av Anders Hansson (M)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Sjöfartsverket tillhandahåller och utvecklar säkra, miljövänliga och effektiva sjövägar med service dygnet runt.
Då ca 90 procent av alla varor och råvaror går via sjövägen till och från Sverige innebär detta att ett stort ansvar för Sveriges livsmedelsförsörjning och handelsutbyte läggs på detta verk.
Sjöfartsverket är ett av tre affärsverk i Sverige. De övriga är Luftfartsverket och Svenska Kraftnät. Utmärkande för affärsverken är att de bedriver både affärsverksamhet och myndighetsutövning. De styrs genom undantag från och tillägg till det regelverk som gäller för andra myndigheter, vilket syftar till större ekonomisk självständighet.
Sjöfartsverkets verksamhet finansieras till endast 12 procent av statliga anslag, till 15 procent av externa intäkter och till hela 74 procent av handelssjöfarten via farleds- och lotsavgifter.
Den sistnämnda delen är en balansgång mellan konkurrensmässiga avgifter och verkets behov av intäkter. Tyvärr har avgifterna höjts de senaste tre åren och når nu väldigt höga nivåer. Höjningen är dock nödvändig för att Sjöfartsverket ska kunna hantera sin ekonomi. Detta till trots har Sjöfartsverket i dag stora ekonomiska bekymmer. Dess soliditet som ska ligga över 25 procent enligt regleringsbrevet ligger i stället kring 9 procent. För att höja sin soliditet kommer verket nödgas prioritera mellan ytterligare höjda avgifter eller uppskjutande eller förseningar av projekt. Inköp av nya isbrytare kan, med tanke på verkets nuvarande ekonomi, inte komma i fråga.
Min fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth med anledning av det ovanstående är:
Avser infrastrukturministern att vidta någon åtgärd för att stärka Sjöfartsverkets ekonomi i syfte att minimera risken för ytterligare höjda avgifter för handelssjöfarten eller fördröjningar av inplanerade och nödvändiga projekt?