövning av ägare i tjänstepensionsaktiebolag

Tillämpning av bestämmelser i försäkringsrörelselagen

1 § Följande bestämmelser i 15 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) gäller för tjänstepensionsaktiebolag:
- 1 och 2 §§ om krav på förvärvstillstånd,
- 3 § om bekräftelse av att ansökan kommit in,
- 7 § om förvärvstillstånd vid nära förbindelser,
- 8 § om när beslut i fråga om förvärvstillstånd ska meddelas m.m.,
- 10 § om beslut om tid för genomförande av förvärv,
- 11 § om anmälningsskyldighet för den som avyttrar,
- 12 § om anmälningsskyldighet för försäkringsaktiebolag,
- 13 § om anmälningsskyldighet för ägare som är juridisk person,
- 15 och 16 §§ om avyttringsplikt,
- 17 § om när aktier inte får medräknas, och
- 18 § om förordnande av förvaltare.

Vid tillämpning av bestämmelserna ska det som sägs om försäkringsaktiebolag gälla tjänstepensionsaktiebolag. Hänvisningarna i 15 kap. 15, 17 och 18 §§ försäkringsrörelselagen till 15 kap. 14 § den lagen ska i stället avse 5 § detta kapitel.

Förutsättningar för tillstånd till förvärv

2 § Tillstånd till förvärv som avses i 15 kap. 1 och 2 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska ges om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av tjänstepensionsaktiebolaget och det kan antas att förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på tjänstepensionsaktiebolaget.

3 § Vid bedömningen av förvärvarens lämplighet ska följande beaktas:
1. förvärvarens anseende och kapitalstyrka,
2. om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för tjänstepensionsaktiebolaget eller vara verkställande direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett tjänstepensionsaktiebolag och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift, och
3. om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att tjänstepensionsaktiebolagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet.

4 § Om förvärvaren är ett försäkringsholdingföretag, ett företag som skulle vara ett försäkringsholdingföretag om ett eller flera av dess dotterföretag som är tjänstepensionsföretag i stället var försäkringsföretag, eller ett blandat finansiellt holdingföretag, ska det vid bedömningen av förvärvarens anseende särskilt beaktas om dess ledning uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 19 kap. 63 § första stycket försäk- ringsrörelselagen (2010:2043), 16 kap. 40 § första stycket denna lag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Röstningsförbud

5 § Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier inte får företräda fler aktier vid stämman än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat
1. om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att tjänstepensionsaktiebolagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet,
2. om ägaren i väsentlig mån har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, eller
3. om ägaren är ett försäkringsholdingföretag, ett företag som skulle vara ett försäkringsholdingföretag om ett eller flera av dess dotterföretag som är tjänstepensionsföretag i stället var försäkringsföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, och dess ledning inte uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 19 kap. 63 § första stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043), 16 kap. 40 § första stycket denna lag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Om ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier inte har ansökt om tillstånd till ett förvärv som avses i 15 kap. 1 eller 2 § försäkringsrörelselagen, får Finansinspektionen besluta att ägaren inte får företräda aktierna vid stämman till den del de omfattas av ett krav på tillstånd.

Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvalificerat innehav av aktier, får innehavaren inte företräda aktierna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.

Bemyndigande

6 § Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av tillståndsärenden för tjänstepensionsaktiebolag enligt 2-4 §§ och 15 kap. 1-3 och 7 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043).

13 kap. Offentliggörande

Redogörelser för investeringar i vissa aktier

1 § Ett tjänstepensionsföretag som investerar i aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska i fråga om sådana aktier redogöra för hur de viktigaste inslagen i investeringsstrategin stämmer överens med profilen och löp- tiden för företagets åtaganden och hur de inslagen bidrar till tillgångarnas utveckling på medellång till lång sikt.

Paragrafen gäller inte för tillgångar som motsvarar avsättningar för villkorad återbäring och för fondförsäkringsåtaganden där försäkringstagarna, de försäkrade eller andra ersättningsberättigade bär investeringsrisken.

2 § Om en sådan kapitalförvaltare som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, investerar för ett tjänstepensionsföretag och investeringarna avser aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska tjänstepensionsföretaget i fråga om sådana aktier redogöra för
1. hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren främjar att investeringsstrategin och investeringsbesluten stämmer överens med profilen och löptiden för tjänstepensionsföretagets åtaganden,
2. hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren främjar investeringsbeslut som grundas på bedömningar av portföljbolagens finansiella och icke-finansiella resultat på medellång till lång sikt och främjar ett engagemang i portföljbolagen i syfte att förbättra deras resultat på medellång till lång sikt,
3. hur dels metoden och tiden för utvärdering av kapitalförvaltarens prestationer, dels ersättningen för kapitalförvaltningstjänsterna stämmer överens med profilen och löptiden för tjänstepensionsföretagets åtaganden och hur det långsiktiga resultatet i absoluta tal beaktas,
4. hur tjänstepensionsföretaget bevakar dels kapitalförvaltarens kostnader för portföljens omsättning, dels portföljens avsedda omsättningshastighet eller gränser för omsättningshastigheten, och
5. hur lång tid överenskommelsen med kapitalförvaltaren gäller.

Om överenskommelsen med kapitalförvaltaren saknar en eller flera av de delar som redogörelsen ska omfatta, ska tjänstepensionsföretaget tydligt ange skälen för det.

3 § Den information som avses i 1 och 2 §§ ska hållas tillgänglig utan kostnad på tjänstepensionsföretagets webbplats. Om tjänstepensionsföretaget inte har en egen webbplats får informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås.

Informationen ska uppdateras varje år. Tjänstepensionsföretaget får dock avstå från att göra en uppdatering om det inte har skett någon väsentlig förändring.

14 kap. Tillsyn

Tillämpning av försäkringsrörelselagen

1 § Följande bestämmelser i 17 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) gäller för tjänstepensionsföretag och för tillsynen över dem:
- 4 § om underrättelse från ett försäkringsföretag om påbörjad verksamhet,
- 10 § om förordnande av aktuarie,
- 11 § om förordnande av revisor,
- 13 § om sammankallande av styrelsen eller stämma,
- 15 § om Finansinspektionens befogenheter vid ett försäkringsföretags likvidation, och
- 17 § om rapport angående de försäkringstekniska avsättningarna.

