av Markus Wiechel (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Den 13 mars publiceras en lång text på Facebook av tidigare statsepidemiologen Annika Linde. Hon förklarar då att det inte vore så dumt med en lite långsam spridning bland skolbarn och deras föräldrar för att successivt bygga upp en flockimmunitet i Sverige samt att det också är Folkhälsomyndighetens strategi mot covid-19. Statepidemiolog Anders Tegnell kommenterade snabbt med att det inte är tanken att nå flockimmunitet med skolbarn, då dessa inte anses vara motorn i spridningen, men att man avsåg att tillåta en lugn spridning så att inte sjukvården skulle överbelastas.
Det har varit lätt att som utomstående läsa mellan raderna av vad som sagts av Folkhälsomyndigheten under hanteringen av denna pandemi. Till skillnad från andra länder som valt att i så stor utsträckning som möjligt skydda sin befolkning till dess att det finns vaccin har man i Sverige sagt att en viss spridning ska tillåtas. Därmed är flockimmunitet i samhället ett måste, då man tidigt uteslutit strategier som bygger på att stoppa smittan.
Tack vare frilansjournalisten Emanuel Karlstens omfattande granskning av hundratals interna mejl mellan dem som kan anses vara nyckelpersoner i den svenska strategin ser vi klart och tydligt hur budskapen utåt skilt sig från de konversationer som skett internt. Det ser vi bland annat i ett mejl rörande de svenska skolorna från statsepidemiolog Anders Tegnell till hälsosäkerhetschefen för Folkhälsomyndighetens finska motsvarighet: ”En poäng skulle tala för att hålla skolorna öppna för att snabbare nå herd immunity”.
Granskningen visar svart på vitt att tanken kring flockimmunitet har varit central inom Folkhälsomyndigheten och att hela strategin de facto har kretsat kring just detta förbjudna ord. Anders Tegnell har själv antytt att man undvikit begreppet eftersom det kan framstå som om man har gett upp. Efter en fråga från Emanuel Karlsten om varför det varit så känsligt med frågan om flockimmunitet svarar Anders Tegnell att det då ”låter som att man är villig att acceptera sjukdom och död i större utsträckning”.
Kommunikationen har med andra ord hela tiden präglats av otydlighet, vilket är en effekt av att man inte får kalla den svenska strategin för vad den de facto grundar sig på. Det har till och med varit så otydligt att socialminister Lena Hallengren (S) och andra regeringsföreträdare återkommande har förnekat att flockimmunitet är en avgörande del av hur Sverige valt att tackla pandemin. Frågan är då om de själva inte begripit sig på strategin eller medvetet försökt vilseleda i kommunikationen.
Mot bakgrund av ovanstående önskas socialminister Lena Hallengren svara på följande fråga:
Anser ministern att flockimmunitet är en betydande del av den svenska strategin mot covid-19 eller hur kan hon i annat fall förklara att man tillåter en viss spridning av smittan?