Svar på fråga 2019/20:1017 av Håkan Svenneling (V) Turkiets ansvar för de syriska flyktingarna
Håkan Svenneling har frågat mig om det är min uppfattning att Turkiet har tagit ansvar för situationen för syriska flyktingar, trots dess agerande längs den syriska gränsen inkl. offensiven mot Idlib. Om så inte är fallet undrar Håkan Svenneling om jag avser vidta åtgärder för att påverka Turkiet att ta ett större ansvar.
Den syriska regimen och Rysslands militära offensiv i Idlib har orsakat en humanitär katastrof av historiska mått. Sedan december har nästan en miljon människor tvingats att fly undan våldet, den våldsammaste tvångsförflyttningen sedan konfliktens början 2011. Samtidigt pågår en omfattande gränsöverskridande humanitär insats från Turkiet. Hundratals FN-lastbilar med bistånd passerar den turkiska gränsen varje vecka. Dessa operationer möjliggörs genom den FN-resolution som Sverige var med och förhandlade under vår tid i säkerhetsrådet. För att biståndet ska kunna nå fram till behövande krävs ett eldupphör och att den syriska sidans attacker mot civila upphör.
Regeringen är pådrivande för att EU ska öka pressen på framför allt den syriska regimen och Ryssland för att få till stånd ett eldupphör i Idlib i nordvästra Syrien och en nedtrappning av den senaste tidens ökade regionala spänningar. Regeringen betonar vikten av att EU gemensamt upprätthåller överenskomna positioner i syrienpolitiken och fortsatt kräver den syriska regimens aktiva engagemang i den FN-ledda politiska processen för en politisk lösning på konflikten. Jag och mina EU-utrikesministerkollegor träffades i ett extrainsatt utrikesråd den 6 mars just för att diskutera den senaste tidens utveckling.
Sverige och EU har varit tydliga i vår syn på Turkiets militära agerande i Syrien. Vi har fördömt den militära operationen i nordöstra Syrien och kräver ett militärt tillbakadragande. Vi har även tydligt kritiserat Turkiets militära operation i Afrin. Sverige och EU:s gemensamma position är att inte bidra finansiellt för att stabilisera områden där lokalbefolkningens rättigheter inte respekteras, med undantag för akut humanitärt stöd.
Kriget i Syrien har resulterat i att Turkiet blivit det land i världen som har störst flyktingpopulation, med över 4 miljoner flyktingar, av vilka 3,7 miljoner är syrier. För detta förtjänar Turkiet ett erkännande.
Att husera en så stor mängd flyktingar och migranter under så lång tid skulle ställa krav på vilket värdsamhälle som helst. Turkiet har, trots dessa utmaningar, gjort omfattande insatser. Detta har bekräftats i mina samtal med FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi.
EU:s stöd till flyktingar i Turkiet stöttar män, kvinnor och barn som behöver sjukvård, utbildning och försörjningsmöjligheter är fortsatt avgörande. Stödet går till att hantera just flyktingsituationen, inte till annat. Det är viktigt att EU:s och Turkiets gemensamma uttalande från 18 mars 2016 respekteras samtidigt som internationell rätt, inklusive asylrätt, värnas. Flyktingar ska inte vara en bricka i ett politiskt spel. En konstruktiv dialog och samarbete med Turkiet är nödvändigt.
Samtidigt är det fortsatt viktigt att Sverige, i samarbete med andra medlemsstater, arbetar för ett gemensamt asylsystem i EU där medlemsstaterna solidariskt delar på ansvaret för människor på flykt.
Stockholm den 11 mars 2020
Ann Linde