Fråga 2019/20:1798 Kunskapsnivån hos legitimerade läkare och sjuksköterskor

av Margareta Cederfelt (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Den gemensamma arbetsmarknaden inom EU är viktig att värna liksom principen om att utbildningsexamina är giltiga inom hela unionen. Därför är det angeläget att när svårigheter uppdagas ta dessa på allvar och försöka åtgärda problemen snarast.

En utbildning i ett annat EU-land som uppfyller EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv leder per automatik till att en läkare eller sjuksköterska med utbildning i ett annat EU-land får sin yrkeslegitimation godkänd.

På senare tid har Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Inspektionen för vård och omsorg, arbetsgivare, Läkarförbundet och Vårdförbundet noterat att det förekommer att legitimerad vårdpersonal med utbildning från andra EU-länder uppvisar stora kunskapsbrister.

Ytterst är det patienterna som riskerar att drabbas av felbehandlingar om personalen inom hälso- och sjukvården inte besitter de kunskaper som legitimationen ska vara en garant för. Bristande kunskaper kan förstås också medföra ett arbetsmiljöproblem om medarbetarna inom hälso- och sjukvården inte kan lita på att kollegorna innehar förväntade kunskaper.

Tilltron till läkares och sjuksköterskors kunskap är generellt hög men det kan gå fort att rasera den om det visar sig att kunskaperna brister och bemötandet sviktar hos enstaka legitimerade läkare och sjuksköterskor.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att en legitimation som läkare eller sjuksköterska ska vara en garant för att personerna innehar de kunskaper som legitimationen kräver?