av Sara Gille (SD)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Den 20 juli 1974 invaderade Turkiet Cypern och har sedan dess inte återlämnat landet. Turkiets invasion ledde till att Cypern delades längs den FN-övervakade gröna linjen som fortfarande i dag delar Cypern. År 1983 förklarade Norra Cyperns Turkiska Republik (KKTC) sig som självständigt, även om Turkiet är den enda staten som hittills erkänt den.
Turkiet fick till en början stöd av omvärlden till ockupationen då deras uttalade syfte var att återställa det grundlagsenliga styret. Dock uppkom kritik senare.
På hela ön förekom stridigheter, värst var det i Nicosia. Efter en vecka hade Turkiet kontroll över en tredjedel av ön, på dess nordliga sida. Grekcyprioterna koncentrerade sina motattacker till turkcypriotiska områden, och de intog flera byar. Sammandrabbningar skedde även till havs och i luften.
FN:s säkerhetsråd krävde omedelbar vapenvila, uppmanade främmande styrkor att dra sig tillbaka och kallade Grekland, Turkiet och Storbritannien till fredsförhandlingar i syfte att återge Cyperns regering auktoritet över ön. En FN-beordrad vapenvila slöts den 22 juli, men strider fortsatte trots detta. Den humanitära situationen var akut och bara under 1974 utfärdade FN:s säkerhetsråd elva resolutioner om Cypern. Flera tusentals människor hade dödats och lemlästats.
Det har nu gått 46 år sedan Turkiets ockupation av Cypern.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
På vilket sätt arbetar ministern och regeringen i fråga om konflikten på Cypern?