Vid tillämpning av bestämmelserna ska det som sägs om försäkringsföretag gälla tjänstepensionsföretag.

Registreringsmyndighet

2 § Bolagsverket är registreringsmyndighet för tjänstepensionsföretag.

Bolagsverket ska enligt 17 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) föra ett försäkringsregister. I registret skrivs de uppgifter in som enligt denna lag, aktiebolagslagen (2005:551), lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller andra författningar ska anmälas för registrering.

Tillsynen och dess omfattning

3 § Finansinspektionen har tillsyn över tjänstepensionsföretag.

Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt
1. denna lag,
2. andra författningar som reglerar företagets verksamhet,
3. företagets bolagsordning eller stadgar, och
4. styrdokument som företaget har upprättat och som har sin grund i författningar som reglerar företagets verksamhet.

Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att tjänstepensionsföretagets ägare och styrning uppfyller lämplighetskraven i denna lag.

Finansinspektionens tillsyn ska utgå från en proaktiv och riskbaserad metod.

Samarbete och utbyte av information

4 § Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med behöriga myndigheter, Europeiska kommissionen och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Upplysningar från ett tjänstepensionsföretag

5 § Ett tjänstepensionsföretag ska lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet som inspektionen begär. Om företaget driver gränsöverskridande verksamhet ska det, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, lämna de upplysningar till behörig myndighet i det andra landet som den myndigheten behöver för att fullgöra sina uppgifter.

Platsundersökning

6 § Finansinspektionen får när inspektionen anser att det är nödvändigt genomföra en undersökning hos ett tjänstepensionsföretag.

Styrelsen och den verkställande direktören ska vid den tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer hålla tjänstepensionsföretagets tillgångar, räkenskapsmaterial och andra handlingar tillgängliga för granskning av befattningshavare hos inspektionen eller av någon annan som inspektionen har förordnat.

Finansinspektionen får genomföra en undersökning hos ett företag som har fått i uppdrag av ett tjänstepensionsföretag att utföra viss verksamhet eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen över tjänstepensionsföretaget.

Upplysningar från och undersökningar hos andra än tjänstepensionsföretag

7 § Skyldigheten enligt 5 och 6 §§ att lämna upplysningar och hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning gäller även för
1. styrelsen och den verkställande direktören eller motsvarande organ i ett företag vars verksamhet uteslutande ska vara att biträda ett tjänstepensionsföretag eller som ett tjänstepensionsföretag har ett bestämmande inflytande i,
2. ordföranden och den verkställande direktören eller motsvarande befattningshavare i en skaderegleringsnämnd, villkorsnämnd eller annat liknande organ som biträder ett tjänstepensionsföretag, och
3. styrelsen och den verkställande direktören i ett aktiebolag, om Finansinspektionen med bolagets samtycke har fattat beslut om en sådan skyldighet.

8 § Om det finns intressegemenskap mellan å ena sidan ett tjänstepensionsföretag och å andra sidan ett aktiebolag som denna lag inte är tillämplig på eller en ekonomisk förening, får Finansinspektionen förelägga aktiebolaget eller föreningen att lämna en särskild redovisning över intressegemenskapen. Finansinspektionen får dock bara besluta om ett sådant före- läggande om det behövs med hänsyn till tillsynen över tjänste- pensionsverksamheten. Redovisningen ska lämnas enligt anvisningar av Finansinspektionen.

Revisorers och särskilda granskares rapporteringsskyldighet

9 § En revisor eller en särskild granskare ska genast rapportera till Finansinspektionen om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag i ett tjänstepensionsföretag får kännedom om förhållanden som
1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av de författningar som reglerar företagets verksamhet,
2. kan påverka företagets fortsatta drift negativt,
3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 36 eller 37 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, eller
4. kan innebära att företaget brister eller har brustit i uppfyllandet av kapitalkrav som gäller för företaget enligt 8 kap.

Revisorn och den särskilda granskaren har en motsvarande rapporteringsskyldighet om han eller hon får kännedom om förhållanden som avses i första stycket vid fullgörande av uppdrag som revisor eller särskild granskare i tjänstepensionsföretagets moderföretag eller dotterföretag eller ett företag som har en likartad förbindelse med tjänste- pensionsföretaget.

Allmänt ombud vid konkurs

10 § Om ett tjänstepensionsföretag har försatts i konkurs, ska Finansinspektionen förordna ett allmänt ombud. Det allmänna ombudet ska som konkursförvaltare delta i konkursboets förvaltning tillsammans med den eller de förvaltare som utses enligt konkurslagen (1987:672). Det allmänna ombudet ska se till att försäkringstagarna, de försäkrade och andra ersättningsberättigade omfattas av den förmånsrätt som följer av försäkringsavtalen.

Det allmänna ombudet kan göra en sådan framställning om entledigande av förvaltare som avses i 7 kap. 5 § konkurslagen.

Även om beslut om delning av konkursboets förvaltning har fattats, får det allmänna ombudet delta i förvaltningen i dess helhet.

Bestämmelserna i konkurslagen om arvode till konkursförvaltare gäller också det allmänna ombudet.

Redogörelse för ett tjänstepensionsföretags förmåga att hantera ändrade ekonomiska förhållanden

11 § På begäran av Finansinspektionen ska ett tjänstepensionsföretag upprätta och till inspektionen lämna en redogörelse för företagets förmåga att hantera händelser eller förändringar av ekonomiska förhållanden som skulle kunna påverka företagets finansiella ställning negativt.

Första stycket gäller även för verksamhet som omfattas av uppdragsavtal enligt 9 kap. 23 §.

Kapitaltillägg

12 § Finansinspektionen får besluta om ett tillägg till det riskkänsliga kapitalkravet (kapitaltillägg) för ett tjänstepensionsföretag, om
1. företagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för beräkningen av det riskkänsliga kapitalkravet enligt 8 kap. 1-6 a §§, eller
2. företagets företagsstyrningssystem avviker väsentligt från kraven i 9 kap. 1 §, samtidigt som avvikelserna medför att företaget inte kan garantera en korrekt identifiering, mätning, övervakning, hantering och rapportering av de risker som företaget exponeras för eller kan komma att bli exponerat för och det är osannolikt att bristerna kan åtgärdas inom skälig tid. Lag (2021:269).

