av Christina Höj Larsen (V)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I måndags, den 11 november, meddelade Migrationsverket att man ändrat sin tolkning av rätten till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) i förhållande till personer som har uppehållstillstånd som inte är bosättningsgrundande. Detta efter en kammarrättsdom från sommaren 2019. Den nya tolkningen innebär att 750 unga personer som har uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen inte får bo kvar i Migrationsverkets boenden. Från den 31 januari 2020 får de beskedet att de har tre dagar på sig att hitta ett eget boende. De blir också av med sin dagersättning.
Ansvaret för boende och försörjning går i stället över till individen. Migrationsverket menar att det också finns möjlighet att ansöka om bistånd från kommunen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kan dock inte garantera att hela gruppen får tak över huvudet. SKL kritiserar att Migrationsverket grundar sin nya tolkning på en kammarrättsdom och inte har drivit frågan till högsta instans. Man uppmanar också regeringen att se till att lagstiftningen blir tydligare.
Återigen drabbas de ensamkommande av bristande lagstiftning och otydliga regelverk. Det går att ifrågasätta både myndigheters och kommuners agerande, men i slutändan är detta en fråga för regeringen. Gymnasielagen har omfattande brister. Det var uppenbart redan när den presenterades. Trots flera larm om hur människor drabbas av dessa brister, med osäkerhet och stort lidande som följd, har regeringen vägrat agera.
Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att ta initiativ för att åtgärda bristerna i gymnasielagen?