av Markus Wiechel (SD)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Runt 60–70 procent av alla zoonoser, det vill säga sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor, tros komma från vilda djur. En av dessa är det nya coronaviruset, sars-cov-2, som orsakar sjukdomen covid-19, men det är inte det första som vi ser komma från Kina. Tvärtom ser vi hur kinesiska djurmarknader länge orsakat ett enormt lidande, inte bara för djuren som plågas där utan även för människor som drabbas av de virus och sjukdomar som sprids.
I svaret på en tidigare fråga till utrikesministern (2019/20:1211) klargör ministern helt rätt att våra möjligheter att påverka andra länders djurhållning är begränsade. Hon hänvisar dock till en rad olika internationella organ där Sverige deltar tillsammans med Kina för att visa hur vi ändå försöker påverka landets djurhållning. Några exempel på åtgärder som vidtagits sedan pandemin började och varit särskilt riktade mot den kinesiska djurhållningen fanns dock inte i svaret; det handlade bara om övergripande, redan fastslagna ställningstaganden. Av den anledningen kan det bara tolkas som att regeringen och utrikesministern inte har gjort något för att lyfta detta problem.
Australiens jordbruksminister har glädjande nog kommit med förslaget att G20-länderna ska ta fram en plan för att framöver kunna förhindra undermåliga djurparker. Detta är naturligtvis ett resultat av landets gedigna och ur ett internationellt perspektiv framstående arbete mot covid-19.
Den undermåliga djurhållningen är inte bara ett problem i Kina utan kan även uppmärksammas i länder som Myanmar och Vietnam.
Mot bakgrund av Australiens resoluta agerande i frågan önskas utrikesminister Ann Linde svara på följande fråga:
Har ministern verkat, eller avser ministern att verka, för några nya åtgärder specifikt riktade mot länder som i dag tillåter undermåliga djurmarknader, i syfte att förhindra att sådana marknader uppstår, och vilka åtgärder kan vi i så fall förvänta oss från ministern och regeringen?