av Björn Söder (SD)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
I sitt svar på min fråga (2019/20:1780) om utrikesministern avser att verka för att Sveriges regering ska erkänna Jerusalem som Israels huvudstad och flytta ambassaden dit hänvisar utrikesministern till att Sverige ”verkar för en förhandlad tvåstatslösning utifrån 1967 års gränser där Israel och Palestina ska leva sida vid sida i fred och säkerhet, med Jerusalem som framtida huvudstad för båda”.
1967 års gränser är inget annat än krigsstilleståndslinjer efter att de intilliggande arabstaterna 1948 attackerade Israel i syfte att utplåna den nyutropade judiska staten. Mellan 1949 och 1967, då arabstaterna återigen gick till attack för att utplåna Israel i sexdagarskriget, ockuperades Västbanken och östra Jerusalem av Jordanien. Det är alltså bland annat dessa gränser utrikesministern i sitt svar förmodligen åsyftar när hon nämner 1967 års gränser.
Trots att stora delar av det område Israel tillerkändes efter San Remoavtalet 1920 kränktes och illegalt ockuperades av arabstater med tiden accepterades av Israel var detta inte tillräckligt för arabstaterna som åter gick till attack 1973 i ett nytt försök att utplåna Israel. Det har funnits åtskilliga tillfällen när den tvåstatslösning som utrikesministern säger sig förespråka kunnat bli verklighet. Redan 1947 då resolution 181(II) antogs av FN:s generalförsamling (inklusive Israel), men förkastades av den arabiska och palestinska sidan, och mellan 1949 och 1967 då arabstaterna illegalt ockuperade bland annat stora delar av Västbanken och östra Jerusalem. Det har dock aldrig varit tillräckligt för den palestinska sidan då deras mål alltid varit och fortfarande är att utplåna den judiska staten.
De avtal som Israel, trots uppenbara förluster av eget territorium, valt att godkänna för att få ett slut på aggressionerna från den palestinska sidan och säkra sin egen existens har aldrig godkänts eller efterlevts, i de fall man ingått sådana, av den palestinska sidan.
Det är därför märkligt att Sveriges regering fortsätter att ensidigt stödja den palestinska sidan gentemot staten Israel - den enda demokratiska staten i sitt område.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Drar ministern slutsatsen att en lösning på konflikten mellan Israel och Palestina ska baseras på krigsstilleståndslinjer som rådde 1949 till 1967, eller vilka gränser åsyftar ministern?