av Lina Nordquist (L)
till Statsrådet Lena Micko (S)
I april 2018 mottog regeringen ett tillkännagivande av riksdagen med ett krav på att återinföra ett straffansvar för tjänstemän i offentlig tjänst.
Det offentliga behövs som ett skyddsnät för invånaren, men har också en oerhörd makt. Myndighetsutövning handlar ju om verkliga människors verkliga liv. Före ämbetsmannareformen 1976 framhöll ämbetsmannaansvaret mycket tydligt en tjänstemans personliga ansvar för sin myndighetsutövning och sina fattade beslut. Den högre tjänsteman som missbrukade sin ställning eller försummade sina åtaganden kunde då ställas till ansvar på ett mer långtgående sätt än vad som är möjligt med dagens regelverk för tjänstefel. Bland påföljderna fanns disciplinpåföljd, böter och fängelse, men även avsättning och suspension.
Riksdagen uppmanade i april 2018 regeringen att återinföra ett tjänstemannaansvar där kommunala och statliga högre tjänstemän som brister i sin yrkesutövning kan ställas till svars, men med modern lagstiftning, anpassad efter dagens förhållanden. Jag är angelägen om att denna reform inte drar ut på tiden. Varje människa måste kunna ha förtroende för att tjänstemän i invånarnas tjänst fullgör sina åtaganden och följer gällande lagar och regler. Tjänstemännen måste å sin sida få respekt för sitt kunnande och utrymme att fatta beslut, och det kräver möjlighet till ansvarsutkrävande. Alltså behövs ett modernt ämbetsmannaansvar. Jag ber därför om svar på hur arbetet fortskrider i Regeringskansliet efter riksdagens tillkännagivande för 1,5 år sedan.
Min fråga till statsrådet Lena Micko är:
När införs ett modernt ämbetsmannaansvar?