13 § Ett kapitaltillägg som avses i 12 § 1 ska beräknas så att det säkerställer att tjänstepensionsföretaget uppfyller skyddsnivån enligt 8 kap. 1 §.

Ett kapitaltillägg som avses i 12 § 2 ska vara proportionellt mot de risker som finns på grund av bristerna i företagsstyrningssystemet.

14 § Efter ett beslut om kapitaltillägg ska tjänstepensionsföretagets riskkänsliga kapitalkrav utgöras av summan av kapitaltillägget och det riskkänsliga kapitalkravet beräknat enligt 8 kap. 1-6 a §§. Lag (2021:269).

15 § När kapitaltillägg beslutas enligt 12 § 2, ska Finansinspektionen förelägga tjänstepensionsföretaget att vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa de brister som har föranlett kapitaltillägget.

16 § Ett beslut om kapitaltillägg ska omprövas minst en gång per år. Beslutet ska ändras när de förhållanden som låg till grund för beslutet har ändrats.

Avgifter

17 § Tjänstepensionsföretag ska med avgifter bidra till att täcka kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

Rätt att meddela föreskrifter

18 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. vilka upplysningar ett tjänstepensionsföretag ska lämna till Finansinspektionen enligt 5 § och när de ska lämnas, och
2. att vissa uppgifter som enligt 5 § ska lämnas till Finansinspektionen i stället ska lämnas till Statistiska centralbyrån.

Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter som avses i 17 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om hur upplysningar ska lämnas enligt 5 §.

15 kap. Ingripanden och andra åtgärder

Grundläggande bestämmelser om ingripande mot tjänstepensionsföretag

När Finansinspektionen ska ingripa

1 § Finansinspektionen ska ingripa om
1. ett tjänstepensionsföretag har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning eller stadgar eller företagets försäkringstekniska riktlinjer, beräkningsunderlag, investeringsriktlinjer eller styrdokument för hantering av intressekonflikter eller andra sådana styrdokument som har sin grund i författningar som reglerar företagets verksamhet,
2. bolagsordningen, stadgarna, de försäkringstekniska riktlinjerna, beräkningsunderlaget, investeringsriktlinjerna, styrdokumentet för hantering av intressekonflikter eller de övriga styrdokumenten inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och arten av företagets verksamhet, eller
3. försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för den riskutjämning som krävs.

Om ett tjänstepensionsföretag driver gränsöverskridande verksamhet och företaget inte rättar sig efter ett föreläggande om rättelse som Finansinspektionen eller en behörig myndighet i det andra landet har beslutat, ska inspek- tionen vidta de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta överträdelser. Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i det andra landet om vilka åtgärder som vidtas.

Hur Finansinspektionen ska ingripa

2 § Ett ingripande med stöd av 1 § sker genom beslut om
1. föreläggande att inom viss tid vidta en viss åtgärd eller upphöra med ett visst agerande,
2. förbud att verkställa beslut, eller
3. anmärkning.

Finansinspektionen får också med stöd av 10 § begränsa ett tjänstepensionsföretags förfoganderätt eller förbjuda företaget att förfoga över sina tillgångar i Sverige.

Om en överträdelse är allvarlig ska tjänstepensionsföretagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

Omständigheter som ska beaktas och Finansinspektionens möjligheter att avstå från ingripande

3 § Vid valet av ingripande ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som har uppstått och graden av ansvar.

I försvårande riktning ska det beaktas om tjänstepensionsföretaget tidigare har begått en överträdelse.

I förmildrande riktning ska det beaktas om
1. företaget i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning, och
2. företaget snabbt har upphört med överträdelsen sedan den anmälts till eller påtalats av Finansinspektionen.

4 § Finansinspektionen får avstå från ingripande om
1. en överträdelse är ringa eller ursäktlig,
2. tjänstepensionsföretaget gör rättelse, eller
3. någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot företaget och dessa åtgärder bedöms tillräckliga.

Åtgärder vid bristande uppfyllelse av det riskkänsliga kapitalkravet

5 § Om ett tjänstepensionsföretag inte uppfyller det riskkänsliga kapitalkravet enligt 8 kap. 1-6 a §§, i förekommande fall efter beslut om kapitaltillägg enligt 14 kap., ska företaget inom två månader från det att bristen upptäcktes
1. upprätta en åtgärdsplan för att åter uppfylla det riskkänsliga kapitalkravet inom högst tolv månader från samma tidpunkt, och
2. överlämna planen till Finansinspektionen.

Om ett tjänstepensionsföretag inte fullgör sina skyldigheter enligt första stycket, får inspektionen förelägga företaget att fullgöra skyldigheterna.

Ett tjänstepensionsföretag ska vidta de åtgärder som anges i åtgärdsplanen. Lag (2021:269).

6 § Om Finansinspektionen anser att åtgärderna i en åtgärdsplan som avses i 5 § första stycket 1 är otillräckliga, ska inspektionen förelägga tjänstepensionsföretaget att göra de ändringar i planen som krävs för att företaget, om planen följs, inom högst tolv månader från det att bristen upptäcktes åter ska uppfylla det riskkänsliga kapitalkravet.

Om det är lämpligt, får Finansinspektionen genom ett eller flera beslut förlänga tidsfristen för ett tjänstepensionsföretag att enligt en sådan plan som avses i 5 § första stycket 1 åter uppfylla det riskkänsliga kapitalkravet med sammanlagt högst ett år och sex månader.

Vid prövningen av om förlängning ska ske och när tiden för en sådan förlängning fastställs, ska Finansinspektionen särskilt beakta i vilken grad den bristande uppfyllelsen av det riskkänsliga kapitalkravet beror på förhållanden som stått utanför tjänstepensionsföretagets kontroll och om företaget skäligen kunde förväntas räkna med dem.

7 § Om ett tjänstepensionsföretag inte uppfyller det risk- känsliga kapitalkravet och det beror på synnerligen ogynnsamma marknadsförhållanden som företaget inte skäligen kunde förväntas räkna med, får Finansinspektionen förlänga tidsfristen för företaget att enligt en sådan plan som avses i 5 § första stycket 1 åter uppfylla det riskkänsliga kapitalkravet. Tidsfristen får förlängas med sammanlagt högst tolv år, genom ett eller flera beslut.

