av Björn Söder (SD)
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
I flera frågor till statsrådet har jag tagit upp det mycket osmakliga i att svenska skattemedel går till islamistiska Muslimska brödraskapet via olika underorganisationer, till exempel Islamic Relief.
I frågorna 2019/20:1913 och 2019/20:1898 har jag påpekat hur pengarna går via statens biståndsorganisation Sida till organisationer som Islamic Relief, som i sin tur samarbetar inom sin moderorganisation med parter som sprider radikaliserande budskap som en del av sitt biståndsarbete. Nättidningen ledarsidorna.se har åtskilliga gånger avslöjat hur illa det är.
Trots detta fortsätter statsrådet att hävda att dessa organisationer, med Islamic Relief i spetsen, är organisationer som har "goda förutsättningar att säkerställa kvalitet i alla led av insatserna, nå människor i nöd och säkerställa respekt för mänskliga rättigheter och de humanitära principerna. Detta gäller även då pengar kanaliseras vidare genom Islamic Relief Worldwide till t.ex. Turkiet".
Men knappt hinner bläcket torka på statsrådets svar förrän nästa skandal med just Islamic Relief Worldwide (IRW) briserar. Nu avslöjas hur flera företrädare i IRW spridit judehat på nätet.
Eftersom statsrådet inte tycks ta uppgifterna från ledarsidorna.se på allvar kanske han nu, när till och med Expressen rapporterar om det, tar uppgifterna på mer allvar?
Expressen skriver den 24 augusti 2020 att en person i juli tvingades att lämna organisationens förtroenderåd efter att det framkommit att han postat flera antisemitiska meddelanden i sociala medier. Bland annat hade han beskrivit Egyptens president som en 'judarnas hallickson'.
Hans ersättare, skriver Expressen, blev dock inte långvarig. Även han visade sig nämligen ha spridit antisemitiska budskap. Han hade dessutom beskrivit ledare för palestinska Hamas – som är terrorstämplat i Storbritannien – som 'stora män' som har besvarat 'den gudomliga uppmaningen från Muslimska Brödraskapet'.
Efter det avslöjandet fick hela organisationens förtroenderåd avgå – däribland dess svenska ordförande, som tidigare representerat Socialdemokraterna i Stockholms stadsfullmäktige och som till vardags är verksamhetsledare för studieförbundet Ibn Rushd.
Även om Islamic Relief Worldwide nödgats att ta avstånd från uttalandena menar till exempel forskaren Lorenzo Vidino vid George Washington University att de antisemitiska kommentarerna är ett tecken på ett större problem inom ledningen för IRW.
”Sådant uppförande borde vara ett varningstecken för alla nationella regeringar och civila organisationer som samarbetar med och finansierar Islamic Relief”, säger han till Jerusalem Post.
Dessutom återvaldes delar av ledarskiktet när den internationella generalförsamlingen för Islamic Relief valde ny styrelse den 22 augusti 2020.
Ledarsidorna.se rapporterar om att den tidigare ordföranden för IRW efter att hela styrelsen deklarerat att de inte stod till förfogande för återval senare ändå valdes till vice ordförande för IRW. Personen har suttit i IRW:s styrelse sedan 2013, det vill säga har varit ansvarig för inrekrytering av såväl styrelseledamöter som direktörer som uttryckt antisemitiska övertygelser samt visat terrororganisationer sitt stöd. Åren 2015–2017 som vice ordförande, från 2017 ordförande och från och med den 22 augusti åter vice ordförande.
Samma person är även ordförande i Islamic Relief Sverige (IRS) och därmed ansvarig för verksamhet som statsrådet i sitt svar påstår är en av Sidas strategiska partner. Statsrådet påstår vidare att jag har fel när jag hävdar motsatsen om partnerskap. Faktum är att det är statsrådets påstående som kan ifrågasättas.
Den 29 januari 2019 ansökte förvisso Islamic Relief Sverige om att ingå i Sidas partnerskapsprogram för civilsamhällesorganisationer, men enligt uppgifter från Sida har man ännu inte vidtagit några åtgärder kring denna ansökan. Inte heller finns Islamic Relief upptagna på Sidas förteckning över strategiska partnerorganisationer (SPO) där man redovisar hur mycket biståndsmedel varje strategisk partner får ta del av. Uppgifter från Sida gör i stället gällande att Islamic Relief körs i ett parallellspår, vilket förvårar den demokratiska insynen i hur skattemedel hanteras. Det vore intressant att höra från statsrådet en förklaring kring detta.
Statsrådet påstår i sitt svar att han kommer att fortsätta att ställa krav på Sida och andra myndigheter inom utvecklingssamarbetet "för att säkerställa att verksamheten utgår ifrån rättsstatens principer, främjar respekt för mänskliga rättigheter och motverkar oegentligheter och korruption samt genomförs i enlighet med de humanitära principerna".
Men till tidningen Omvärlden säger han kort den 26 augusti 2020:
”Jag vet att Islamic Relief är en organisation som Sida anser fungerat väl, varit effektiv och ofta varit först på plats vid katastrofer. Moderorganisationen är brittisk, så det är britterna som har huvudansvar att kontrollera att organisationen är möjlig att samarbete med. Det görs också en sådan granskning nu”.
Helt plötsligt verkar det som om statsrådet vill gömma sig bakom britterna genom att skjuta över kontrollansvaret på dem. Men det är ju svenska skattemedel det handlar om.
Svenska skattemedel kan rimligen inte fortsätta gå till islamistiska Muslimska brödraskapets underorganisationer eller för den delen, om statsrådets påstående om strategisk partner är korrekt, låta dessa organisationer vara strategiska partner till svenska statens biståndsorganisation Sida.
Hur många avslöjanden ska behövas för att statsrådet ska agera?
Av denna anledning vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Kommer statsrådet nu att vidta några konkreta åtgärder för att ytterligare säkerställa att svenska skattemedel, varken direkt eller indirekt, bidrar till att stödja organisationer som inte respekterar demokratiska värderingar?