av Linda Westerlund Snecker (V)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
På ett flertal platser i Stockholmsförorter har så kallade ljudlarm/knarkskrämmor satts upp. Ljudlarmen är en teknik som sänder ut en signal, ett högfrekvent ljud, som bara unga under 25 år ska kunna uppfatta och som är störande och obehagligt. Detta är en metod som bland annat används för att bekämpa råttor och andra skadedjur. Nu används samma teknik för att få oönskade personer att inte befinna sig på en särskild plats. Konsekvensen av ljudlarmet är att i synnerhet unga mår illa och får yrsel, huvudvärk samt hör ett tinnitusliknande ljud.
Autismförbundet i Storbritannien har riktat skarp kritik mot metoden då personer med autism ofta har en auditiv överkänslighet och får mer intensiva reaktioner på ljud, även om de är över 25 år. Flera människorättsorganisationer i Storbritannien har hävdat att metoden strider mot de mänskliga rättigheterna. Europarådets parlamentariska församling har rekommenderat att ljudlarm förbjuds av nationella regeringar (2010). De hänvisar till Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
Ljudlarmen sätts upp i hyreshus och vid förskolor i syfte att unga personer inte ska kunna vistas på platsen under kvällar och helger. Men det är fler än bara unga som drabbas, många boende uppfattar den obehagliga ljudsignalen. Ljudlarm som satts upp i trappuppgångar och portar och i parkeringshus har hörts på gatan och i det offentliga rummet. För de boende i området påverkas vardagen markant. Stockholms äldre- och trygghetsborgarråd meddelar att han önskar att ljudlarmen ska spridas över hela landet och ser det som en effektiv metod att bli av med skadegörelse och narkotikahandel. Vad det egentligen handlar om är att flytta på oönskade personer och begränsa deras rörelsefrihet. Det finns varken något trygghetsskapande eller brottsbekämpande i det.
I dag saknas lagstiftning kring denna nya teknik. Kommunen har rätt att meddela föreskrifter för ”att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats”, vilket kan tolkas på en rad olika sätt. Det är uppenbart att det behövs en reglering kring ljudlarm/knarkskrämmor och att denna teknik aldrig ska kunna riktas mot människor.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vad avser statsrådet att göra kring regleringen av ljudlarm/knarkskrämmor?