av Camilla Waltersson Grönvall (M)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
I skrivande stund är bristen på läkemedel växande och gällande vissa läkemedel akut, vilket i sin tur orsakar onödigt lidande för många patienter och onödiga kostnader inom svensk hälso- och sjukvård. Enligt Ekot saknas omkring 360 läkemedel, och därtill är ungefär 1 000 läkemedel restnoterade. Det betyder att läkemedlet under en period inte går att beställa från berörd läkemedelsproducent. Denna negativa utveckling har enligt berörda accelererat de senaste två åren.
Enligt en aktuell enkät som Ekot sammanställt svarar alla regioner utom en att de regelbundet eller ofta har problem till följd av att läkemedel är restnoterade. Därtill uppger 17 av 21 regioner att patientsäkerheten påverkats negativt på grund av restnoterade läkemedel, till följd av till exempel feldoseringar av ett alternativt preparat eller att läkemedelsbehandlingen helt har uteblivit.
Det är bra att regeringen ger ett tilläggsdirektiv till Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (S 2018:09). Detta sker bland annat i syfte att se över hälso- och sjukvårdens beredskap, inklusive försörjningen av läkemedel och sjukvårdsmaterial. Nu ska utredningen se över hur liknande situationer ska kunna förebyggas och hanteras. Utredningen ska lämna sina förslag den 30 september 2021.
Socialministern säger i samband med detta: ”Regeringen tar händelserna som påverkat leveransen av sjukvårdens material på största allvar. Människor ska kunna lita på sjukvården, både i vardagen och vid allvarliga kriser.” Men då måste också regeringen agera för att lösa dessa vardagliga brister på läkemedel nu. Detta kan inte anstå till en möjlig proposition efter nästa ordinarie riksdagsval 2022.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka konkreta nationella åtgärder avser ministern att skyndsamt verka för att genomföra i syfte att snabbt säkerställa patienternas tillgång till läkemedel?