av Maria Nilsson (L)
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Under torsdagen den 27 augusti rapporterade Ekot om en rundringning till de tre storstadskommunerna med frågan om sfi-undervisningen klarat coronakrisen. Det bekräftades att sfi-undervisningen lidit svårt av övergången till distansundervisning.
På sfi finns många elever som saknar egna datorer och därtill inte har stabil internetuppkoppling. Att studera på distans är tufft nog, men det säger sig självt att det är betydligt tuffare att studera på distans via en mobil. Dessutom är det svårare att bedriva undervisning på distans när språket är begränsat.
Detta riskerar att leda till att sfi-elever får stora kunskapstapp, tappar förankringen och kontakten med skolan och framför allt får sin integration försenad och får sämre förutsättningar att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Redan före coroapandemin fanns många utmaningar inom sfi, såsom låg andel behöriga lärare och ett behov av att stärka kvaliteten och öka genomströmningen.
Det måste också erkännas att vuxenutbildningen (grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna) sedan tidigare inte sällan är styvmoderligt behandlad i det svenska skolsystemet. Ofta är det den skolformen som inte alls omnämns. Det är att underskatta den betydelse som vuxenutbildningen har och den betydelse som den kommer att få framöver. Det är också att underskatta den dedikation och lojalitet mot elever och tron på vuxenutbildning som skolform som finns bland nästan alla som arbetar med detta.
Lärarna fortsätter att bedriva ett fantastiskt arbete i den situation som vi befinner oss i nu, men det saknas förutsättningar för att alla elever ska få en god utbildning. Där behövs ytterligare åtgärder, utöver det som nu genomförs inom ramen för januariavtalet.
Min fråga till utbildningsminister Anna Ekström är därför:
Hur avser ministern och regeringen att agera för att tillse att sfi-eleverna kompenserar kunskapstappet med anledning av distansundervisningen?