av Maj Karlsson (V)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
I rapporten Istället för att få hjälp blev jag utsatt för sexuella övergrepp, som publicerades den 11 juni 2020, vittnar unga om olika slags sexuella övergrepp och trakasserier begångna av personal på statliga ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (Sis). Rapporten är framtagen av Skyddsvärnets projekt Ung inlåst, och vittnesmålen stärks även av IVO-anmälningar och domar.
I rapporten finns det exempel på hur unga i samhällets tvångsvård blir tagna på rumpan och brösten vid visitation och nedläggning, blir erbjudna droger och cigaretter i utbyte mot sex och blir utsatta för sexuella trakasserier, övergrepp och till och med våldtäkter. En ung tjej som skulle få behandling för att sluta sälja sex blev erbjuden det narkotikaklassade läkemedlet Tramadol i utbyte mot en lap dance av en manlig anställd. Vittnesmålen visar att övergreppen drabbar både tjejer och killar.
Varje år placeras drygt 1 000 barn och unga på hem som drivs av Statens institutionsstyrelse (Sis). Dessa unga tillhör en av samhällets mest utsatta grupper. Många lever med psykisk ohälsa, trauman från tidigare övergrepp och missbruk. Att då befinna sig i en låst miljö och utsättas för ytterligare övergrepp av personer som man är i en beroendeställning till riskerar att drastiskt öka den psykiska ohälsan. En placering ska innebära ett slut på utsattheten och övergreppen, inte en fortsättning i en ny miljö.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vad avser ministern att göra för att säkerställa att hem som drivs av Statens institutionsstyrelse blir en trygg plats där LVU-placerade unga får det stöd och den hjälp de behöver för att må bättre?