Svar på fråga 2019/20:702 av Dennis Dioukarev (SD)
Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Dennis Dioukarev har frågat mig vilka åtgärder regeringen vidtagit för att dels analysera omfattningen och orsakerna bakom de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen, dels minska förekomsten av desamma.

Grunden för en välfärdsstat som Sverige är att välfärden kommer alla till del. Vi betalar skatt efter förmåga och får stöd när vi behöver det. I det perspektivet är naturligtvis fusk och missbruk av välfärdssystemen mycket allvarligt och luckor och brister ska täppas till.

Delegationen för korrekta utbetalningars arbete är en del i att få en bättre bild av problemen så att nya insatser kan riktas dit de får störst effekt. Som tas upp i delegationens rapporter gör även ansvariga myndigheter riskanalyser och omfattningsstudier för de system de ansvarar för.

Detta är också en fråga regeringen ständigt arbetar med. Den 1 januari i år trädde skärpningar av både bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen i kraft. Straffskalan för grovt bidragsbrott har skärpts och skyldigheten för myndigheterna att lämna underrättelse vid felaktiga utbetalningar har utökats till att omfatta stöd som betalas ut till företag.

Jag kan också nämna det myndighetsgemensamma arbetet för att motverka organiserad brottslighet. Man har bl.a. lagfört personer för bedrägeri mot tandvårdsförsäkringen och assistansersättningen. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har också fått i uppdrag att se över hur arbetet med utredning och lagföring av bidragsbrott kan förbättras.

Delegationens arbete visar dock att alla fel inte är fusk och myndigheterna kan behöva se över vissa aspekter av sitt arbete. Delegationens slutbetänkande och dess underlagsrapporter ger ytterligare underlag och mer kunskap för vidare åtgärder. Regeringen kommer nu, utöver annat pågående arbete, att analysera och bereda delegationens förslag.

Stockholm den 15 januari 2020

Magdalena Andersson