av Markus Wiechel (SD)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Flera gånger har vi nu fått läsa om grovt kriminella personer som lyckats fly från så kallad sluten ungdomsvård, och enligt medieuppgifter kan flykten i vissa fall vara rätt enkel. Det är många som med rätta kritiserar den slapphet som präglar vardagen för inlåsta svenska brottslingar. Dömdas rättigheter väger nämligen oerhört starkt i det svenska rättsväsendet vilket innebär att tiden som inlåst inte bara är extremt kort ur ett internationellt perspektiv, den är även ofattbart bekväm. När rättigheterna går ut över säkerheten och hederliga människor drabbas finns det dock inte längre något utrymme för att diskutera hur rimligt det är att kriminella kan åtnjuta vissa fördelar för att de råkar begå brott i Sverige.
Daltandet med dömda brottslingar har sorgligt nog gått så långt att en mördare, gängkriminell eller sexualbrottsling som dömts till sluten ungdomsvård välkomnas med följande text: ”Du får använda elektroniska kommunikationstjänster, till exempel telefon och internet, på de tider som gäller på ungdomshemmet.”
Brottslingar kan alltså använda sig av exempelvis mobiltelefoner eller datorer under tiden som inlåst. En sexualbrottsling kan titta på porr, en langare kränga droger och en gängkriminell kan hota rivaler under tiden de avtjänar sitt straff. Yrkeskriminella kan fortsätta ha kontakt med sina likasinnade, och precis som vi sett den senaste tiden kan de använda sig av kommunikationsmedlen för att förbereda en rymning, med allt som det innebär.
Nuvarande förhållningssätt håller inte, varför Justitieminister Morgan Johansson (S) önskas svara på följande fråga:
Kan vi förvänta oss att ministern tar initiativ till att ta bort möjligheten för dömda brottslingar att använda sig av privata kommunikationsmedel såsom mobiltelefoner?