av Camilla Waltersson Grönvall (M)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Enligt en aktuell rapport (Skandia, 2019) medför sjukskrivningar att samhällets kostnader för uteblivit arbete uppgår till 64 miljarder kronor per år. Därtill ökar andelen sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa ytterligare. Det handlar nu om att nästan varannan sjukskrivning är relaterad till psykisk ohälsa.
Sedan år 2014 är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Därtill står denna kategori av orsak till sjukskrivningar för de längsta sjukskrivningstiderna och har lägst frekvens av återgång till arbete. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har gått igenom forskningsläget vad gäller samband mellan en mängd faktorer i arbetsmiljön och symtom på utmattning och depression. På gruppnivå finns det, enligt denna forskning, belägg för att personer som ofta upplever arbetssituationer där de har små eller inga möjligheter att påverka, i kombination med alltför höga krav, utvecklar mer symtom på depression.
Sverige måste börja arbeta mer sammanhållet, samordnat och systematiskt med åtgärder som är hälsofrämjande och långsiktiga. Moderaterna vill stärka det preventiva hälsofrämjande arbetet. Det är helt centralt att det förebyggande hälsoarbetet sker i ett utvecklat samarbete mellan olika aktörer samt samordnat och strukturerat i linje med en långsiktig strategi. Enskilda eller enstaka uppdrag till olika myndigheter och enstaka satsningar i form av riktade statsbidrag är inte att arbeta samordnat, strukturerat och metodiskt. Regeringen borde ge i uppdrag att ta fram och genomföra en långsiktig nationell hälsofrämjande strategi. Det förebyggande arbetet att stärka människors psykiska hälsa är alldeles för eftersatt.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka nya konkreta nationella åtgärder avser ministern att skyndsamt verka för att vidta i syfte att minska den psykiska ohälsan?