Fråga 2019/20:932 Sveriges livsmedelsstrategi

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt i hela landet beslutades i juni 2017, och regeringen avser göra stora satsningar för att öka svensk livsmedelsexport. Detta ska ske genom ökade så kallade exportgodkännanden för svenska livsmedel och jordbruksvaror.

Regeringen har också gett i uppdrag till Livsmedelsverket att från 2020 till 2025 nå målet för livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad livsmedelsproduktion som är hållbar och konkurrenskraftig.

En förutsättning för att Sverige ska kunna leverera livsmedel och jordbruksprodukter är att det finns personer som vill utbilda sig till lantbrukare och livsmedelsarbetare och som vill driva lantbruk och livsmedelsföretag. 

Naturbruksgymnasier, lantbruksskolor och lantbruksuniversitet är utbildningsvägar för att arbeta inom jordbrukssektorn.

Den 6 februari publicerades en artikel i Helsingborgs Dagblad med rubriken ”Barn till lantbrukare pressas i skolan – stöttar varandra i nytt nätverk”. I artikeln framkommer det att barn till skånska lantbrukare får stå till svars i klassrummet och att de får utstå trakasserier under skoltid. Detta har lett till att de bildat ett nätverk, LRF Kickers, för att hjälpa varandra.

Sverige har valt en väg där levande landsbygd, en livsmedelsstrategi med ökad inhemsk produktion och exportstrategi står på agendan. Samtidigt vittnar branschen om ett samhällsklimat som gör att lantbrukare överväger att lämna yrket och sitt företag. Deras barn utsätts i skolan på grund av sina föräldrars yrke, verksamhet inom livsmedelsindustrin och föräldrarnas företag på landsbygden.

Min fråga till statsrådet Jennie Nilsson blir därför:

 

Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att freda branschen?