Ett tjänstepensionsföretag ska under tidsfristen regelbundet ge in en lägesrapport om vilka åtgärder som har vidtagits och i vilken mån det riskkänsliga kapitalkravet åter uppfyllts. Finansinspektionen ska i samband med beslut om förlängd tidsfrist också besluta hur ofta rapporten ska ges in. Inspektionen ska då särskilt beakta tiden för förlängning av tidsfristen. En lägesrapport ska inte ges in oftare än var tredje månad.

Om ett tjänstepensionsföretags lägesrapport visar att det inte har skett några väsentliga framsteg med att åter uppfylla det riskkänsliga kapitalkravet från det att bristen konstaterades fram till dess att rapporten gavs in, ska Finansinspektionen besluta att den förlängda tidsfristen ska upphöra att gälla. Finansinspektionen får avstå från att fatta ett sådant beslut om det finns särskilda skäl.

Åtgärder vid bristande uppfyllelse av minimikapitalkrav eller garantibelopp

8 § Om ett tjänstepensionsföretag inte uppfyller minimikapitalkravet enligt 8 kap. 7-12 §§ eller garantibeloppet enligt 8 kap. 13 §, ska företaget inom en månad från det att bristen upptäcktes
1. upprätta en finansiell saneringsplan med åtgärder för att åter uppfylla minimikapitalkravet eller garantibeloppet inom högst tre månader från samma tidpunkt, och
2. överlämna planen till Finansinspektionen.

Ett tjänstepensionsföretag ska vidta de åtgärder som anges i den finansiella saneringsplanen.

9 § Om Finansinspektionen anser att åtgärderna i en finansiell saneringsplan som avses i 8 § är otillräckliga, ska Finansinspektionen förelägga tjänstepensionsföretaget att göra de ändringar i planen som enligt inspektionens mening krävs för att företaget, om planen följs, inom tre månader från det att bristen upptäcktes åter ska uppfylla minimikapitalkravet eller garantibeloppet.

Om det är lämpligt, får Finansinspektionen genom ett eller flera beslut förlänga tidsfristen enligt 8 § första stycket 1 med sammanlagt högst nio månader.

Vid prövningen av om förlängning ska ske och när tiden för en sådan förlängning fastställs, ska Finansinspektionen särskilt beakta i vilken grad den bristande uppfyllelsen av minimikapitalkravet eller garantibeloppet beror på förhållanden som stått utanför tjänstepensionsföretagets kontroll och om företaget skäligen kunde förväntas räkna med dem.

Förbud eller begränsning i rätten att förfoga över tillgångar

10 § Finansinspektionen får begränsa ett tjänstepensionsföretags förfoganderätt eller förbjuda företaget att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om
1. företaget inte följer gällande bestämmelser om försäkringstekniska avsättningar,
2. företaget inte uppfyller det riskkänsliga kapitalkravet enligt 8 kap. 1-6 a §§, i förekommande fall efter beslut om kapitaltillägg enligt 14 kap., och det finns särskilda omständigheter som ger anledning att befara att företagets finansiella ställning kommer att försämras ytterligare,
3. företaget inte uppfyller minimikapitalkravet enligt 8 kap. 7-12 §§ eller garantibeloppet enligt 8 kap. 13 §, eller
4. det vid beslut om återkallelse av företagets tillstånd bedöms vara nödvändigt för att skydda de intressen som försäkringstagarna, de försäkrade och andra ersättningsberättigade har.

Finansinspektionen får besluta hur tjänstepensionsverksamheten ska drivas efter ett beslut enligt första stycket. Lag (2021:269).

Återkallelse av tillstånd

11 § Finansinspektionen ska återkalla ett tjänstepensionsföretags tillstånd, om företaget
1. inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid eller anmälan har avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft,
2. har förklarat sig avstå från tillståndet,
3. har försatts i konkurs eller om beslut har fattats om att företaget ska gå i tvångslikvidation,
4. inte uppfyller minimikapitalkravet enligt 8 kap. 7-12 §§ eller garantibeloppet enligt 8 kap. 13 § och företagets finansiella saneringsplan enligt 8 §, trots ett föreläggande enligt 9 §, är uppenbart otillräcklig,
5. inte inom en månad från den tidpunkt då företaget upptäckte att det inte uppfyllde minimikapitalkravet enligt 8 kap. 7- 12 §§ eller garantibeloppet enligt 8 kap. 13 § har överlämnat en finansiell saneringsplan i enlighet med 8 § till Finansinspektionen,
6. inte inom de tidsfrister som anges i 8 och 9 §§ har vidtagit de åtgärder som finns angivna i företagets finansiella saneringsplan, i förekommande fall efter ändringar till följd av ett föreläggande enligt 9 §, eller
7. får tillstånd att driva försäkringsrörelse enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043).

12 § Om någon som ingår i ett tjänstepensionsföretags styrelse eller är dess verkställande direktör eller ansvarar för en sådan central funktion som anges i 9 kap. 8 § inte uppfyller de krav som anges i 9 kap. 3 §, ska Finansinspektionen återkalla företagets tillstånd. Det får dock ske bara om Finansinspektionen först har beslutat att anmärka på att personen ingår i styrelsen eller är verkställande direktör eller ansvarar för en central funktion och om han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid av högst tre månader har gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller som verk- ställande direktör eller som ansvarig för en central funktion.

I stället för att återkalla tillståndet får Finansinspektionen besluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör eller den som ansvarar för en central funktion inte längre får kvarstå i sin befattning. Finansinspektionen får då förordna en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess tjänste- pensionsföretaget har utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör eller ansvarig för en central funktion.

