av Markus Wiechel (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Vården utmanas i dessa dagar på ett sätt som är svårt att föreställa sig, och vårdpersonalen vittnar om en fruktansvärd verklighet som de aldrig tidigare upplevt. Vi får dagligen höra vittnesmål från vårdpersonal som visar hur belastningen för personalen i kombination med dålig utrustning gör att dagarna är svåra att mäkta med.
Det är inte konstigt att vi är många som frustreras över den situation vi ser. Det är inte heller konstigt att känna det som ett enormt svek när man hör om vårdpersonal som meddelar patienter att de inte kan räkna med hjälp om de skulle drabbas av coronaviruset. Det är helt enkelt inte värdigt det moderna välfärdsland som Sverige borde vara.
Människor som i normala fall kunde ha fått vård och räddas från en plågsam död i ensamhet får det inte i dag. Intensivvård ska enligt nya riktlinjer nämligen inte ges till personer tillhörande följande kategorier:
• en biologisk ålder på över 80 år
• en biologisk ålder på 70–80 år med signifikant svikt i max ett organsystem
• en biologisk ålder på 60–70 år med signifikant svikt i max två organsystem.
Vårt trygghetsnät har redan misslyckats, men det är allas ansvar att försöka skademinimera så gott det går. Av den anledningen är det ytterst märkligt att alla de platser som samhället har till förfogande för intensivvård inte tas till vara. Fältsjukhuset i Älvsjö är sedan en tid tillbaka redo att ta emot coronapatienter, men det står fortfarande oanvänt, trots enorma behov. Människor sorteras bokstavligt talat bort från att få intensivvård och lämnas till en säker död inom den vanliga vården. I ett sådant läge är det en skandal att skryta över en hög andel överlevare bland de som fått intensivvård.
Mot bakgrund av detta önskas socialminister Lena Hallengren svara på följande fråga:
Anser regeringen och ministern att det är befogat att inte ge patienter i behov av intensivvård den vård de behöver samtidigt som det finns lediga platser, eller avser ministern att verka för en förändring?