Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av den problematik som har framkommit med personalliggare.
Frågan är ställd mot bakgrund av senare tids debattartikel av Sven-Olov Daunfeldt, Niklas Rudholm och Anton Gidehag i Svenska Dagbladet samt Skatteverkets utvärdering av personalliggare i restaurang- och byggbranschen.
Skyldighet att föra personalliggare gäller sedan den 1 januari 2007 för näringsidkare inom restaurang- och frisörbranscherna. Utvidgningar till fler branscher samt andra kompletteringar av systemet med personalliggare har senare skett.
Syftet med personalliggare är att minska förekomsten av svartarbete och att skapa sundare konkurrensförhållanden. Företagare som använder svartarbete skaffar sig konkurrensfördelar framför företag som inte gör det. Ju fler företag som använder sig av svartarbete desto svårare blir det för företag som vill göra rätt för sig.
Skatteverkets utvärdering som publicerades i december 2019 visar att införandet av personalliggare har lett till en ökning av antalet anställda i restaurangbranschen men att lönesumman per anställd minskar. Det beskrivs att den minskade lönesumman sannolikt beror på att de som utförde de svarta arbetena, som efter reformen har omvandlats till vita, i högre grad är personer med låg utbildning och födda utanför Europa, vars löner är lägre än genomsnittslönen i branschen. Bland små företag visar utvärderingen att kontrollbesök ger en långsiktig effekt när det gäller ökning i redovisad lönesumma.
Skatteverkets utvärdering visar att reglerna om personalliggare har effekt och att fusket minskar. Personalliggarsystemet möjliggör kontrollbesök som bidrar till minskat fusk. Jag förstår att det kan upplevas som en börda för de som sköter sig att behöva omfattas av kontroller. För att få vetskap om vilka som fuskar är dock kontroller ett nödvändigt verktyg.
Allmänhet och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet och uppfatta kontrollverksamheten som ändamålsenlig och rättssäker. Myndigheten måste ha en trovärdig kontroll som motverkar fel, fusk och brottslighet, och de måste ha rätt verktyg. Det gynnar seriösa företag och hela samhället på kort och lång sikt. Skatteverket för i olika forum löpande dialog med de som berörs av systemet med personalliggare och får på så sätt impulser om hur det uppfattas, hur det fungerar samt önskemål om förändringar.
Den senaste utvidgningen, då bl.a. regler infördes om att uppgifter om näringsidkaren och dennes familjemedlemmar ska dokumenteras i personalliggaren, trädde i kraft den 1 juli 2018. Den 1 januari 2019 trädde dessutom regler om uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen i kraft fullt ut. Det förutses att dessa båda regelsystem samverkar och att det förbättrar förutsättningarna för Skatteverket att besluta om rätt skatter och avgifter. Reformerna har varit i kraft endast under kort tid och det är ännu för tidigt att utvärdera dem.
Stockholm den 19 februari 2020
Magdalena Andersson