av Juno Blom (L)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
En minderårig flicka utsattes i förra veckan enligt medieuppgifter för en grov våldtäkt i Norrköping. Detta är en händelse som inte ska få inträffa i Sverige, där barn ska leva fria och trygga liv utan rädsla för grova våldsbrott. Den person som polisen häktat misstänkt såväl för våldtäkten som för övergrepp i rättssak skulle egentligen sitta fängslad när brottet begicks, uppger medierna. Han dömdes nämligen för grovt sexuellt utnyttjande av barn år 2018, men blev villkorligt frigiven efter två tredjedelar av straffet.
Jag begär givetvis inte att statsrådet ska yttra sig om den enskilda händelsen, men jag vill peka på en rad rättspolitiska reformer som påtagligt skulle öka skyddet för barn från att drabbas av brott liknande det som beskrivs ovan. Ordningen med näst intill automatisk villkorlig frigivning efter två tredjedelar av fängelsetiden måste tas bort. Villkorlig frigivning ska vara en möjlighet, men inte en rättighet. Den som dömts för grova brott mot närstående eller grova sexualbrott och vägrar delta i behandlingsprogram ska aldrig vara aktuell för villkorlig frigivning. Dessutom bör minimipåföljden för våldtäktsbrott av normalgraden höjas, något som nu är föremål för en utredning. Liberalernas ståndpunkt är att minimistraffet bör höjas från två till tre år. Vidare bör det göras en översyn av preskriptionstiderna för sexualbrott. Den 1 maj 2020 avskaffas preskriptionstiden för våldtäktsbrott och könsstympningsbrott som begås mot barn. Nu är det dags att gå vidare och ta bort preskriptionstiden även för andra sexualbrott mot barn under 18 år, eftersom det allmänna har ett särskilt ansvar att skydda barns sexuella integritet.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att skydda barn från att utsättas för sexualbrott av villkorligt frigivna förövare?