av Lotta Johnsson Fornarve (V)
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
De västsahariska flyktingarna har levt under hårda förhållanden i Saharaöknen under de senaste 45 åren och är helt beroende av humanitärt bistånd. Den globala folkhälsokrisen under coronapandemin har ytterligare förvärrat en redan svår situation.
De västsahariska myndigheterna tog tidigt ansvar för att skydda lägren genom att stänga gränsen, förbjuda besök och resor, stänga skolor, uppmana befolkningen att stanna hemma, förbjuda folksamlingar och möten och ha det lägsta antalet anställda som krävs för att garantera dagliga viktiga tjänster inom hälsovård, hygien och livsmedelsdistribution. Detta har lett till ett bra resultat och inga fall av covid-19 har hittills konstaterats.
Detta har dock kostat på och därför har en rad organisationer som verkar i lägren gått ut med en vädjan till omgivningen om extra bidrag och stöd. Det gäller organisationer som exempelvis UNHCR, World Food Program, Unicef och fem internationella icke-statliga organisationer. Dessa organisationer skriver i en appell att det behövs extra stöd för att förhindra covid-19 och för att undvika ytterligare försämring av den humanitära situationen i lägren. Detta särskilt eftersom andelen anemi bland kvinnor, i synnerhet gravida och ammande kvinnor, har ökat till över 73 procent. När det gäller andelen undernäring bland barn under fem år är den nära 25 procent. Det finns också en hög andel personer med diabetes och högt blodtryck.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Kommer statsrådet att verka för att Sverige hörsammar uppmaningen från Unicef med flera organisationer om extra stöd till de västsahariska flyktinglägren utanför Tindouf i Algeriet för att på så sätt bidra till att fortsätta förhindra en spridning av covid-19 i lägren och för att förbättra eller åtminstone inte försämra den humanitära situationen i lägren?