av Mattias Bäckström Johansson (SD)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Det svenska kraftsystemet har länge präglats av en hög elkvalitet och god driftssäkerhet, vilket är en följd av en robust produktionsapparat och goda marginaler gällande överföringskapacitet. Sverige har dock under senare tid rört sig in i en situation med effektbrist, som kortsiktigt ser ut att förvärras ytterligare som en följd av skattepolitiken. Efterfrågan på el ökar även snabbare än förväntat delvis beroende på växande befolkning, elektrifiering av både transporter och industri samt etablering av serverhallar. Enligt en aktuell prognos från Svenskt Näringsliv väntas elanvändningen i Sverige öka med hela 60 procent till år 2045 eller från dagens 126 till 200 terawattimmar.
Trots den ökade efterfrågan på el har reaktor 2 i Ringhals redan börjat minska sin produktion för att helt ställas av vid årsskiftet. Därefter vid årsskiftet 2020/21 väntar nästa reaktor på nedsläckning. Detta är en naturlig konsekvens av oansvarig politik som bromsat utvecklingen av ny kärnkraft i Sverige och som helt saknat förståelse för skillnaden mellan effekt och energi. För statsrådet påtalar ofta att Sverige har ett överskott på el på årsbasis men talar sällan om den tilltagande effektbristen.
Elsystemet har en helt central roll för industrins konkurrenskraft och hushållens behov av elektricitet, året runt, och till rimliga priser. Här finns också den största bristen med nuvarande marknadsmodell – att den inte klarar av att tillföra produktion som överlag överensstämmer med landets säsongsmässiga variationer, något som ökat vår sårbarhet under vinterns mörka och kalla dagar.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att avvärja den tilltagande effektbristen i elsystemet?