Fråga 2019/20:106 Engångsartiklar av plast inom försvaret

av Lars Mejern Larsson (S)

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

De senaste åren har larmrapporterna om riskerna med mikroplaster i haven duggat tätt. Tillståndet för världens hav och sjöar är alarmerande. Om drygt 30 år kan det finnas mer plast än fisk i haven och många är allvarligt hotade. Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment som bildas oavsiktligt när plastföremål slits eller när vi inte återvinner eller slänger plastmaterial på rätt sätt. De är svåra att avlägsna i vattenreningsprocesser; i en undersökning hittades plast i 83 procent av de prover som togs i olika länders dricksvatten. De insatser som fokuserar på att stoppa plasten från att nå haven är därför otroligt viktiga.

För Nordiska rådet står havsmiljön högt på agendan. Förutom att förstöra havsmiljön riskerar mikroplaster även att få allvarliga konsekvenser för vår hälsa när vi får i oss dem. De tros till exempel kunna påverka andningsförmågan negativt. De nordiska miljöministrarna beslutade 2017 om ett gemensamt program i syfte att reducera plastens negativa konsekvenser på miljön.

Det har kommit till min kännedom att det norska försvaret använder sig av plast i mycket stor utsträckning och att källsorteringen är mycket bristfällig. Det handlar om allt från engångsartiklar till onödiga inplastningar. Det har visat sig vara svårt att ändra på detta eftersom försvaret har ramavtal som är svåra att ändra. Nästa år blir engångsartiklar i plast, såsom bestick, tallrikar, sugrör, ätpinnar, rörpinnar och bomullspinnar, förbjudna i Norge.

Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Hur ser det ut inom det svenska försvaret och hur ser ministern på användningen av engångsartiklar av plast inom försvaret?