av Per Lodenius (C)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Läget för Östersjöns torskbestånd är allvarligt och torskfiskestoppet är en nödvändig åtgärd. Samtidigt riskerar torskfiskeförbudet att slå ut de delar av fisket som bedrivs i hållbar omfattning av småskaliga yrkesfiskare längs den svenska Östersjökusten. Det lyfts också upp i Norrtelje Tidning den 2 mars 2020 där följande rubrik finns på tidningens framsida: Fiskare står utan jobb: ”De slår ihjäl kustfisket”.
Det småskaliga, lokalt förankrade yrkesfisket med passiva redskap är en nyckel till ett långsiktigt hållbart fiske. Insatser behövs för att rädda det småskaliga kustnära yrkesfisket. Som exempel har en kvot om 400 ton tilldelats det pelagiska fisket för bifångster. Om en liten omfördelning av denna kvot, på exempelvis 100 ton, genomfördes så skulle det innebära att det hållbara garnfisket utanför Stockholms läns kust och upp igenom Ålands hav skulle få en reell chans att överleva. En kvot om 100 ton skulle möjliggöra en fortsatt näringsverksamhet, vilket samtidigt på ett tydligt sätt visar hur liten del det kustnära yrkesfisket är av dagens svenska fiske i Östersjön.
Den gemensamma fiskeförvaltningen i Östersjön innebär att Sveriges regering och ansvarig myndighet inte har fullständig rådighet över de övergripande besluten kring fiskepolitiken, men det finns ändå beslut som kan fattas som ligger inom Sveriges nationella rådighet. Det handlar då om beslut som kan fattas för att främja de delar av fisket som skapar relativt stora värden med små fiskemängder och hållbara fångstmetoder.
I Norrtelje Tidnings artikel möter man tre yrkesfiskare från Grisslehamn i Roslagen, som sedan den 1 januari inte längre får utföra sitt arbete. Det är tre företagare som inte får någon kompensation när deras möjlighet till inkomst tagits ifrån dem. Samtidigt påverkar det flera led i det småskaliga företagande vilket fisket som utgår från Grisslehamn ger upphov till. Det är småföretagare med små marginaler där ett stopp likt detta innebär att verksamheten kan komma att läggas ned. Detta betyder i sin tur att det småskaliga och miljövänliga kustnära fisket kommer att slås ut och försvinna. En förlust för skärgården, landsbygden och miljön men också för de konsumenter som tar del av den närproducerade mat som det kustnära fisket bidrar med.
Min fråga till statsrådet Jennie Nilsson är:
Vad avser statsrådet att göra föra att rädda det småskaliga kustnära fisket, som nu kraftigt hotas med anledning av det utökade torskfiskeförbudet?