av Margareta Cederfelt (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Sverige är som en öppen butik, det är bara att gå in och hämta vad man vill ha, men utan att betala i kassan. Dock till betydligt högre belopp än vad det stulna smågodiset eller fläskfilén är värt.
Stöldligor plundrar företag på traktorer och maskiner. Och tullen får inte ingripa när stöldgodset förs ut ur landet. Det finns redan stor kritik mot den utredning om ökat samarbete mellan kustbevakning, polis och tull som presenteras. Kritikerna menar att den är tandlös.
Värdet av de stulna maskinerna varierar, fabriksnya gaffeltruckar kan vara värda ett par miljoner medan en begagnad hjullastare ligger på ett par hundra tusen kronor. I snitt är varje stulen maskin värderad till ca 700 000 kronor så de 276 maskiner som rapporterades stulna 2019 representerar ett värde på närmare 200 miljoner.
Tullen varken får eller kan göra ett ingripande när de ser misstänkta varor på väg att passera landsgränsen. Tullens fokus är uteslutande på människor och gods på väg in i Sverige. Att beslagta laster eller kvarhålla personer på väg ut ur landet är uteslutande ett jobb för polisen.
Den tandlösa svenska tullen utnyttjas helt öppet av kriminella som gärna anländer till färjeläget en kort tid före avgång. Om en tjänsteman trots allt håller kvar en transport som misstänks innehålla stöldgods begås ett tjänstefel. Om fordonet dessutom missar färjeavgången kan tullen tvingas betala skadestånd.
Tullen räknas som en brottsbekämpande myndighet men det är en myndighetsutövning med tydliga begränsningar, bland annat får de inte hålla kvar misstänkta personer.
Åtskilliga poliser anser att stölder av utrustning, material och maskiner är den nya tidens bankrån; när det blir allt svårare att komma åt kontanter i bankerna, då är värdefulla maskiner ett fullgott alternativ. Och det nästan oavsett vilken typ av varor det rör sig om.
Enligt Larmtjänst ökade stölderna av entreprenadmaskiner och traktorer förra året med 9 procent jämfört med året innan. När det gäller entreprenadmaskiner är åtta av tio spårlöst försvunna, de hittas aldrig igen. Det tyder på att de fraktats ut ur landet. De enstaka maskiner som återfinns har inte sällan en ny ägare som handlat i god tro, omedveten om att det är en stulen maskin.
På byggarbetsplatsen uppstår problem och stillestånd medan försäkringsärendet reds ut och i väntan på det måste en ny maskin hyras in. Stilleståndet kan i sin tur leda till krav på ersättning för entreprenören. I jordbruket kan förlusten av dyra och nödvändiga specialmaskiner vara ett dråpslag mot gårdens verksamhet och ekonomi. Maskinstölderna drar också med sig andra stölder på byggarbetsplatserna, allt från kringutrustning och verktyg till byggmaterial, vitvaror och kläder. Enligt Sveriges Byggindustrier stjäls det för ca 2 miljarder per år på landets byggarbetsplatser
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att skyndsamt stoppa de internationella stöldligornas hänsynslösa framfart?