Svar på fråga 2019/20:93 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) Osund konkurrens
Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat civilministern om regeringen skyndsamt kommer att ändra lagstiftningen enligt den senaste EU-domen för att konkurrensneutralitet åter ska råda inom vård- och omsorgssektorn, och om en lagändring inte sker, hur ska skillnaden mellan den ökade momskostnaden på 1,4 miljarder kronor och regeringens kompensation på 210 miljoner finansieras?
Frågan har överlämnats till mig.
Högsta förvaltningsdomstolen tolkade i avgörandet HFD 2018 ref. 41 mervärdesskattelagens regler i ljuset av EU-rätten och kom fram till att bemanningsföretags uthyrning av sjukvårdspersonal inte ska undantas från mervärdesskatteplikt. Skatteverket kom därefter med ett ställningstagande om uthyrning av personal inom vårdsektorn där myndigheten talar om hur man tolkar domen. Ställningstagandet tillämpas sedan den 1 juli av Skatteverket.
I den senaste domen från EU-domstolen om sjukvårdsundantaget i mervärdesskattedirektivet besvarades frågor från en tysk domstol. De handlade om huruvida sjukvårdstjänster tillhandahållna av en specialistläkare till ett laboratorieföretag kunde omfattas av undantaget (dom den 18 september 2019 i mål C-700/17, Peters). Det stämmer inte, som frågeställaren påstår, att domstolen gjorde uttalanden om svenska Skatteverkets tolkning av mervärdesskattedirektivet.
När det gäller kostnadsökningen för mervärdesskatten är det viktigt att notera att hela kostnadsökningen inte faller på de privata utförarna. En stor andel faller på landstingen för deras upphandling av bemanningstjänster. Sådana kostnader för mervärdesskatt får landstingen full kompensation för av staten enligt det särskilda ersättningssystem som finns för kommuner och landsting. Utöver detta kan landstingen söka en schablonersättning från staten för kostnader för mervärdesskatt som avser verksamhet som bedrivs i extern regi på uppdrag av landstingen. Schablonersättningens nivå utgår från andelen kostnader för mervärdesskatt i landstingens verksamhet. Systemets syfte är att kostnaden för mervärdesskatt inte ska påverka om landstinget väljer att utföra sjukvård i egen regi eller upphandla verksamheten från privata utförare. Ersättningen till privata vårdgivare bestäms inom ramen för de upphandlingar som landstingen genomför, inte genom beslut av riksdag eller regering.
Regeringen har därutöver i budgetpropositionen föreslagit ett tillfälligt statsbidrag till landstingen för att de ska kunna ersätta de aktörer som berörs av mervärdesskattekostnader för hyrpersonal inom vården. Satsningen omfattar 210 miljoner kronor per år under en treårsperiod och möjliggör för landstingen att underlätta för privata vårdgivare att anpassa sig till det nya rättsläget.
I budgeten aviseras även att regeringen skyndsamt ska tillsätta en utredning för att se över om det finns EU-rättsliga förutsättningar för att i stället införa en alternativ ordning som innebär att dagens effekter neutraliseras för berörda aktörer. Om sådana föreligger ska förslag lämnas.
Stockholm den 9 oktober 2019
Magdalena Andersson