av Alexandra Anstrell (M)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Flera sektorer som är samhällsviktiga har en hög elanvändning. Det handlar om exempelvis industri, transporter, bostäder och service. Om störningar uppstår så kan det få omfattande konsekvenser för stora delar av samhället. Skulle vi få större avbrott i elförsörjningen så påverkar det naturligtvis andra samhällsviktiga funktioner som elektroniska kommunikationer, kommunalteknisk försörjning, sjukvård och finansiella tjänster.
För att elsystemet ska fungera måste det hela tiden finnas en balans mellan produktion och förbrukning av el. Att vädret varierar och påverkar både produktion och förbrukning är en av utmaningarna när det gäller att hålla balans i elsystemet. Risken för elbrist ökar just nu eftersom kärnkraftverket Ringhals 2 stängs i slutet av året.
Balanshållningen under ansträngda vintrar försvåras ytterligare av att elmarknaden har förändrats. Det sker en stadig ökning av förnyelsebar elkraft, främst i form av vindkraft. Detta innebär, ur ett balansperspektiv, att produktionsmängden blir väldigt osäker och svårare att planera än annan produktion.
Samtidigt sker en successiv nedtrappning av kärnkraften i Sverige. Kärnkraft har den fördelen att den mer går att planera och är då mer förutsägbar än vindkraft. Ökningen av den väderberoende elproduktionen i kombination med att den planerbara produktionen minskar gör det mer komplicerat att hålla balansen i systemet. Importbehovet ökar, och underskottet i kraftbalansen ökar ännu mer inför kommande vinter.
Försvarsberedningen konstaterade i sin rapport Motståndskraft redan 2017 att normal elförsörjning inte kommer att kunna garanteras vid en krigssituation. Vidare betonar Försvarsberedningen vikten av att det på förhand finns rutiner och strukturer för både prioritering och ransonering vid höjd beredskap.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Hur verkar statsrådet för att säkerställa tillgången till el, och då särskilt i händelse av kris och krig?