av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Psykisk ohälsa är ett av våra största samhällsproblem. Redan före krisen med covid-19 har det länge talats om att åtgärder måste komma på plats för att människor inte ska utveckla långvarig psykisk ohälsa. Individer ska tidigt fångas upp för att man ska kunna säkerställa att alla får den hjälp och det stöd som behövs. Ett år är en bortre tidsgräns inom vilken det är viktigt att den som inte mår bra får stöd och hjälp för att inte riskera att hamna i en livslång problematik med allt vad det kan komma att innebära.
Psykiatrins otillgänglighet med långa väntetider för dem som söker hjälp och stöd har samtidigt genom åren fått en växande grupp patienter som lider av krigsupplevelser och trauman i deras spår. Det har gjort att trycket mot psykiatrin har ökat utan att tillgängligheten gjort det.
Nu står vi i ett otroligt allvarligt läge med nya former av psykisk ohälsa. Depressioner på grund av ensamhet och avskildhet från samhället är en del. Arbetslöshet och förlorad tro på goda livsutsikter en annan. Vi står också inför och i ett ekonomiskt läge där människor ser sina företag och livsverk rasa sönder och samman framför ögonen på dem under coronakrisen. Utan adekvat hjälp kommer det att komma långvarig psykisk ohälsa och i värsta fall självmord i följderna av att människor inte ser en väg framåt.
Därför vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vilka åtgärder kopplat till psykisk ohjälsa vidtar ministern för att rädda människoliv, erbjuda tillgänglig behandling och vård akut och brett för alla grupper nu och framåt?