av Amineh Kakabaveh (-)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Den svenska vice överåklagaren Eva-Maria Persson har meddelat att hon efter noggrant övervägande beslutat att lägga ned förundersökningen om Wikileaksgrundaren Julian Assange. Detta skedde i maj 2020 efter att flera nya förhör hållits och en del nya vittnen framträtt, vars vittnesmål inte förändrade bevisläget. När anklagelserna mot Julian Assange riktades mot honom i Sverige år 2010 befann han sig i Storbritannien där han fick politisk asyl på Ecuadors ambassad. Assange avvisades från Ecuadors ambassad av den nytillträdde USA-vänlige presidenten. Brittisk polis hjälpte till och mer eller mindre släpade ut honom.
Den svenska häktningen av Assange var då alltså hävd av en svensk åklagare. Det finns inget rättsfall längre att ta upp i någon svensk eller något annat lands domstol gällande påstådda övergrepp i Sverige. Sverige och svenska myndigheter är dock gravt medskyldiga och medansvariga till det som senare hänt Julian Assange och till den situation han i dag befinner sig i.
Julian Assange är i dag fängslad i Storbritannien utan att vara dömd för något brott. Detta framgår av att när den svenska åklagaren uppgav att förundersökning inletts av Assange ska den brittiske inrikesministern Sajid Javid ha undertecknat en begäran från USA:s om att få Julian Assange utlämnad som ”spion”.
Anledning till USA:s begäran är att Assange, genom att följa sin journalistiska plikt att söka sanningen och göra bruk av sin journalistiska yttrandefrihet, motarbetat USA:s intressen genom att avslöja USA:s grova krigsförbrytelser under dess folkrättsvidriga krig i Irak.
Detta är Assange inte ensam om. Chelsea Manning och Edward Snowden har gjort precis samma sak. Chelsea Manning blev av amerikanska myndigheter utsatt för en behandling som inte kan ses som annat grova kränkningar av mänskliga rättigheter, och Edward Snowden tvingades att söka asyl i Ryssland för att undgå samma sak.
Sverige och den svenska regeringen kan inte undgå att inse att den som är förbrytare i dessa sammanhang inte är Julian Assange utan USA:s krigsmakt. Svenska myndigheter kan inte undslippa sin del av ansvaret och sin medverkan i de vidrigheter som nu lett fram till att Julian Assange är inspärrad i engelskt högriskfängelse.
Nils Melzer, FN:s specielle rapportör om tortyr, har med två expertläkare besökt Julian Assange på Belmarshfängelset. Melzer fördömer behandlingen av Julian Assange och betecknar den som psykisk tortyr. Han fördömer vidare den oerhörda demoniseringen av Julian Assange.
Det är min förhoppning att den svenska regeringen tar sitt ansvar och ingriper mot det brott mot mänskliga rättigheter som just nu pågår riktade mot en sanningssökande modig journalist och dennes självklara yttrandefrihet. Hur man ställer sig i fallet med Julian Assange är en fråga som inte bara handlar om en enskild person utan också om hur man tar ställning i den djupt principiella frågan om press- och yttrandefrihet som fundament när det gäller mänskliga rättigheter. Att behandla Assange som ett särfall eller något sorts undantag torde vara en orimlighet eftersom hans fall är en mätare på hur det är ställt med vårt och andra länders rättsväsen och hur allvarligt vi tar på frågor som rör demokrati och yttrandefrihet. Här finns ingen möjlighet för den svenska regeringen att ikläda sig rollen som någon sorts Pontius Pilatus. Sverige är alldeles för djupt inblandad i hela denna affär. Assange är inte dömd för något brott i varken Sverige eller Storbritannien och måste sålunda omedelbart sättas på fri fot.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Är ministern beredd att konkret och kraftfullt kräva att Julian Assange, eftersom det befunnits att han inte begått något brott, omedelbart försätts på fri fot så att han liksom alla vi andra kan leva fritt och tryggt och göra bruk av sina demokratiska fri- och rättigheter?