av Per Schöldberg (C)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Den 1 januari 2020 träder den nya fordonsskatten för husbilar baserad på den nya mätmetoden WLTP i kraft. I ett slag får de som köper en ny husbil se en skatt som tidigare kunde ligga på runt 14 000 kronor om året i stället landa på det dubbla.
Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. För att uppnå klimatmålen måste vi göra mycket mer för att få fart på den gröna omställningen. Vi behöver ställa om fordonsflottan. Ett system som leder till att den bil som släpper ut mer får betala för det samtidigt som den bil som inte släpper ut alls kan få en bonus är ett oerhört centralt styrmedel. Men system måste vara rätt kalibrerade.
Tidigare i år passerade antalet registrerade husbilar i Sverige för första gången 100 000 stycken. Samtidigt finns det en rad tillverkare av husbilar i Sverige och därutöver en rad specialiserade underleverantörer. En höjd fordonsskatt av den magnitud som nu väntar efter årsskiftet har redan fått konsekvenser för företagen. Nyförsäljningen i Sverige har under perioden januari till september 2019 minskat med 49 procent, medan den i Danmark ökade med drygt 40 procent och i Tyskland med 16 procent under samma period. Det är samma trend i övriga Europa. Det är rimligt att anta att det finns en stark koppling mellan det system som nu införs och den dramatiska minskningen av sålda fordon.
Husbilen är ett rekreationsfordon. Det är ett fordon som används kortare sträckor under semesterperioder och som inte sällan står avställd under delar av året. Knappa 700 mil om året körs den genomsnittliga husbilen. I andra EU-länder klassificeras husbilen som just ett rekreationsfordon och faller därmed in under andra regelverk vad gäller fordonsbeskattning.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Avser ministern att initiera några åtgärder avseende den beskattning av husbilar som träder i kraft den 1 januari 2020?