av Barbro Westerholm (L)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ett sätt att hitta rånoffer, särskilt årsrika människor som är ensamboende, är att söka fram uppgifter om dem på sajter som hitta.se och Eniro. Där är ålder och antal personer på bostadsadressen angivna.
Vi har i dag olika lagar för att skydda medborgarna men inte för registrering på de här sajterna. Enligt riksdagens utredningstjänst, RUT, gäller följande:
Den 25 maj 2018 började EU:s så kallade dataskyddsförordning att gälla i Sverige. Förordningen reglerar hantering av personuppgifter. I och med dess ikraftträdande upphörde personuppgiftslagen (1998:204) att gälla. Artikel 17 i förordningen innehåller en rätt till radering av personuppgifter. Denna rätt benämns ”rätten att bli bortglömd”, men undantagsregeln omfattar inte uppgifter om till exempel ålder eller antal personer i hushållet. För dessa uppgifter gäller i stället huvudregeln: Om de finns sökbara på en webbsida som har utgivningsbevis gäller yttrandefriheten enligt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), och innehavaren av databasen har ingen skyldighet att radera dessa. Detta hindrar inte att den enskilde kan vända sig till utgivaren och be om att få sinapersonuppgifter borttagna, men någon rätt att få personuppgifterna raderade finns inte.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Kan ministern och regeringen tänka sig att vidta åtgärder så att den rätt som benämns ”rätten att bli bortglömd” vidgas till att omfatta också uppgifter om till exempel ålder eller antal personer i hushållet för att minska risken att människor genom dessa uppgifter utsätts för rån och andra övergrepp?