av Mikael Strandman (SD)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
För pensionärer med låga inkomster påverkas bostadstillägget (BTP) kraftigt om man har en ekonomisk buffert eller äger ett mindre fritidshus efter ett långt arbetsliv. En kvinnlig snittpensionär som arbetat i 40 år och till exempel äger ett fritidshus har inte rätt till bostadstillägg och får då en disponibel inkomst som är lägre än en garantipensionärs (med fullt bostadstillägg). Fribeloppet för förmögenhet vid beräkning av bostadstillägg har inte förändrats sedan år 2003. För ensamstående ska 15 procent av förmögenhet som överstiger 100 000 kronor tas upp som inkomst varje år, och för sammanboende 15 procent av förmögenhet som överstiger 200 000 kronor. I beräkningen av förmögenhet undantas värdet på ens permanentbostad.
I dag är disponibla medel överstigande 100 000 kronor för ensamstående och 200 000 kronor för sammanboende nödvändiga med tanke på de låga ersättningsnivåerna i pensionssystemet. Efter ett långt arbetsliv, vilket krävs i det nya pensionssystemet, får det anses rimligt att ha skaffat sig en viss ekonomisk buffert. Oförutsedda utgifter som till exempel tandvård eller nödvändigt underhåll av ens bostad kräver att det finns ett visst utrymme för detta.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Planeras det en höjning av fribeloppet de närmaste åren?