av Håkan Svenneling (V)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Mörkertalet för antalet coronafall i Syrien misstänks vara mycket stort. Trots att covid‑19 konstaterats i alla omkringliggande länder har man svårt att få fram tillförlitliga siffror vad gäller Syrien.
Kriget i Syrien har skördat många liv och drivit 6,7 miljoner människor på flykt enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. De flesta flyktingar är kvar i Syrien eller befinner sig i grannländer. Behovet av humanitär hjälp till Syrien var omfattande redan innan det konstaterats att coronaviruset spridits världen över.
Efter över ett decennium av krig befinner sig Syriens sjukvård i spillror. Internflyktingar lever under mycket svåra förhållanden. I de överfulla flyktinglägren i Idlibprovinsen saknas både rent vatten och mediciner. Enligt uppgifter till SVT saknas testkit för coronaviruset. Uppmaningar om att vara noggrann med hygienen och tvätta händerna ofta för att undvika smitta blir meningslösa när basala förutsättningar för hygien och sanitet brister. Att Turkiets militära aktioner fortfarande pågår i norra Syrien gör läget extra svårt.
Syrien är en geopolitisk arena där de inblandande stormakterna tar varje tillfälle för att öka sitt inflytande i regionen, oavsett om det handlar om militär närvaro eller om ”mjukare” strategier. I SVT:s Aktuellt den 13 april rapporterades till exempel om hur allt fler syriska skolbarn får undervisning i ryska. Risken är överhängande att inblandande länder tar tillfället i akt att utnyttja coronapandemin för egna intressen.
Sverige har bidragit med humanitärt bistånd under hela konflikten. På mycket kort tid har dock läget förändrats till det sämre. Spridningen av coronaviruset och covid‑19 i Syrien och i flyktinglägren riskerar att få ödesdigra konsekvenser.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Avser ministern och regeringen att ta några initiativ för att det internationella samfundet ska agera mot spridningen av coronaviruset i Syrien?