13 § Finansinspektionen får återkalla ett tjänstepensionsföretags tillstånd, om företaget
1. inte längre uppfyller kraven för tillstånd,
2. inte inom ett år från det tillstånd gavs har börjat driva sådan verksamhet som tillståndet avser,
3. under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit tjänstepensionsverksamhet,
4. inte inom två månader från det att bristen i fråga om uppfyllelse av det riskkänsliga kapitalkravet enligt 8 kap. 1- 6 a §§, i förekommande fall efter beslut om kapitaltillägg enligt 14 kap., konstaterades har upprättat en åtgärdsplan enligt 5 § och överlämnat den till Finansinspektionen,
5. inte inom de tidsfrister som anges i 5-7 §§ har vidtagit sådana åtgärder för att åter uppfylla det riskkänsliga kapitalkravet enligt 8 kap. 1-6 a §§, i förekommande fall efter beslut om kapitaltillägg enligt 14 kap., som finns angivna i en åtgärdsplan med eventuella ändringar till följd av ett föreläggande enligt 6 §, eller
6. i annat fall allvarligt åsidosätter bestämmelser som gäller för företagets verksamhet.

I stället för att återkalla tillståndet får Finansinspektionen meddela en varning, om det är tillräckligt. Lag (2021:269).

14 § Om ett tjänstepensionsföretags tillstånd återkallas, får Finansinspektionen bestämma hur avvecklingen av verksamheten ska ske.

Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta hela eller delar av verksamheten.

Anmälan av vissa beslut till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten

15 § Finansinspektionen ska till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten anmäla beslut om begränsning av ett tjänstepensionsföretags förfoganderätt över sina tillgångar, beslut om förbud för ett tjänstepensionsföretag att förfoga över tillgångarna och beslut om återkallelse av ett tjänstepensionsföretags tillstånd.

Sanktionsavgift

16 § Om Finansinspektionen har meddelat ett beslut om anmärkning eller varning mot ett tjänstepensionsföretag, får inspektionen besluta att företaget ska betala en sanktionsavgift.

Avgiften tillfaller staten.

17 § Sanktionsavgiften ska fastställas till lägst 5 000 kronor och högst 50 miljoner kronor.

Avgiften får inte överstiga tio procent av tjänstepensionsföretagets omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under tjänstepensionsföretagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.

Avgiften får inte vara så stor att tjänstepensionsföretaget därefter inte uppfyller kraven enligt 4 kap. 1 §.

18 § När sanktionsavgiftens storlek fastställs, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 3 § samt till tjänstepensionsföretagets finansiella ställning och, om det går att fastställa, den vinst som gjorts till följd av regelöverträdelsen.

Förseningsavgift

19 § Om ett tjänstepensionsföretag inte i tid lämnar de upplysningar som har föreskrivits med stöd av 14 kap. 18 § första stycket, får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

Verkställighet av beslut om sanktionsavgift och förseningsavgift

20 § En sanktionsavgift eller förseningsavgift ska betalas till Finansinspektionen inom 30 dagar efter det att beslutet om den har fått laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet.

21 § Finansinspektionens beslut om sanktionsavgift eller förseningsavgift får verkställas enligt utsökningsbalken, om avgiften inte har betalats inom den tid som avses i 20 §.

22 § Om sanktionsavgiften eller förseningsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 20 §, ska Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

23 § En beslutad sanktionsavgift eller förseningsavgift faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet fick laga kraft.

Ingripande mot vissa typer av moderföretag

24 § Om någon i ledningen för ett sådant holdingföretag som avses i 16 kap. 2 § 3 b eller c inte uppfyller de krav som anges i 16 kap. 40 § första stycket, får Finansinspektionen förelägga företaget att rätta till förhållandet.

Vite

25 § Finansinspektionens beslut om föreläggande enligt denna lag får förenas med vite.

Bemyndiganden

26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. innehållet i en åtgärdsplan enligt 5 §, och
2. innehållet i en finansiell saneringsplan enligt 8 §.

16 kap. Grupptillsyn

Grupptillsyn över tjänstepensionsföretag

1 § Särskild tillsyn över tjänstepensionsföretag som ingår i en grupp (grupptillsyn) ska utövas enligt detta kapitel.

I en grupp ingår ett företag, dess dotterföretag och andra anknutna företag samt de företag som dotterföretaget har ett ägarintresse i.

Grupptillsynen enligt detta kapitel omfattar krav inom följande områden:
- gruppsolvens (14-22 §§ ),
- rapportering av riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp (23-26 §§ ),
- god kontroll över och rapportering av transaktioner inom grupper med vissa typer av moderföretag (27 och 28 §§ ),
- företagsstyrning inom gruppen (29-31 §§ ),
- tillgång till information (32-39 §§ ), och
- lämplighetskrav för ledningen i vissa typer av moderföretag (40 § ).

Fall då grupptillsyn ska utövas

2 § För fullständig grupptillsyn gäller 14-26 och 29-40 §§. Sådan tillsyn ska utövas över
1. tjänstepensionsföretag som är moderföretag till eller har ägarintresse i åtminstone ett annat tjänstepensionsföretag, ett utländskt tjänstepensionsinstitut, ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredjeland,
2. tjänstepensionsföretag som har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med ett annat tjänstepensionsföretag, ett utländskt tjänstepensionsinstitut, ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredjeland, och
3. tjänstepensionsföretag vars moderföretag är

a) ett utländskt tjänstepensionsinstitut, ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredjeland,
b) ett företag som skulle vara ett försäkringsholdingföretag om tjänstepensionsföretaget var ett försäkringsföretag, eller

c) ett blandat finansiellt holdingföretag.

3 § För begränsad grupptillsyn gäller 27 och 28 §§. Sådan tillsyn ska utövas över tjänstepensionsföretag vars moderföretag är
1. ett försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet, eller
2. ett företag som inte är ett tjänstepensionsföretag eller ett utländskt tjänstepensionsinstitut och som skulle vara ett försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet om tjänstepensionsföretaget var ett försäkringsföretag.

Förhållandet mellan grupptillsyn enligt detta kapitel och grupptillsyn enligt annan reglering

4 § Ett tjänstepensionsföretag som omfattas av grupptillsyn enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller av nationell lagstiftning i ett annat land inom EES som genomför Solvens II-direktivet ska inte omfattas av grupptillsyn enligt detta kapitel.

5 § Om en grupptillsyn utövas med stöd av en sådan annan reglering som avses i 4 § och den tillsynen inte omfattar samtliga krav inom de områden som anges i 1 § tredje stycket, ska den kompletteras med den tillsyn som behövs för att grupptillsynen ska motsvara kraven enligt detta kapitel.

