Fråga 2019/20:294 Utredningen om informationsutbyte vid samverkan mot terrorism

av Johan Forssell (M)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Sverige saknar fortfarande viktiga verktyg i kampen mot terrorism. Exempelvis saknar vi fortfarande ett förbud mot samröre med och deltagande i terroristorganisationer. Den svenska terrorhotnivån är fortsatt förhöjd, och det finns en risk för ytterligare attentat i Sverige. Riskbilden är internationell, men den är också i allra högsta grad inhemsk.

Den 15 augusti 2018 överlämnade Utredningen om informationsutbyte vid samverkan mot terrorism sitt betänkande (SOU 2018:65). I utredningen föreslås ett antal lättnader i sekretessreglerna mellan myndigheterna för att enklare komma åt radikalisering och terrorism. Enligt utredningen, som har remitterats, skulle förslagen kunna träda i kraft den 1 november 2019.

Trots att datumet närmar sig med stormsteg har regeringen ännu inte aviserat någon tidpunkt för när den avser att lägga fram förslag om lättnader i sekretessreglerna på riksdagens bord. Med andra ord talar det starkt för att ytterligare viktiga reformer i kampen mot att förebygga och bekämpa terrorism kommer att försenas avsevärt.

Bland annat fann utredningen att befintliga sekretessbrytande undantag inte är tillräckliga för att möjliggöra viss informationsdelning från Polismyndigheten till kommunala myndigheter inom socialtjänsten som behövs och är befogad i det förebyggande arbetet mot terrorism. Därför föreslog utredningen att Sverige ska införa ett sekretessbrytande undantag i offentlighets- och sekretesslagstiftningen, vilket skulle utvidga Polismyndighetens möjligheter att lämna ut uppgifter till socialtjänsten om bland annat vuxnas kopplingar till våldsbejakande extremism och terrorism.

Vidare föreslog utredningen att myndigheterna inom socialtjänsten ska få möjlighet att lämna sekretessbelagda uppgifter till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen vid misstanke om brott som rör rekrytering, finansiering, förberedelse och stämpling till terroristbrott samt att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen på begäran ska kunna få tillgång till trängselskatteuppgifter avseende passager från Transportstyrelsen.

Samtliga av förslagen bedöms få positiva konsekvenser för arbetet med att förebygga terroristbrottslighet och hantera konsekvenserna av ett terroristattentat, men trots detta släpar regeringen efter. Regeringen har även förbundit sig att införa nya sekretessbrytande bestämmelser för bland annat Polismyndigheten i och med den överenskommelse som slöts efter terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm våren 2017. 

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

När kan riksdagen förvänta sig att ministern och regeringen presenterar förslag för hur myndigheter på ett mer effektivt sätt ska kunna dela sekretessbelagd information sinsemellan i syfte att förebygga och bekämpa terrorism?