av Markus Wiechel (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Den 17 april gick Region Gävleborg ut med ett nytt direktiv vad gäller hjälp med syrgas till äldre personer som drabbats av covid-19 men som av någon anledning inte ansågs vara tillräckligt starka för att klara en intensivvårdsbehandling.
I direktivet kunde man läsa följande: "Syrgasbehandling vid palliativ eller kurativ vård i hemmet samt på SÄBO (äldreboenden) är inte aktuellt vid covid-19. I palliativ vård är sambandet mellan hypoxi och upplevd dyspné lågt, varför man bör följa symtomen snarare än syrgassaturationen. Oftast har opioider bättre symtomlindrande effekt än syrgastillförsel."
Vidare gick regionen ut med en förtydligande text om varför patienter på äldreboenden skulle nekas syrgas, nämligen att de anställda saknade rätt kompetens att ordinera syrgas:
”Syrgas är ett läkemedel som ska ordineras och doseras i likhet med alla andra läkemedel. Syrgasbehandling kräver särskild teknik och utbildning både av patient och av personal. Behandlingen ges vanligen inom sjukhusvården. Undantag finns, bland annat vid vissa lungsjukdomar, där individuellt utprovad behandling kan ges utanför sjukhus. Behandlingen sätts in efter noggrann diagnostik, utprovning och utbildning av patient. Att sätta in syrgasbehandling utanför sjukhus utan ovanstående hantering är ej aktuellt."
Direktivet från Region Gävleborg pekar på en realitet vi hört genom vittnesmål från andra som arbetar inom vård eller omsorg: Äldre patienter sorteras bort. I stället för att få syrgas som kan rädda livet på dem kan de få morfin, vilket minskar andningsförmågan och söver patienten i syfte att lindra en väntande död.
Runt om i landet ser vi klart och tydligt hur det offentliga bokstavligt talat låter vissa patienter dö. Detta trots att det finns sätt att rädda vissa av dem, vilket Läkartidningen också tydligt konstaterat: "Syrgasbehandling och intensivvård med respiratorbehandling förbättrar överlevnaden och chansen att bli helt frisk vid svår covid-19." För många av oss är detta fullkomligt oacceptabelt.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Accepterar ministern att äldre covid-19-patienter nekas något så basalt som syrgas och därmed förpassas till palliativ behandling när det ändå finns en chans att rädda dem, och kan vi förvänta oss att ministern agerar för att säkerställa tillgången till syrgas vid berörda inrättningar?