6 § Om ett tjänstepensionsföretag som omfattas av sådan grupptillsyn som avses i 4 § är anknutet företag till ett tjänstepensionsföretag som inte omfattas av sådan grupptillsyn, ska båda företagen omfattas av grupptillsyn enligt detta kapitel.

Nivån för grupptillsyn

7 § Om det i toppen av en grupp finns ett tjänstepensionsföretag, ett utländskt tjänstepensionsinstitut, ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare som är moderföretag till ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 § 1 eller 2, ska bestämmelserna om grupptillsyn i detta kapitel tillämpas bara på nivån för detta yttersta moderföretag.

Första stycket gäller även om
1. det yttersta moderföretaget är ett företag som skulle vara ett försäkringsholdingföretag om tjänstepensionsföretaget som är dotterföretag i stället var ett försäkringsföretag, eller
2. det yttersta moderföretaget är ett blandat finansiellt holdingföretag.

8 § Om det i toppen av en grupp finns ett tjänstepensionsföretag, ett utländskt tjänstepensionsinstitut, ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare som är moderföretag till ett sådant moderföretag som avses i 2 § 3, ska bestämmelserna om grupptillsyn i detta kapitel tillämpas bara på nivån för detta yttersta moderföretag.

Första stycket gäller även om
1. det yttersta moderföretaget är ett företag som skulle vara ett försäkringsholdingföretag om tjänstepensionsföretaget som är dotterföretag i stället var ett försäkringsföretag, eller
2. det yttersta moderföretaget är ett blandat finansiellt holdingföretag. Lag (2020:402).

Fortsatt tillsyn över enskilda tjänstepensionsföretag

9 § Ett tjänstepensionsföretag som ingår i en grupp som omfattas av grupptillsyn enligt denna lag eller försäkringsrörelselagen (2010:2043) står även under tillsyn som enskilt tjänstepensionsföretag enligt denna lag.

Grupptillsynsmyndighet

10 § Finansinspektionen ska vara grupptillsynsmyndighet och ansvara för den grupptillsyn som ska utövas enligt 2, 3, 5 och 6 §§.

Beslut om att inte beakta ett företag i en grupp vid grupptillsynen

11 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att, helt eller delvis, inte beakta ett företag som ingår i en grupp vid grupptillsynen enligt denna lag, om
1. företaget är beläget utomlands och det finns rättsliga hinder mot överföring av nödvändig information,
2. företaget är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med grupptillsynen, eller
3. det skulle vara olämpligt eller vilseledande med hänsyn till syftet med grupptillsynen att låta företaget omfattas av den.

När första stycket 2 är tillämpligt på flera företag, får ett sådant beslut fattas bara om företagen tillsammans är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med grupptillsynen.

Parallella regelverk

Beslut om undantag från grupptillsyn när tillsyn utövas enligt lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat

12 § Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av tillsyn enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat och av grupptillsyn enligt detta kapitel, får Finansinspektionen besluta om undantag från detta kapitel så att det blandade finansiella holdingföretaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för konglomerat.

Ett beslut enligt första stycket får fattas bara om tillsynen över företaget enligt den lagen kan anses likvärdig med grupptillsynen enligt detta kapitel, särskilt när det gäller riskbaserad tillsyn.

Beslut om undantag från grupptillsyn när tillsyn utövas enligt lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag

13 § Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av grupptillsyn enligt detta kapitel och av gruppbaserad tillsyn enligt lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, får Finansinspektionen besluta om undantag från detta kapitel så att det blandade finansiella holdingföretaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för den största sektorn enligt 2 kap. 3 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Ett beslut enligt första stycket får fattas bara om tillsynen över företaget enligt lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag kan anses likvärdig med grupptillsynen enligt detta kapitel, särskilt när det gäller riskbaserad tillsyn.

Gruppsolvens

Kapitalbas och kapitalkrav på gruppnivå

14 § Ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 § ska säkerställa att det inom gruppen sammantaget finns en gruppbaserad kapitalbas som alltid minst uppgår till
1. ett gruppbaserat kapitalkrav beräknat enligt 15-17 §§, eller
2. det högre belopp som Finansinspektionen har beslutat enligt 20 §.

Metoder för beräkning av kapitalbas och kapitalkrav

15 § Kapitalbasen och kapitalkravet för en grupp som står under grupptillsyn enligt detta kapitel ska beräknas enligt en sammanläggnings- och avräkningsmetod. Om det är lämpligt, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att kapitalbasen och kapitalkravet i stället ska beräknas enligt en konsolideringsmetod, eller enligt en kombination av de metoderna.

Proportionellt beaktande av innehav

16 § Vid beräkningen av den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska ett anknutet företag beaktas proportionellt efter det innehav som ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 § 1 eller 2 eller ett sådant moderföretag som avses i 2 § 3 a, b eller c har i det anknutna företaget. Om det finns särskilda skäl, får innehav beaktas till en annan andel.

Finansinspektionen ska besluta vilken proportionell andel som ska beaktas när det inte finns kapitalbindningar mellan vissa av företagen i en grupp.

Vissa avdrag vid beräkning av den gruppbaserade kapitalbasen

17 § När den gruppbaserade kapitalbasen beräknas ska avdrag göras så att inte dubbelräkning sker av poster som ingår i kapitalbasen i flera företag i gruppen.

Avdrag ska också göras för värden som skapats internt inom gruppen och som härrör från ömsesidig finansiering.

Återkommande beräkningar av kapitalbas och kapitalkrav på gruppnivå

18 § Den gruppbaserade kapitalbas och det gruppbaserade kapitalkrav som gäller enligt detta kapitel ska beräknas minst en gång per år. Beräkningarna ska utföras av ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §. Företaget ska även rapportera resultatet av beräkningen till Finansinspektionen.

Övervakning av kapitalkrav på gruppnivå

19 § Det företag som ska ansvara för rapporteringen enligt 18 § ska fortlöpande övervaka kapitalkravet för gruppen. Om det finns grundad anledning att anta att gruppens riskprofil förändrats väsentligt sedan dagen för den senaste rapporteringen av kapitalkravet på gruppnivå, ska företaget göra en ny beräkning av detta krav och snarast möjligt rapportera resultatet till Finansinspektionen. Inspektionen får under samma förutsättningar begära en förnyad beräkning av kapitalkravet.

