av Birger Lahti (V)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
I prop. 2016/17:179 Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017 skriver regeringen att ”avsaknaden av stoppregel i Sverige kan leda till ett överutbud av elcertifikat och därmed en priskollaps” och att ”Sverige bör därför införa en stoppregel som ska bidra till balans mellan utbud och efterfrågan på elcertifikatsmarknaden”.
I december 2018 skickades Energimyndighetens förslag till stoppmekanism ut på remiss. Förslaget fick omfattande kritik eftersom stoppet skulle träda i kraft nära tio år efter att utbyggnadsmålet antas uppnås. Elcertifikatspriset rasade till bottennivåer, från ca 17 öre/kWh i december 2018 till nuvarande priser som ligger nära noll (1–2 öre/kWh).
Under mars 2020 presenterade regeringen ett nytt förslag till stoppmekanism i elcertifikatssystemet. Förslaget innehåller dels ett stoppdatum satt till den 31 december 2021, dels en komprimering av kvotkurvan som tidigarelägger avslutandet av systemet från 2045 till 2035. Detta räcker dock inte för att få bukt med överutbudet.
Om elcertifikatssystemet hållits i balans skulle elcertifikaten täcka skillnaden mellan produktionskostnad och elpris. Överutbud och prisras på elcertifikat, i kombination med dagens mycket låga elpris, slår väldigt hårt mot alla som har investerat i förnybar el och som har litat på det svenska stödsystemet. Tidiga investerare i bio- och vindkraft sitter i dag mycket illa till med hög produktionskostnad.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Anders Ygeman:
I vilken utsträckning bidrar regeringens förslag om stoppregel till utfästelsen om att skapa balans mellan utbud och efterfrågan på elcertifikatsmarknaden?