Svar på fråga 2019/20:1011 av Karin Rågsjö (V)

Akuta sjukvårdsproblem

Karin Rågsjö har frågat mig hur jag tänker bidra till att Stockholmsregionen står starkt rustad inför en större pandemi.

Sverige har omfattande beredskapsplaner mot pandemisk influensa på nationell, regional och lokal nivå. De är applicerbara även på andra större utbrott av smittsamma sjukdomar, exempelvis covid-19.

Folkhälsomyndigheten samordnar pandemiberedskapen på nationell nivå och stödjer planeringen på regional och lokal nivå, där det operativa arbetet bedrivs. I varje region finns det en smittskyddsläkare, som tar fram en pandemiplan och samverkar med beredskapsansvariga inom regionen.

Folkhälsomyndigheten ansvarar också för Sveriges nationella beredskapslager av beredskapsläkemedel. Dessa lager förstärker hälso- och sjukvårdens tillgång på läkemedel vid allvarlig smittskyddshändelse där sjukvårdens egna resurser inte räcker till. Sverige har även avtal med vaccintillverkare av vaccin mot pandemisk influensa.

Socialstyrelsen samordnar krisberedskapen i hälso- och sjukvården och samverkar med samtliga regioner.

Regionerna ansvarar för hälso- och sjukvården i Sverige, vilket inkluderar ansvar för vård och omhändertagande av patienter med misstänkt smitta. Rutiner för detta finns inom regionerna och nationella rekommendationer för handläggning av misstänkta fall tas fram av Folkhälsomyndigheten.

Regeringen har sedan tidigare tagit initiativ till en översyn av beredskapen inom hälso- och sjukvården vid kriser och krig. I augusti 2018 tillsatte regeringen Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (S2018:09) där pandemi utreds som ett hälsohot och där läkemedelsberedskap ingår. Utredningen förväntas bidra med ytterligare viktig kunskap för svensk beredskap för en eventuell pandemi samt för nationell läkemedelsberedskap.

Jag vill avslutningsvis understryka vikten av att varje region arbetar aktivt för att se till att vården bedrivs efter behov, och för en god krisberedskap.

Stockholm den 4 mars 2020

Lena Hallengren