Kapitaltillägg på gruppnivå till det gruppbaserade kapitalkravet

20 § Finansinspektionen får besluta om ett kapitaltillägg utöver det gruppbaserade kapitalkravet, om detta kapitalkrav inte stämmer överens med gruppens riskprofil eller om förutsättningarna enligt 14 kap. 12 § 2 är uppfyllda.

Bestämmelserna i 14 kap. 13-16 §§ ska gälla för ett sådant beslut om kapitaltillägg som avses i första stycket.

Åtgärder om en grupp inte uppfyller det gruppbaserade kapitalkravet

21 § Om en grupp inte uppfyller det gruppbaserade kapitalkrav som gäller enligt 14 § eller om det finns risk för detta under de närmaste tre månaderna, ska det tjänstepensionsföretag som anges i 18 § underrätta Finansinspektionen omgående.

Bestämmelserna i 15 kap. 5-9 §§ om åtgärdsplan, förlängd tidsfrist, underrättelse och finansiell saneringsplan ska gälla i tillämpliga delar vid en sådan brist.

Gruppsolvens för tjänstepensionsföretag som är dotterföretag till vissa typer av företag

22 § När ett tjänstepensionsföretag är dotterföretag till ett företag som skulle vara ett försäkringsholdingföretag om tjänstepensionsföretaget var ett försäkringsföretag eller till ett blandat finansiellt holdingföretag, ska beräkningen av gruppsolvens göras med hänsyn även till det moderföretaget. Beräkningen ska göras enligt 15-17 och 20 §§.

Vid beräkningen enligt första stycket ska moderföretaget hanteras som ett tjänstepensionsföretag som omfattas av
1. bestämmelserna om riskkänsligt kapitalkrav i 8 kap. 1- 6 a §§, och
2. villkor enligt 7 kap. 2-7 §§ för att poster ska få ingå i kapitalbasen. Lag (2021:269).

Riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp

Rapportering och tillsyn av väsentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner inom en grupp

23 § Väsentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner inom en grupp ska minst en gång per år rapporteras till Finansinspektionen.

Även betydande transaktioner som har gjorts med fysiska personer som har nära förbindelser med något företag inom gruppen ska rapporteras.

Om en transaktion har en mycket betydande omfattning, ska den rapporteras snarast möjligt.

Rapporteringen ska göras av ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §.

24 § Finansinspektionen ska för varje enskild grupp besluta vilka riskkoncentrationer och transaktioner som ska anses vara väsentliga och betydande. Tillsammans med detta ska inspektionen bestämma lämpliga tröskelvärden. Tröskelvärdena ska baseras på kapitalkrav eller försäkringstekniska avsättningar eller båda dessa värden och hänsyn ska tas till gruppens struktur och riskhanteringssystem. Inspektionen ska, innan dessa beslut meddelas, ha hört gruppen.

Vid bedömningen av riskkoncentrationer ska Finansinspektionen beakta risker för spridning inom gruppen, intressekonflikter samt riskernas nivå och omfattning.

Undantag från kravet på tillsyn över riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp

25 § Om det i en grupp finns ett sådant moderföretag som avses i 7 eller 8 § och det företaget i sin tur är dotterföretag till ett sådant företag som avses i 3 kap. 1 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, får Finansinspektionen besluta att på nivån för detta dotter- företag inte tillämpa bestämmelserna om tillsyn enligt 23 och 24 §§ avseende riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp.

26 § Finansinspektionen får besluta att tillsyn över sådana riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp som avses i 23 och 24 §§ inte ska utövas på nivån för ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 § 1 eller 2 eller på nivån för det moderföretag som avses i 2 § 3 och som är ett anknutet företag till ett reglerat företag eller självt är ett reglerat företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som omfattas av lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat. Lag (2020:402).

God kontroll över och rapportering av transaktioner inom grupper med vissa typer av moderföretag

27 § Ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 3 § ska ha god kontroll över sina transaktioner med
1. moderföretaget, och
2. företag som är anknutna till tjänstepensionsföretagets moderföretag.

Tjänstepensionsföretaget ska rapportera sådana transaktioner som anges i första stycket som är betydande till Finansinspektionen. Företaget ska göra detta minst en gång per år. Om en transaktion har en mycket betydande omfattning, ska företaget rapportera den snarast möjligt.

28 § Finansinspektionen ska för varje enskild grupp besluta vilka transaktioner som ska anses vara betydande. Tillsammans med detta ska inspektionen bestämma lämpliga tröskelvärden. Tröskelvärdena ska baseras på kapitalkrav eller försäkringstekniska avsättningar eller båda dessa värden och hänsyn ska tas till gruppens struktur och riskhanterings- system.

Finansinspektionen ska, innan dessa beslut meddelas, ha hört gruppen.

Företagsstyrning inom gruppen

29 § Bestämmelserna i 9 kap. om företagsstyrning ska gälla i tillämpliga delar på gruppnivå.

Ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 § ska ansvara för att kraven på företagsstyrning följs på gruppnivå.

System för riskhantering, internkontroll och rapportering ska genomföras konsekvent i alla företag som omfattas av grupptillsyn så att dessa system och rapporter kan kontrolleras på gruppnivå.

30 § Systemet för internkontroll inom en grupp ska omfatta
1. rutiner avseende gruppsolvens för att identifiera och mäta alla betydande risker gruppen är utsatt för och på lämpligt sätt anpassa kapitalbasen till riskerna, och
2. sunda rapporterings- och redovisningsmetoder för att övervaka och hantera transaktioner inom gruppen och riskkoncentrationer.

31 § En egen risk- och solvensbedömning som omfattar hela gruppen ska genomföras i enlighet med 9 kap. 20-22 §§.

Finansinspektionen får besluta att tjänstepensionsföretaget i stället får göra en egen risk- och solvensbedömning enligt 9 kap. 20-22 §§ på gruppnivå och på nivån för ett dotterföretag inom gruppen. En enda handling ska då omfatta samtliga bedömningar.

