av Markus Wiechel (SD)
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Djurhållningen i Kina och den allmänna respekten för levande varelser i landet är sedan länge känd för att vara horribel. Djurmarknaderna i Kina präglas ofta av ett ofattbart och brutalt djurplågeri i kombination med en usel hygien.
Marknaderna med alla möjliga typer av djur – katter, hundar, apor, reptiler och diverse andra exotiska djur – är återigen öppnade. Vi ser än en gång hur de livrädda djuren trängs i rostiga och alldeles för små gallerburar, ofta på varandra. På plats i marknaden får de sedan vänta på sin ofta oerhört plågsamma död under tiden som andra djur styckas bredvid dem. Det finns otaliga exempel på hur djur ställs upp på rad för att grillas, flås och skållas levande. Fladdermöss, skorpioner och andra djur finns tillgängliga att köpa av människor som tror att de kan bota olika sjukdomar eller lindra besvär. Återigen, sedan 2018, har de kinesiska myndigheterna tillåtit medicinsk handel med noshörningshorn och tigerben – vilket som bekant är ett av skälen till den omfattande tjuvjakt vi ser på dessa hotade arter.
Vi skulle kunna önska att den kinesiska staten tog sitt ansvar såväl för djurens skull som för mänsklighetens skull. Så är dock inte fallet. Respekten för andra levande varelser tycks förbli obefintlig, och förståelsen för vilka enorma hälsokonsekvenser deras djurmarknader får för hela världen verkar inte heller finnas.
Redan 2007 varnade ett antal mikrobiologer från Hongkong för kinesernas matvanor, som man menade kunde ses som en tidsinställd bomb. Att hundratusentals människor nu avlidit till följd av coronapandemin verkar inte ändra ett dugg på den kinesiska inställningen, även om vi kunde ha hoppats på någon form av självkritik från den kinesiska regimen. Någon sådan finns dock inte.
Med anledning av ovanstående önskas utrikesminister Ann Linde svara på följande fråga:
Avser ministern och regeringen att verka för ett permanent stopp för de kinesiska djurmarknaderna eller på annat sätt påverka Kinas hantering av dessa?