av Marcus Jonsson (KD)
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
När Förintelsens dödsläger öppnades för omvärlden var det många som samtidigt antog att dörren till antisemitismen stängdes. Tyvärr ser vi nu, 75 år senare, hur judehatet är starkare än på länge. Även i Sverige.
Enligt Brottsförebyggande rådet förekommer antisemitism i breda folklager, och även om unga män är en särskilt framträdande grupp bland gärningspersonerna begås antisemitiska hatbrott av både kvinnor och män ur ett brett åldersspann.
En särskild Eurobarometer från 2018 om antisemitism visar att 73 procent av svenskarna anser att antisemitismen har ökat i Sverige de senaste fem åren, vilket ska jämföras med att EU-snittet är 36 procent.
Den tyska förbundsdagen har sedan år 2009 tillsatt två oberoende expertgrupper för att hantera antisemitismen i Tyskland. Grupperna har bland annat arbetat med att klargöra och kartlägga vad som är antisemitism. Den senaste expertgruppen hade även som uppdrag att presentera tillvägagångssätt för att kunna bekämpa antisemitismen och samtidigt främja det judiska livet i Tyskland. Denna rapport kom i april 2017 och är på drygt 300 sidor.
Antisemitismens olika uttryck återfinns i land efter land. Sverige kan ta lärdom av det tyska arbetet.
Med anledning av detta är min fråga till kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Avser ministern och regeringen att tillsätta en motsvarande expertgrupp för att i Sverige klargöra vad som är antisemitism och ge förslag på hur den kan motverkas samt hur det judiska livet ska främjas såväl i kommuner som på nationell nivå?