S2019/04624/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:338 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
De nationella riktlinjerna för diabetesvård

Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig om jag avser att under mandatperioden skyndsamt vidta konkreta åtgärder för att förbättra efterlevnaden av de nationella riktlinjerna för diabetesvård.

Som frågeställaren skriver är diabetes en av Sveriges stora folksjukdomar. Det förebyggande arbetet är viktigt, liksom en trygg och kunskapsbaserad vård.

Först vill jag börja med ett förtydligande av olika typer av kunskapsstöd. Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. De utgör vägledning för vårdgivare och är inte bindande uttalanden om lämpliga behandlingsåtgärder eller rådgivning till patienter i enskilda fall.

Huvudmännen tar fram Nationella vårdprogram, vilka syftar till att bidra till en jämlik och god vård till alla patienter, oavsett bostadsort, kön och socioekonomisk status.

I samband med varje riktlinjearbete tar Socialstyrelsen fram ett antal indikatorer som är möjliga att mäta. Socialstyrelsen använder indikatorerna som underlag för uppföljningar av hur riktlinjerna följs och påverkar praxis. Därmed finns redan ett pågående arbete med en uppföljning av de nationella riktlinjerna, inte bara för diabetes.

I HSL framgår att det är kommuner och landsting som ansvarar för att erbjuda en jämlik hälso- och sjukvård. Staten stöttar landstingen och kommunerna i deras uppföljningsarbete genom att bland annat satsa 100 miljoner kronor årligen på nationella kvalitetsregister, men även genom Socialstyrelsens indikatorer för uppföljning. Dessa används sedan av SKL som tagit fram Vården i siffror, som i dagsläget har 35 indikatorer för diabetes. Detta är ett av de verktyg som huvudmännen, med stöd av staten, utvecklar för att kunna kartlägga och åtgärda omotiverade skillnader inom svensk hälso- och sjukvård.

Slutligen kan nämnas att regeringen i budgetpropositionen för 2020 satsar tre miljarder kronor 2020 på att stödja utvecklingen av hälso- och sjukvården med fokus på primärvården.

Stockholm den 20 november 2019

Lena Hallengren