Fråga 2019/20:852 Digitala mediers påverkan på barn och unga

av Clara Aranda (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

I dag är sociala medier en central del av barns och ungas liv. Det finns ganska begränsade kunskaper om vilka effekter dessa har på den psykiska hälsan och därmed ett stort behov av forskning som kan klargöra orsaker och verkningseffekter.

Om man ser till den befintliga forskningen, ur ett samlat perspektiv, visar forskningsläget hittills att digitala mediers påverkan är individuell. Det vill säga att vem man är, hur man använder digitala medier och livssituationen i övrigt har stor betydelse. Hos barn och unga användare, med exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, låg självkänsla eller nedstämdhet är behovet av ett begränsat, tillika sunt, användande mer aktuellt.

För att kunna identifiera verkningsfulla åtgärder krävs en ökad kunskap om orsak och verkan. Psykisk ohälsa är vår tids största folkhälsoutmaning, och det finns därför akuta behov av kunskapsbaserade insatser och ett genomgripande preventivt arbete som verkar på alla samhällsnivåer. Forskningen är grundläggande för det fortsatta arbetet med psykisk hälsa och ohälsa, vilket också kräver resurser.

Barns och ungas psykiska hälsa är en framtidsfråga, då det handlar om en generation med allt fler yngre som upplever psykiska besvär.

Därför vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Hur avser regeringen att gå till väga för att kunskap om digitala medier, och hur de påverkar barns och ungas psykiska hälsa, ska stärkas?