Ett beslut enligt andra stycket påverkar inte dotterföretagets skyldigheter enligt 9 kap. 20-22 §§ denna lag eller enligt 10 kap. 11-13 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Tillgång till information

Informationsutbyte inom en grupp

32 § Ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 §, ett företag som ingår i samma grupp som ett sådant tjänstepensionsföretag och sådana fysiska personer som avses i 23 § andra stycket ska på begäran lämna information till varandra som behövs för att uppfylla kraven i detta kapitel.

Första stycket gäller bara företag och fysiska personer som har hemvist i Sverige.

Skyldighet att lämna upplysningar till Finansinspektionen

33 § Ett sådant tjänstepensionsföretag som avses i 2 § ska på begäran av Finansinspektionen lämna de upplysningar till inspektionen som behövs för grupptillsynen enligt detta kapitel.

34 § Om ett tjänstepensionsföretag inte fullgör sin upplysningsskyldighet enligt 33 § inom skälig tid, får Finansinspektionen förelägga ett annat företag inom gruppen som har hemvist i Sverige att lämna upplysningar som rör detta företag direkt till inspektionen, om upplysningarna behövs för grupptillsynen enligt detta kapitel.

Finansinspektionens kontroller på plats

35 § Finansinspektionen får på plats kontrollera all information som behövs för grupptillsynen enligt detta kapitel hos
1. ett tjänstepensionsföretag som omfattas av grupptillsynen,
2. företag som är anknutna till tjänstepensionsföretaget,
3. moderföretag till tjänstepensionsföretaget, och
4. företag som är anknutna till tjänstepensionsföretagets moderföretag.

Tystnadsplikt

36 § En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett företag som vid fullgörande av skyldigheter enligt detta kapitel får kunskap om affärsförhållanden i ett företag eller hos en person som enligt 32 § ska lämna uppgifter, får inte obehörigen röja vad han eller hon fått veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med uppgiftslämnarens intresse.

Uppgiftsskyldighet i samband med utredningar om brott

37 § Ett företag som vid fullgörandet av skyldigheter enligt detta kapitel får sådan kunskap som avses i 36 §, är skyldigt att lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till företaget, om det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledaren eller om det begärs av åklagare i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål, på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder. Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk form. Lag (2020:402).

Meddelandeförbud

38 § Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 37 § får besluta att företaget samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 37 § eller att det pågår en förundersökning, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegränsas bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

Straff

39 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 38 §.

Lämplighetskrav för ledningen i vissa typer av moderföretag

40 § Ett sådant moderföretag som avses i 2 § 3 b eller c och som har hemvist i Sverige ska säkerställa att de som ingår i styrelsen för företaget eller är verkställande direktör i det, eller är ersättare för någon av dem, uppfyller de krav som anges i 9 kap. 3 § första stycket 1.

Moderföretaget ska snarast möjligt till Finansinspektionen anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning enligt första stycket.

Moderföretaget ska underrätta inspektionen om någon av de personer som avses i första stycket har ersatts på grund av att han eller hon inte längre uppfyller lämplighetskraven.

Rätt att meddela föreskrifter

41 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. hur och när den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska beräknas enligt 15-17, 20 och 22 §§,
2. innehållet i samt omfattningen och fullgörandet av rapporteringen enligt 18 §,
3. innehållet i en åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan enligt 21 § andra stycket,
4. vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 23, 27 och 33 §§,
5. företagsstyrningssystem inom en grupp enligt 29 §,
6. innehållet i en egen risk- och solvensbedömning inom en grupp enligt 31 §, och
7. hur uppgifter enligt 37 § ska lämnas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om hur och när ett företag ska lämna upplysningar enligt 23, 27 och 33 §§. Lag (2020:402).

17 kap. Överklagande m.m.

Överklagande av Finansinspektionens beslut

1 § Finansinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Förordnande om att ett beslut ska gälla omedelbart

2 § Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.

Förklaring att ärendet onödigt uppehålls

3 § Om beslut i ett ärende om tillstånd enligt 2 kap. 4 § inte har meddelats inom sex månader från det att ansökan gavs in, eller i ett ärende enligt 3 kap. 3 § eller 11 kap. 23 § första stycket inom tre månader, får sökanden begära förklaring av domstol att ärendet onödigt uppehålls.

En sådan begäran ska göras hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Om rätten lämnar en förklaring ska ansökan anses ha avslagits av Finansinspektionen om beslut därefter inte har meddelats inom motsvarande tidsfrister som anges i första stycket för respektive ärende.

Överklagande av Bolagsverkets beslut

4 § Bolagsverkets beslut i ärenden enligt 10 kap. 16, 37 och 59 §§ får överklagas till tingsrätten i den ort där tjänstepensionsföretagets styrelse har sitt säte.

Skrivelsen med överklagandet ska ges in till Bolagsverket inom tre veckor från dagen för beslutet.

Vid ett överklagande enligt första stycket gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Övergångsbestämmelser

2019:742
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020 i fråga om 4 kap. 9 § och i övrigt den 15 december 2019.
2. En årlig redogörelse enligt 6 kap. 19 § ska hållas tillgänglig första gången 2020.
3. Tjänstepensionsföretag får trots vad som sägs i 4 kap. 5 § till utgången av 2034 driva verksamhet avseende andra försäkringar än tjänstepensionsförsäkringar som avses i 1 kap. 4 § om

a) de försäkringsavtal som verksamheten avser har ingåtts före ikraftträdandet av denna lag, och

b) verksamheten avseende de försäkringar som inte är tjänstepensionsförsäkringar utgör en ringa andel av företagets verksamhet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som avses med ringa andel i första stycket b.
4. En understödsförening som avses i 7 § första stycket lagen (2010:2044) om införande av försäkringsrörelselagen (2010:2043) och som inte uppfyller det krav på att kapitalbasen minst ska uppgå till det riskkänsliga kapitalkravet som följer av 2 kap. 4 § första stycket 2 i förening med 7 kap. 1 §, får trots detta ges tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag, om föreningen kan antas komma att uppfylla det riskkänsliga kapitalkravet efter tillämpning av 15 kap. 5-7 §§. Lag (2020:935).

2021:269
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2021.
2. För investeringar som ett företag har gjort före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter om beräkning av kapitalkravet för marknadsrisk, om det leder till ett lägre kapitalkrav.