Fråga 2019/20:1694 Kristnas situation inom OSSE:s deltagande stater

av Björn Söder (SD)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

De politiskt bindande åtagandena i OSSE:s tredje dimension syftar till att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut, att upprätthålla rättsstatens principer, att bygga upp och bevara demokratiska institutioner samt att motverka intolerans och diskriminering.

På flera håll i OSSE:s 57 deltagande stater vittnar man om att diskriminering av och intolerans för kristna och andra religiösa minoriteter inom OSSE:s deltagande stater ökar i takt med att skolor och moskéer, sponsrade av Saudiarabien, etableras. Många upplever hotet komma från den snabbt växande wahhabitiska trosriktningen inom islam, med epicentrum i Saudiarabien. Och trots att många av länderna har religionsfrihet instiftat i grundlagen oroas allt fler över att våga visa annan religiös övertygelse. Inte sällan är det just kristna minoriteter som far mest illa.

Vid OSSE:s parlamentariska församlings sommarmöte i Luxemburg i juli 2019 föreslog undertecknad i en resolution att man borde uppmärksamma, fördöma och åtgärda den diskriminering av kristna och andra religiösa minoriteter som för närvarande sprider sig i flera av organisationens deltagande stater. Resolutionen antogs av församlingen och blev en del av slutdokumentet från Luxemburgmötet.

Den parlamentariska församlingen inom OSSE uttrycker i slutdokumentet stor oro över att diskrimineringen och förtrycket av minoritetsreligioner i vissa av OSSE:s deltagande stater verkar ha ökat i omfattning under senare tid. Detta inkluderar även institutionellt förtryck, genom förtryckande rättsakter mot olika kristna trosinriktningar, som kan leda till att man underlättar och uppmuntrar till hatbrott mot medlemmar av dessa trosinriktningar. Man noterar med oro att denna diskriminering inkluderar:

1. vag eller tvetydig lagstiftning när det gäller religionsfrihet, vilket tillåter myndigheter att vidta godtyckliga åtgärder mot vissa kyrkor, inklusive tillslag och nedläggningar, bland annat mot "huskyrkor" i landsbygdsregioner som saknar officiellt registrerade kyrkobyggnader
2. förtryck av och godtyckliga handlingar mot vissa trosinriktningar och deras prästerskap i ockuperade territorier
3. förbud för vissa trosinriktningar att få eller förnya registrering av sina samfund, eller tjänster, eller utföra missionsarbete, eller bygga nya kyrkobyggnader på grund av ogenomskinliga eller partiska "zonstandarder"
4. officiell stigmatisering av dem som konverterar till kristendomen, inklusive påtryckningar för att de ska avstå från sin tro, förverkande av biblar och annan religiös litteratur, eller begränsningar för utnämningen av kyrkoansvariga.

I slutdokumentet uppmanar man OSSE:s deltagande stater att ta hänsyn till ökad diskriminering mot kristna och anhängare av andra trosuppfattningar i minoritet. Man erkänner den fulla suveräniteten i alla kristna trosinriktningar och deras kyrkliga organ, deras oberoende från politiska påtryckningar och deras rättigheter att fatta sina egna beslut oavsett politiska konflikter. OSSE:s parlamentariska församling rekommenderar därför OSSE att vidta åtgärder mot diskriminering.

I januari 2021 tar Sverige över ordförandeskapet inom OSSE. I mitten av juli ska de övergripande prioriteringarna för det svenska OSSE-ordförandeskapet presenteras för det permanenta rådet i Wien, följt av en mer detaljerad programförklaring vid det första mötet i januari 2021.

Av denna anledning vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

Avser ministern att under Sveriges ordförandeskap, i enlighet med den deklaration som OSSE:s parlamentariska församling antog förra året, särskilt sätta fokus på att bekämpa den ökande diskrimineringen av kristna och andra religiösa minoritetstrosuppfattningar inom OSSE:s deltagande stater?