Svar på fråga 2019/20:1677 av Tina Acketoft (L) Skyddet av det fria ordet i EU-länder

Tina Acketoft har frågat mig hur jag och regeringen ämnar markera mot missbruk av EU-lagstiftning och arbeta för att juridiska kryphål täpps till. Frågan ställs mot bakgrund av forskarstudier som bland annat visar att vissa medlemsstater använt sig av EU:s dataskyddsförordning för att tysta journalister.

Det följer av dataskyddsförordningen att medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning ska förena rätten till integritet i enlighet med åförordningen med rätten till yttrande- och informationsfrihet. Det innebär att medlemsstaterna inte bara har en möjlighet utan också en skyldighet att balansera dessa rättigheter mot varandra. Det är kommissionens uppgift att vaka över att medlemsstaterna följer EU-rätten, inbegripet dataskyddsförordningen. Kommissionen presenterade i slutet av juni i år sin rapport om tillämpningen av dataskyddsförordningen. I rapporten lyfts avvägningen mellan yttrande- och informationsfriheten och rätten till skydd för personuppgifter fram som en särskild utmaning. Kommissionen understryker i rapporten att dataskyddsregler inte ska användas för att påverka utövandet av yttrande- och informationsfriheten genom att till exempel tvinga journalister att avslöja sina källor.

Tyvärr kan vi se en oroväckande utveckling i vissa medlemsstater som innebär att mediefriheten hotas. Fri och oberoende media är en del av kärnan i en välfungerande och hållbar demokrati. Att befästa de demokratiska värderingarna och stärka respekten för mänskliga rättigheter är övergripande prioriteringar för den svenska EU-politiken. Regeringen kommer därför även i fortsättningen att verka för att mediefriheten respekteras inom EU.

Stockholm den 9 juli 2020

Morgan Johansson