Fråga 2019/20:1795 Fordonsskatt för husbilar

av Arman Teimouri (L)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Enligt Husvagnsbranschens Riksförbund omsätter branschen närmare 13 miljarder kronor i Sverige, varav ca 1 miljard i mitt hemlän Värmland där Kristinehamns kommun står för 900 miljoner kronor. Branschen är viktig för sysselsättningen, för kommunen och för regionen i stort.

Det nya fordonsskattesystemet som trädde i kraft den 1 september 2019 slår hårt mot husbilsägare. Då utsläppsvärden för personbil klass II fortfarande saknas utgår man från basfordonstillverkarens uppgifter som sedan räknas upp med ett antal faktorer. Resultatet blir att den nya årliga fordonsskatten de tre första åren kommer ligga i intervallet 30 000–35 000 kronor per år.

I genomsnitt körs en husbil, som räknas som en personbil klass II (totalvikt 3 500 kilo), ca 688 mil per år med en bränsleförbrukning på en liter per mil. Fordonsskatten har på tio år ökat från ca 6 000 kronor per år till dagens intervall på 30 000–35 000 kronor per år. Detta kan jämföras med en timmerbil med totalvikten 28 000 kilo som i snitt kör 15 000 mil per år och där bränsleförbrukningen är 4–5 liter per mil. Den timmerbilen betalar en fordonskatt på ca 13 500 kronor per år. Jag kan konstatera att de 6 000 husbilar som nyregistrerades 2018 motsvarar 61 timmerbilar i bränsleförbrukning.

Företagen och husbilsägarna ser stora svårigheter med det nya fordonsskattesystemet. Branschen befarar en kraftig försäljningsnedgång, en negativ påverkan av besöksnäringen, högre klimatutsläpp och framför allt att jobb kan försvinna. Dessutom ser branschen att privatimporten ökar.

Jag välkomnar därför att det nu finns en pågående process för att skapa ett rimligare regelverk. Den promemoria (dnr 213 501963-19/113) som Skatteverket levererat till regeringen har nyligen varit föremål för remissbehandling, och ärendet bereds nu vidare.

De skattetekniska och budgetmässiga frågorna lämnar jag utanför denna fråga eftersom de hanteras i annat sammanhang. I stället vill jag peka på den oro som uppstått till följd av att Skatteverket menar att eventuella regeländringar kommer att ta lång tid att genomföra på grund av tekniska anpassningar av system. Risken är att en eventuell lagändring kan få genomslag först långt in på 2022. Det är viktigt att myndighetsstyrningen av Skatteverket görs så att eventuella förändringar kan börja tillämpas så snart som möjligt.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta i myndighetsstyrningen av Skatteverket för att säkerställa att tänkbara kommande förändringar i beskattningen av husbilar kan implementeras snabbt och därmed få avsedda konsekvenser för branschen och för husbilsägarna?