av Carina Ståhl Herrstedt (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
I november 2019 ställde jag en skriftlig fråga till socialminister Lena Hallengren gällande schablonersättning. Ministern svarade glädjande nog att det för henne är viktigt att säkerställa att den insats som ges är av god kvalitet och att hon därför noga följer utvecklingen av hur schablonersättningens nivå påverkar förutsättningen för assistansanordnarna.
Jag lyfte i min frågeställning 2019 det faktum att nuvarande uppräkningstakt av schablonen är ohållbar och att många assistansanordnare redan tvingats göra neddragningar på grund av den tuffa ekonomiska situationen.
Ministern skrev i sitt svar att ”assistansbolag ska ha rimliga förutsättningar att bedriva verksamhet med en god arbetsmiljö för assistenter vilket borgar för god kvalitet i den assistans som utförs.”
Nu har regeringens särskilda utredare lämnat utredningen om översyn av yrket personlig assistent (S 2018:08) till regeringen. Utredningen bedömer att regeringen bör väga in att beslut om nivån på uppräkning av schablonersättningen kan få negativa konsekvenser för assistenternas villkor. I utredningen konstateras också att om assistansanordnarna inte får kompensation för ökade priser under en längre tid finns det också en risk för att kvaliteten i den personliga assistansen urholkas.
Nu varnar således både assistansanordnare och den utredning som lämnats till regeringen för negativa konsekvenser för assistenters villkor och risk för sämre kvalitet i den personliga assistansen om inte nivån på uppräkning av schablonersättningen följer kostnadsutvecklingen.
Utredningen lyfter också upp frågor som bland annat kollektivavtalsliknande villkor och förändrat sjuklöneansvar, frågor som jag menar inte är genomförbara utan en höjning av schablonen.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur tänker ministern agera för att nivån på uppräkning av schablonersättningen inte ska få negativa konsekvenser för assistenternas villkor?