Fråga 2019/20:1506 Den ökade skuldkrisen

av Håkan Svenneling (V)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Coronakrisen har inneburit stor påverkan på många länders ekonomi. För många redan skuldsatta utvecklingsländer har coronakrisen inneburit att deras statsskuld nu kraftigt ökat och att de har hamnat i en skuldfälla. Redan före pandemin stod många länder inför en skuldkris, bland annat orsakad av finansiell spekulation och en oreglerad finansiell marknad. Nu har den krisen blivit verklighet i ett flertal länder.

G20:s medlemsländer fattade beslut den 15 april om att 77 fattiga och skuldsatta länder inte ska behöva betala tillbaka på sina bilaterala lån fram till slutet av året. Totalt omfattar G20-initiativet 12 miljarder amerikanska dollar i bilaterala skulder. Tidigare har Internationella valutafonden (IMF) gett besked om tillfälliga lättnader på avbetalningar av skulder för 25 länder de kommande sex månaderna, på runt 215 miljoner amerikanska dollar. G20 har bett alla multilaterala utvecklingsbanker att också införa ett tillfälligt stopp för skuldåterbetalningar, vilket ännu inte skett. Även privata långivare uppmanas agera. Beskeden från G20 och IMF är välkomna, men de löser inte skuldproblematiken. IMF:s initiativ motsvarar endast 1 procent av låginkomstländernas skulder. Utvecklingsländer behöver skuldlättnader på hela 1 000 miljarder dollar i år, enligt FN-organet Unctad, för att bemöta effekterna av pandemin.

De initiativ som nu har skett har gett tillfällig skuldlättnad men ingen lösning på sikt. Permanenta avskrivningar behövs. Skulderna kommer annars att behöva betalas tillbaka senare. Fler skulder måste inkluderas, alla multilaterala men även privata långivare måste ingå. Skuldavskrivningar får inte dränera bistånd, utan nya sätt att finansiera avskrivningar måste till. Risken är att om stödpaket endast ges i form av lån så kommer det enbart till nya skulder och framtida kriser. FN:s generalsekreterare har framfört behovet av att införa en mekanism, som tagits fram av Unctad, för att hantera ohållbara skulder.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern att ta några initiativ för att Sverige ska agera för att minska länders skuldsättning och stoppa skuldfällan?