Svar på fråga 2019/20:805 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) Ansvar för att konkurrensneutralitet ska råda

Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig vem som ska ersätta de privata vårdgivarna för den ökade momskostnaden, och när detta ska kommuniceras så att de privata aktörerna vet vad som gäller.

Enligt det särskilda ersättningssystem som finns för kommuner och regioner kan dessa ansöka om en schablonersättning för kostnader för mervärdesskatt som uppkommit i hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av privata utförare. Syftet är att mervärdesskattekostnaderna inte ska påverka om regionen väljer att utföra sjukvård i egen regi eller att upphandla verksamheten från privata utförare. Hur hög ersättning som regionerna i sin tur betalar till de privata utförarna är dock något som bestäms inom ramen för upphandlingen mellan parterna, inte genom beslut av riksdag eller regering.

Regeringen beslutade den 30 januari 2020 om tillfälliga medel till regioner för att omförhandla ingångna avtal med privata utförare som fått ökade bemanningskostnader (S2020/00436/FS). Statsbidraget syftar till att regionerna ska kunna omförhandla ingångna avtal med de privata utförare som utför hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och som fått ökade kostnader för bemanning inom den aktuella regionen. På så vis kan medlen täcka vissa kostnader som de privata utförarna fått. Statsbidraget uppgår till 210 miljoner kronor 2020 och fördelas till regionerna utifrån befolkningsmängd. Regionerna får rekvirera medel från Kammarkollegiet.

Bakgrunden till beslutet är att ny praxis från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2018 ref. 41) och EU-domstolen om mervärdesskatt för inhyrd personal har inneburit kostnadsökningar för de privata utförare inom hälso- och sjukvården som hyr in vårdpersonal. Det nya rättsläget kan ha medfört oförutsedda kostnader för de privata utförarna.

Stockholm den 5 februari 2020

Magdalena Andersson